Ytterligare anklagelser mot TPB-domaren

SVT meddelar att advokat Per E Samuelsson ifrågsätter hur TPB-målet tilldelades rådmannen Tomas Norström. Advokaten antyder att det kan ha förekommit "spel under täcket".



När ett brottmål kommer in till domstolen skall målet tilldelas en ansvarig domare. Enligt 9 § förordning (1996:381) med tingsrättsinstruktion ["förordningen"] skall fördelningen som huvudregel ske genom lottning. Anledningen till denna ordning är, att i mesta möjliga mån undvika jävskonflikter. Måltilldelningen skall bero på slumpen och inte på andra ovidkommande intressen som kan rubba tilltron till domstolens opartiskhet.

Advokat Samuelsson hävdar att han har funnit tecken som tyder på att Tomas Norström tilldelades TPB-målet på ett annat sätt än genom lottning. Styrkan i hans påstående är svårt att bedöma eftersom han inte hänvisar till någon information som stödjer hans misstankar. Men genom vad som har framkommit gällande rådmannens knytningar till upphovsrättsindustrin känns misstankarna som befogade.

Förvisso finns det stöd i förordningen att frångå lottningen vid tilldelning av bl.a. mål "av särskild art". Dock förnekar chefsrådmannen Cecilia Klerbo att Tomas Norström skulle ha tilldelats målet på annat sätt än genom lottning. Härigenom måste förstås att tingsrätten hävdar att det nyss nämnda undantaget inte har tillämpats.

Tidigare har lagmannen Lena Berke uttalat att hon ansåg det som utmärkt att den kompetenta rådmannen Norström ansvarade för handläggningen av TPB-målet.

Kan det verkligen var lotten och slumpen som medförde att TPB-målet hamnade hos rådmannen Norström? Om så verkligen är fallet så vann ju upphovrättsindustrin högsta vinsten på detta lotteri. De fick en domare med klara åsikter i upphovsrättsfrågor, som är medlem i en organisation som vill ändra e-handelsdirektivet och införa stränga straff för sådana mellanhänder som TPB. Jag är tveksam - men vad tror du kära läsare? Jag väntar i vart fall med spänning på att få veta vad advokat Samuelsson kan ha grävt fram i denna fråga.

Läs även andra bloggares åsikter om TPB-domaren, TPB, Jäv, Rättssäkerhet

TPB-rättegången - Professor kritiserar jävsinvändningarna

Professor Claes Sandgren kritiserar i dagens SvD jävspåståendena mot TPB-domaren Tomas Norström. Sandgren kallar jävspåståendena för långsökta och frågar sig om 100 tals tidigare domar skall behöva rivas upp.

När hållbarheten i professor Sandgrens argumentation prövas bör man känna till att han redan i november 2008 propagerade för IPRED i en debattartikel i GP tillsammans med bl.a. Jan Rosén. Numera torde det vara allmänt känt att Jan Rosén är ordförande i SFU, d.v.s. en av de organisationer som åberopas för jävsinvändningarna mot TPB-domaren. Kanske är det mot denna bakgrund inte så märkligt att Sandgren tar Tomas Norström i försvar.

Professor Sandgren hänvisar i sin kritik till att också andra domare som är medlemmar i SFU har avkunnat 100-tals domar i immaterialrättsliga mål och frågar han retoriskt om också dessa mål skall behöva tas om. Detta retoriska grepp är dock ganska enfaldigt. Om jag i rollen som försvarare skulle bygga försvaret av en brottsmisstänkt på att "min klient skall inte dömas eftersom 100-tals andra har begått samma brott" så skulle jag troligen åka ut från rättssalen fortare än kvickt!

Argumentet att de aktuella immaterialrättsliga organisationerna endast skulle vara diskussionsklubbar framstår som mindre genomtänkt. Antingen försöker professor Sandgren lägga ut dimridåer eller så har han levt helt isolerad och därigenom helt missat all den information som har framkommit kring dessa klubbars engagemang i lagstiftningsfrågor som direkt berör de frågor som prövades i TPB-rättegången.

Professor Sandgren hänvisar till stöd för sin argumentation även till en nyligen meddelad dom från Regeringsrätten. I sin argumentering förbigår Sandgren dock helt Europadomstolens dom den 22 juni 1989 i det s.k. Langborgermålet. Jag kan förstå varför. Denna dom ger nämligen inte stöd för professor Sandgrens argument.

Så som jag - och flera med mig - tolkar Langborgerdomen så är det inte endast om domaren verkligen har personliga intressen som strider mot de tilltalades som kan medföra jäv. Även sådan omständigheter som medför att det för den tilltalade berättigat framstår som om domarens intressen strider mot hans egna kan medföra jäv. Eller annorlunda uttryckt; Om det förekommer sådana omständigheter att domstolen inte framstår som opartisk och oberoende kan också leda till jäv.

