tisdag 14 april 2009

Feministiskt Initiativ förfasas över manlig raggning

Veronica Svärd är ledamot i styrelsen för Feministiskt Initiativ [F!]. På sin blogg förfasas hon över att Piratpartiets Rick Falkvinge tillät sig att på sitt privat Facebook-konto skämtsamt skriva “Mys gör underverk för stridsviljan och entusiasmen”.

http://veronicasvard.wordpress.com/2009/04/10/rick-falkvinge-raggar-tjejer-som-valstrategi/

Veronica hävdar att Falkvinge's inlägg visar på ett dåligt uppförandekodex, att inlägget framstår som desperat samt att Falkvinge inte framstår som seriös. I kommentarerna till inlägget skriver Veronica vidare att Falkvinge som offentlig person får tåla att bli granskad.

Själv tycker jag att Veronica visar prov på konservatism och allmän moralpanik. Falkvinge är en ogift ung man och torde ha rätt att ragga hur mycket han vill, även via internet. Raggning torde dessutom kunna hävdas vara nödvändigt för att säkra människosläktets fortbestånd.

Men samtidigt som Veronica hyllar offentlig granskning så väljer hon att censurera mitt svar på hennes blogg, där jag påminner om F!:s bidragsfuskande. F! har alltid utmålat sig själva som ett politiskt parti, de ställde upp i riksdagsvalet 2006 och Gudrun Schyman kandiderar nu till EU parlamentet under F!:s partibeteckning. De säger sig även ha för avsikt att ställa upp i nästa riksdagsval.

Likväl ansökte de under 2007 om bidrag från Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt. F! var då tvungna att lova att de inte längre var något politiskt parti. I annat fall kunde de inte kvalificera sig för bidraget. Märklig uppförandekodex [för att använda Veronicas egna ord] må jag säga. Dubbelmoralen tycks inte känna några gränser hos F!:

http://www.politikerbloggen.se/2008/01/28/7978/

Läs även andra bloggares åsikter om

Läs även andra bloggares åsikter om

söndag 12 april 2009

Rätten att häda - Numera ett brott mot mänskliga rättigheter

Ja, som rubriken säger så har kritik mot religioner numera blivit att anse som ett brott mot de mänskliga rättigheterna.

Den 26 mars röstade nämligen FN:s människorättsråd igenom en resolution som innebär att "Defamation of religion/ förtal av religion" numera förs in som ett brott mot mänskligheten.

http://www.reuters.com/article/worldNews/idUSTRE52P60220090326

Resolutionen har föregåtts av en intensiv lobbyverksamhet genom islamiska ländernas organisation OIC. Ett första förslag presenterades redan 1999 och har förslaget därefter årligen tagits upp till behandling i först FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna och därefter i det sedan 2006 inrättade människorättsrådet.

Resolutionen innehåller ingen tydlig definition av vad som skall anses utgöra "förtal av religion".

Enligt kritiker skulle en definition kunde antas vara "att i media uttrycka sig så att det ger en negativ bild av en religion". I flera islamiska länder förekommer redan dödsstraff för den som anses häda eller förtala den rådande religionen. Amnesty har bl.a. uppmärksammat ett fall från Pakistan där en ung student dömdes till döden sedan han från internet hade laddat hem information angående kvinnans roll i islam.

http://www.amnesty.no/web.nsf/pages/16F00F9031103CACC12573EF0047135E

Den nyligen genomröstade resolutionen kommer i tydlig konflikt med FN:s "the Universal Declaration of Human Rights (UDHR)" Artikel 18 som föreskriver: Everyone has the right to freedom of thought, conscience and religion; this right includes freedom to change his religion or belief, and freedom, either alone or in community with others and in public or private, to manifest his religion or belief in teaching, practice, worship and observance.

Det kan påpekas att endast 46 av totalt 56 OIC-länder har ratificerat UDHR. Men alla OIC-staterna undertecknade däremot 1990 i Kairo "the Cairo Declaration of Human Rights in Islam "(CDHRI). Detta dokument slår fast att de mänskliga rättigheterna är underställda Sharialagen och gör alltså Sharialagen till den enda källan för vad som är att anse som mänskliga rättigheter.