Genom vad som har framkommit kring TPB-domaren och de organisationer som han tillhör så framstår det som berättigat om TPB-killarna uppfattar att de inte har fått en opartisk och oberoende rättegång. Med anledning härav och för tilltron till rättsväsendet så finns det endast ett riktigt slut; Att hovrätten undanröjer tingsrättens dom och återförvisar målet p.g.a. jäv.

Läs även andra bloggares åsikter om TPB, TPB-rättegången, Norström, jäv

Dax att damma av FRA-debatten - Igen

SVT meddelar att FRA-lagen har fördröjts i två månader. Bland annat uppges detta bero på att lagrådet har synpunkter på att Försvarsunderrättelsedomstolen ges namnet domstol. Anledningen till ifrågasättandet är, att inga enskilda parter kommer att kunna agera i denna märkliga domstol och dess beslut kommer inte heller att kunna överklagas.


Lagrådet godtar trots sina synpunkter att Försvarsunderrättelsedomstolens beslut inte kan överklagas. Detta ställningstagande framstår som synnerligen anmärkningsvärt. Enligt Artikel 6 Europakonventionen tillförsäkras nämligen var och en att hans civila rättigheter och skyldigheter skall kunna prövas av en oavhängig och opartisk domstol. Enligt Artikel 13 Europakonventionen tillförsäkras vidare var och en vars fri- och rättigheter har kränkts, rätten till effektiva rättsmedel inför en nationell myndighet även om kränkningen utförs av någon i offentlig ställning.

FRA innebär en massavlyssning av samtliga medborgare. Avlyssningen sker slumpvis utifrån hemliga sökfraser. Europadomstolen har tidigare konstaterat att den brittiska varianten av FRA kränkte de fri- och rättigheter som garanteras genom Europakonventionen. Att mot den bakgrunden acceptera en hemlig domstol där den som drabbas av avlyssningen inte kan få sin sak prövad samt en domstol vars beslut inte kan överklagas torde direkt strida mot Artiklarna 6 och 13 enligt ovan.

Om den svenska FRA-lagen kommer att hålla måttet är ännu inte avgjort.

Centrum för rättvisas överklagande till Europadomstolen har inte avgjorts ännu. Överklagande har dessutom biträtts av Internationella Juristkommissionen i Norge.

Överklagandena är väl formulerade och torde inte kunna negligeras. Europadomstolen har dessutom tidigare sågat den brittiska FRA-lagen. Varför lagstiftaren då är så ivrig att genomdriva en högst tveksam lag som dessutom sannolikt strider mot folkrätten framstår som anmärkningsvärt.

Läs även andra bloggares åsikter om FRA, Europakonventionen, Övervakningssamhället

Fildelare stängs av från internet - I Frankrike

SvD rapporterar att Frankrikes president Sarkozy nu har lyckats att genomdriva den s.k. Hadopi-lagen som innebär att fildelare skall kunna stängas av från internet. Lagen har genomdrivits trots att den uppenbart står i strid med de fri- och rättigheter som garanteras genom Europakonventionen. I bloggosfären rapporteras dock om oheliga allianser som kan utgöra en möjlig förklaring till att upphovsrättslobbyn får gehör för dessa huvudlösa lagar.


Nu har Sarkozy fått som han vill. Han har tystat kritikerna och därefter lyckats att genomdriva den märkliga Hadopi-lagen som skall möjliggöra att fildelare stängs av från internet. Enligt SvD avskedades en kritisk mellanchef på tv-bolaget TF1 sedan han hade utövat sin yttrandefrihet och tillskrivit sin lokala parlamentsledamot med kritik mot lagförslaget. Det kan tilläggas att TF1 ägs av Sarkozys nära vän Martin Bouygues. Är jag konspiratorisk om jag misstänker spel under täcket?

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_2879897.svd

Upphovsrättslobbyn har sålunda vunnit även en seger och politikerna fortsätter att offra grundläggande fri- och rättigheter på löpande band. Det verkar inte heller stoppa med Frankrike. Enligt SvD kan mycket väl Storbritannien stå på tur med en liknande lag:

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_2880925.svd

Det framstår som helt uppenbart att Hadopi-lagen liksom det förväntade telekomdirektivet på åtskilliga punkter strider mot Europakonventionen. Hur lyckas då upphovsrättslobbyn att genomdriva dessa huvudlösa lagar och direktiv?