Förespråkarna för den nyligen genomröstade resolutionen hävdar att den behövs för att förebygga islamofobin. Min egen och flera kritikers farhågor är dock att resolutionen tydligt kommer att förstärka polariseringen mellan väst och öst samtidigt som FN nu legaliserar avrättningar av icke rättrogna personer. Resolutionen är ologiskt och otidsenligt, den hör närmast hemma i den mörka medeltiden. En fullt motiverad fråga är om FN nu slutligt har spelat ut sin roll!?

Kritiken har klingat märkligt ohörd. Bl.a. verkar de kloka synpunkter som har förts fram av European Centre for Law and Justice helt ha lämnats utan avseende.

http://www.eclj.org/PDF/080626_ECLJ_submission_to_OHCHR_on_Combating_Defamation_of_Religions_June2008.pdf


Jag känner oro och obehag inför denna resolution som uppenbart kommer att anammas av religiösa fanatiker och som utgör ännu ett angrepp mot våra tidigare garanterade fri- och rättigheter!

Läs även andra bloggares åsikter om

Läs även andra bloggares åsikter om

torsdag 9 april 2009

Annika Östberg - En omvänd rättsskandal?

Mycket har de senaste dagarna skrivits i ämnet Annika Östberg. Men även tidigare har under flera år engagemanget för Östberg varit stort. Journalister, ambassadörer och andra digniteter har med ett förvånansvärt engagemang hävdat att Östbergs dom på något sätt skulle vara orättfärdig.

Detta engagemang och de argument som framförs fyller mig mest med förvåning.

Läser man på historien kring Östbergs livstidsdom så inser man lätt att straffet hade blivit exakt det samma här i Sverige som i USA. Med dagens restriktiva praxis är det dessutom tveksamt om hon hade fått gehör för en ansökan om att få straffet tidsbegränsat.

Fakta är att Annika Östberg redan i början av 70-talet dömdes för dråp.Bakgrunden till livstidsdomen var dock följande scenario:

Den 30 april 1981 rånmördade Östberg och hennes pojkvän Bob Cox den pensionerade restaurangägaren Joe Torre. Annika Östberg hade planerat dådet, hon stämde möte med Torre under förespegling att han skulle få köpa stulet kött till ett förmånligt pris. Medan Annika Östberg distraherade Torre genom att låtsas ta fram köttet ur bilens baklucka, sköt Cox honom två gånger varpå de stal hans plånbok.

Paret flydde dagen efter mot Kanada på Highway 29 men fick punktering. Medan Cox bytte däcket gick Östberg in i buskarna för att uträtta sina behov. Då stannade den 34-årige polisen Richard Helbush för att hjälpa till med däcket. Cox började bråka med Helbush. Östberg klev då fram och distraherade polismannen på samma sätt som vid det förra mordet, nu genom att leta i sin handväska efter det körkort hon inte hade, varvid Cox sköt Helbush flera gånger i ryggen och bakhuvudet. Östberg sade enligt utredningen till Cox att stjäla polisens plånbok och att gömma kroppen i ett intilliggande dike.

När Helbush inte rapporterade tillbaka fann snart polisen hans döda kropp. Efter en kort biljakt crashade Cox den stulna bilen i ett dike och en eldstrid utbröt. Under skottlossningen hjälpte Östberg till genom att ladda om vapnen. Cox skadades av flera skott från polismännen och gav upp. Östberg försökte däremot att få tag på en pistol innan en polisman tog tag i henne och tryckte ner henne mot marken. Östberg och Cox greps och fördes till polisstationen. Östberg redogjorde i förhör för brotten i detalj, men skyllde allt på sitt heroinmissbruk.De blodprover som togs på henne visade dock inga spår av varken heroin eller alkohol.

Med hänsyn till omständigheterna, att Östberg deltog i planeringen och genomförandet av morden, skulle hon även i Sverige ha dömts som gärningsman och sålunda som fullt ansvarig för brotten.

Ett argument som ofta har förts fram är att Östberg skulle ha varit ett viljelöst offer i händerna på sin pojkvän. Åklagaren och domstolen delade inte alls denna uppfattning, utan tvärtom visade utredningen att det var Östberg som var den dominanta parten.

Rättegångshandlingarna från målet som ledde fram till livstidsstraffet finns tillgängliga på nätet:

http://www.kriminalkanalen.se/wp-content/uploads/2009/04/annika_ostberg_dom.pdf

Efter en genomläsning av dessa handlingar blev jag än mer förundrad över engagemanget för Annika Östlund.

Hennes fall liknar i väsentliga avseenden massor av andra fall. I likhet med exempelvis Mattias Flink är hon tveklöst en massmördare, brotten begicks precis som var fallt för Flink under inflytande av droger och de har båda dömts till livstid för sina brott. Varför är då engagemanget för Östberg så påtagligt medan Flink inte alls får någon uppmärksamhet?

Kan det vara så att engagemanget styrs av könet på brottslingen? Jag kan inte frigöra mig från denna misstanke. Om så är fallet är är Annika Östberg tveklöst en rättsskandal i den meningen att behandlingen av en brottsling inte skall styras av könstillhörighet!

Läs även andra bloggares åsikter om

måndag 6 april 2009

Tomas Ledin kräver - "Sluta knycka vår musik"


- Nu går svenska musiker och artister till angrepp mot den alltmer utbredda hemkopieringen av musik, skriver Göteborgs-Tidningen GT.

- En massa nya band och artister blir “snodda” på betalning för ett arbete de utfört. Det handlar om deras inkomster som de ska leva av, säger Tomas Ledin som undertecknat ett upprop tillsammans med 150 kollegor.

I uppropet vädjar de till dem som lånar skivor av varandra och kopierar eller spelar in från radio att sluta göra det.

Det såldes cirka 30 miljoner tomkassetter i Sverige i fjol.

- Varje kassett är på 60 minuter och används två eller tre gånger, säger Lars Gustavsson, jurist på den svenska sektionen av IFPI.

- Det ger lite av storleken på problemet, fortsätter han.

Tongångarna känns igen, men artikeln publicerades i GT 1980 och internet hade ännu inte uppfunnits.

Ledins farhågor om en kulturell istid grusades och själv har han blivit mångmiljonär. Man hade kanske hoppats på att upphovsrättsindustrin skulle ha lärt sig av historien. Så verkar dock inte vara fallet. Här är fru Ledin nämligen återigen ute i media och hävdar kulturens undergång, denna gång läggs skulden på fildelning:

http://tinyurl.com/cajp87

Tipstack till Daniel Svensson på Piratpartiets forum: http://forum.piratpartiet.se/Topic138189-15-1.aspx

söndag 5 april 2009

APB och upphovrättsindustrin i Morgonsoffan



Henrik Pontén och regissören Anders Nilsson [känd för att bland annat ha regisserat filmen "Nolltolerans"] sitter i TV4's morgonsoffa. Ponténs uttalande är intressant i ljuset av att IPRED har gett upphovsrättsindustrin rätten att genomföra civila husrannsakningar redan när ungdomar har laddat ner mer än enstaka film- eller musikfiler. Om APB inte uppfattar nedladdning som något brottsligt, varför har de då lobbat för att få rätten till den integritetskränkning som en civil husrannsakan innebär?

Anders Nilsson's uttalande visar varför upphovsrättsindustrin helt saknar förmågan att kommunicera med sina kunder. Vill man inte ha någon förändring så är det kanske lättare att trampa på dem som göder en? Nolltolerans Anders?

Läs även andra bloggares åsikter om

torsdag 2 april 2009

Bloggande Vs. A-kassa

I media råder det just nu upprördhet kring den arbetslöse bloggaren vars A-kassa har blivit ifrågasatt.