På bloggen Weird Science finns en intressant kartläggning av Sarkozy's nära kopplingar till upphovsrättslobbyn samt även motsvarande kopplingar för vår egen Bodström:

http://www.weirdscience.se/?m=200806

En än mer utförlig beskrivning av kopplingarna mellan politiker och upphovsrättslobbyn återfinns på Stoppaipred.nu:

http://www.stoppaipred.nu/index.php/Bakgrund_till_IPRED

Läs även andra bloggares åsikter om Hadopi-lagen, fildelning, Frankrike

Samtyckesrekvisitet - Igen

För ett par dagar sedan kommenterade jag Diesens återuppväckta kampanj att införa ett uteblivet samtycke som grund för att döma till våldtäkt. Jag noterar att professor Leijonhufvud hängde på Diesen-duons upptåg på Second-Opinion:

http://www.second-opinion.se/so/view/412

Som framgår av kommentarerna är det dock några som bemöter Leijonhufvud's tomma argument.

Den 6 maj har Hovrätten för Övre Norrland meddelat en dom i ett våldtäktsmål av intresse för debatten kring samtyckesrekvisitet. I domen slår nämligen hovrätten fast samma i och för sig självklara princip som tidigare Högsta domstolen uttalat i NJA 1988 s. 40, nämligen:

"Ett nej från någon till att ha sexuellt umgänge skall ovillkorligen respekteras och detta gäller självfallet fram till dess att det inte längre kan råda någon tvekan om att personen ifråga har ändrat inställning. "

http://www.scribd.com/doc/15268661/HovrOvreNorrland

Hovrätten ger sålunda uttryck för att samtyckesrekvisitet redan existerar. Detta bör Diesen-duon och deras kumpan Leijonhufvud givetvis känna till. Deras syfte är dock ett annat, nämligen att införa en omkastad bevisbörda i våldtäktsmål. Möjligen är en sådan uppfattning politiskt opportun i vissa kretsar, men aldrig acceptabel i ett rättssamhälle.

Läs även andra bloggares åsikter om våldtäkt, samtycke, Diesen, Leijonhufvud

Krav mot TPB-killarna - Detta gäller!

I bl.a. kommentarsfältet till mitt inlägg om Ephones svaromål har jag noterat att det råder viss förvåning över att upphovsrättsindustrin genom advokaten Danowsky hotar att gå till kronofogden innan det finns en dom som vunnit laga kraft. Jag finner därför skäl att klargöra vad som gäller.

En dom - varigenom ett fordringsanspråk har fastställt - är omedelbart verkställbar om inte gäldenären hos Kronofogdemyndigheten ställer en godtagbar säkerhet enligt vad som närmare beskrivs i 3 kap 6 § Utsökningsbalken. Det krävs att man nedsätter pengar, överlämnar en bankgaranti eller ställer annan godtagbar pant. Säkerheten skall motsvara fordringsbeloppet jämte upplupen ränta och fogdens kostnader per den dag som säkerheten ställs. Om en säkerhet överlämnas på detta sätt kan fogden inte vidta några ytterligare verkställighetsåtgärder.

Om däremot inte någon säkerhet ställs så måste fogden försöka utmäta tillgångar motsvarande fordringsbelopp, ränta och kostnader. Några pengar utbetalas dock inte till fordringsägarna innan en lagakraftvunnen dom föreligger.

Upphäver en högre domstol underinstansens dom faller verkställigheten och fogden skall då återlämna utmätta tillgångar och/eller ställda säkerheter.

I TPB-fallet talar mycket för att hovrätten kommer att undanröja tingsrättens dom pga jäv och visa målet åter till tingsrätten för en ny prövning. Om så sker finns inte längre någon dom som kan läggas till grund för en ansökan om verkställighet. Upphovsrättsindustrin får i sådant fall vänta och hoppas på att tingsrätten skall meddela en dom med samma slut som den tidigare undanröjda domen.

Jag hoppas att detta inlägg har klarlagt det juridiska turerna kring upphovsrättsindustrins agerande, som alltså inte är felaktigt men likväl mycket ovanligt i ett brottmål. I civilmål är det däremot legio att en ansökan om verkställighet lämnas in samma dag som man får en gynnsam dom.

Läs även andra bloggares åsikter om TPB-domen, TPB, Kronofogden, Danowsky

Ephone's svaromål i IPRED-rättegången

Med några dagars fördröjning har jag äntligen blivit färdig att lägga upp Ephone's svaromål i målet gällande informationsföreläggande. Jag rekommenderar er att läsa och njuta. Formuleringarna är ren poesi för oss som värnar om rättssamhället:

http://www.scribd.com/doc/15091476/EphoneIPRED

Läs även andra bloggares åsikter om IPRED