Storyn är den att den arbetslöse bloggaren Jenz Kjellberg regelbundet skriver en blogg för tidningen Smålandsposten samtidigt som han uppbär A-kassa. Enligt uppgift tillhandahåller tidningen ett kontor för bloggaren, men någon ersättning för hans arbete utbetalas inte. A-kassan har dock ifrågasatt om detta kan stämma överens med villkoren för rätten till ersättning. Detta ifrågasättande har lett till uppmärksamhet i TV4's soffa och hos media i övrigt. Bloggaren själv skyller allt på regeringen. [?]

Länk till bloggen: http://www.smp.se/blogg/sokaren/

Spontant reagerade jag på samma sätt som den stora massan. Jag tänkte; "Vadå, klart att killen skall få blogga utan att mista A-kassan".

Sedan började jag att läsa på samt fundera över grunderna för mitt ställningstagande och då blev mina slutsatser helt de motsatta.

För det första kunde jag konstatera att Kjellberg har en annan och helt privat blogg.

Länk till den privata bloggen: http://www.svullet.se/

Sålunda kan konsteras att Kjellbergs bloggande inte handlar om en hobby utan han arbetar utifrån ett tjänsteavtal med ett kommersiellt mediabolag, Smålandsposten. Tjänsteuppdrag kan antingen anses falla inom näringsverksamhet eller tjänst. Normalt är tjänsteuppdrag förenade med någon form av ersättning för uppdragstagarens arbete.

Om man har ett tjänsteuppdrag bör man inte kunna uppfattas som arbetslös, i vart fall inte under den period som uppdraget utförs. Vid en närmare genomläsning visade det sig också att A-kassan inte heller har haft för avsikt att dra in Kjellbergs hela ersättning, utan endast för den tid som han utför sitt uppdrag. De har därför bett Kjellberg att inkomma med uppgifter och dokumentation kring uppdragsförhållandet. Tydligen har denna förfrågan ännu inte hörsammats av vare sig Kjellberg eller Smålandsposten.

Om nu Kjellberg verkligen inte erhåller någon som helst ersättning för sitt arbete inställer sig nästa fråga. Är det moraliskt riktigt av ett mediabolag som Smålandsposten, att utan ersättning dra nytta av en arbetslös persons arbete och samtidigt låta A-kassan [och därmed till stor del skattebetalarna] stå för kalaset?

Smålandsposten ägs av Gota Media AB som är storägare i flera dagstidningar. Koncernen omsatte under 2007 849 MSEK med ett rörelseresultat om 97 MSEK. Nog känns det som att denna mediajätte borde har råd att betala en rimlig slant för bloggarens tjänster!? Men tydligen har denna aspekt helt förbigått mediadrevet, eller också förtiger man medvetet denna rätt väsentliga fråga.


Läs även andra bloggares åsikter om

onsdag 1 april 2009

IPRED och Integritetsåret

Datainspektionen har publicerat en unik sammanställning över de 20 integritetskränkande lagförslag som tillkom enbart under 2008.

Vi känner väl till FRA och IPRED. Men betänk då att ytterligare 18 integritetskränkande lagförslag lades fram under ett och samma år.

Datainspektions generaldirektör ställer på myndighetens hemsida följande frågor: Hur påverkas den personliga integriteten inte bara av ett visst lagförslag utan av alla lagar och föreslagna lagar tillsammans? Vilket blir det samlade ”trycket” mot den personliga integriteten när man väger samman alla stora myndighetsregister och hur dessa utbyter information? Hur mycket mindre blir den fredade zon vi alla har rätt till när nya tekniker som GPS och RFID används för att övervaka oss på allt fler sätt?

Länk till Inspektionens hemsida: http://tinyurl.com/a9qaq3

Låt oss alla komma ihåg att det redan denna sommar hålls val till EU parlamenet. Gör som jag - rösta på ett parti som står upp för den personliga integriteten.

Läs även andra bloggares åsikter om