onsdag 27 maj 2009

LOPPSI 2 - Ännu ett angrepp mot yttrandefriheten

Hos HAX läser jag om ett nytt franskt lagförslag kallat Loppsi 2. Lagförslaget är en uppföljare till den märkliga Hadopi-lagen.

Genom Loppsi 2 skall staten ges utökade möjligheter att fritt och utan domstolsprövning kunna installera trojaner som registrerar all aktivitet som sker på en enskild användares dator. Lagförslaget påminner i allt väsentligt om Orwells 1984.

Den naive tror kanske att något liknande inte skulle kunna ske i Sverige?! Svaret blir dock att detta inte är helt sant. Som påpekas av HAX ligger ett förslag kallat SOU 2005:38 eller mindre formellt: "Hemlig dataavläsning". Lagförslaget har förtjänstfullt kommenterats av Oscar Swartz redan i december 2007. Analysen och slutsatserna förskräcker.

Man läser numera nästan dagligen om nya och tydligt integritetskränkande lagar som är helt oproportionerliga och knappast förenliga med grundläggande principer i ett demokratiskt samhälle. Och varje dag frågar jag mig; "Hur fick våra folkvalda politiker uppfattningen att de har rätt att spela Gud?"

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Kulturministerns hyllning av TPB-domen ett brott mot Europakonventionen

I SvD läser jag att kulturminister Lena Adelson Liljeroth hyllar den fällande TPB-domen. Ett oskyldigt uttalande kan tyckas, men så är inte fallet om man tar del av Europadomstolens praxis.

Av intresse blir främst Europadomstolens dom i målet "Allenet de Ribemont Vs. Frankrike". Målet handlade om ett uppmärksammat mord i Frankrike där en man greps som misstänkt för mordet. Efter gripandet hölls en presskonferens där bl.a. den franska inrikesministern deltog tillsammans med chefen för Paris kriminalpolis samt förundersökningsledaren. Under presskonferensen uttalades att den gripne mannen var skyldig till mordet.

Europadomstolen kom i sin dom fram till att yttrandena i skuldfrågan utgjorde ett brott mot den oskuldspresumtion som garanteras genom Europakonventionen och att mannens rättigheter enligt konventionen sålunda hade kränkts.

Domen beskrivs förtjänstfullt i denna uppsats på sidan 22 ff.

I anslutning till Europadomstolens dom blir även Högsta domstolens dom NJA 2007 s. 1037 av intresse. I denna dom ogillades ett åtal p.g.a. att den tilltalade hade utsatts för s.k. brottsprovokation, vilket HD ansåg utgjorde en kränkning av oskuldspresumtionen. Till följd härav ogillades åtalet.

Eftersom TPB-domen inte är slutligt avgjord har kulturministern ingripit i en pågående rättsprocess genom att uttala sig i skuldfrågan. Utifrån ovan återgiven praxis kan härigenom en kränkning av oskuldspresumtionen ha ägt rum, vilket i ljuset av NJA 2007 s. 1037 skulle kunna leda till en ogillande dom!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

måndag 25 maj 2009

Gennser lämnar moderaterna i protest mot övervakningssamhället

Margit Gennser berättar i ett pressmeddelande att hon lämnar Moderaterna i protest mot övervakningssamhället. I pressmeddelandet skriver hon:

"-De mycket långtgående möjligheterna att övervaka och avlyssna medborgarna som nu införs går på tvärs mot de värderingar som fanns i Moderaterna när jag gick med FRA-LAGEN och TELEDATALAGRINGEN ger staten stora och i ett rättssamhälle oacceptabla övervakningsmöjligheter. Med övervakningssamhället följer successivt en urholkning av skyddet för sekretessbelagda personuppgifter vilket hotar rättssamhället.
- Detta kan inte tolereras, säger Margit Gennser."

All heder åt Gennser som vågar ställa sig upp till försvar för rättssamhället!


Men samtidigt som Gennser tar ansvar för sitt partis illgärningar försöker andra och då särskilt socialdemokrater att slinka undan. I SvD kan man läsa om hur samma sossar som har röstat igenom IPRED, datalagringsdirektivet och andra integritetskränkande lagar nu plötsligt försöker framstå som internetvänliga.

Till sitt försvar uttalar dessa sossar att; – När besluten togs fanns det goda skäl för dem, men nu ser vi hur många olika förslag det faktiskt är. Uttalandet är i sig ett stycke stor komik, men samtidigt rätt skrämmande. Hade dessa politiker inte förmåga att se helheten när de röstade igenom alla dessa integritetskränkande och folkrättsvidriga direktiv? Förtjänar de då alls förtroendet att få ett förnyat mandat i det kommande valet?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Datalagringsdirektivet - Kommissionen stämmer Sverige

Hos Erik Josefsson läser jag att kommissionen har stämt Sverige eftersom vi inte har implementerat datalagringsdirektivet i rätt tid.

Polisstatens företrädare vill alltså tvinga igenom ett direktiv som redan har ifrågasatts i bl.a. Tyskland och även andra stater som lydigt att implementerat direktivet. Men detta är inte nödvändigtvis av ondo. Som Josefsson mycket riktigt konstatera i sitt inlägg kan detta tvärtom vara en chans att få direktivets laglighet prövad. EU direktiv måste nämligen precis som all annan lagstiftning stå i överensstämmelse med Europakonventionen och kravet på proportionalitet. Det framstår som högst betänkligt att lagring av samtliga EU-medborgares telekommunikation kan anses som ett proportionerligt medel för att bekämpa brottslighet. I sitt inlägg föreslår Josefsson ett lysande upplägg för ett försvar mot datalagringsdirektivet. Läs och njut!

Jag kan bara instämma i Josefssons uppmaning till Beatrice Ask; Visa framfötterna och sätt tokövervakarna på plats! Det är nu du har chansen!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

torsdag 21 maj 2009

Ta Ansvar - Gå och Rösta

Ni kan nu genom aktivt handlande göra er hörda genom att lyfta på rumporna och gå och rösta.

Själv gjorde jag min plikt redan igår. Jag travade iväg och la min röst på PP! Värnar du om vår demokrati så gör du samma sak! Anser du att ett polissamhälle är Ok så röstar du på någon annan. Hur som helst...det viktiga är du går och röstar!

HÄR får du all information om hur man gör. Det är enkelt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

tisdag 19 maj 2009

IPRED Vs Datalagringsdireketivet

Flera debattörer har hävdat att Datalagringsdirektivet skjuter IPRED i sank. I kommentarerna till mitt inlägg strax nedan angående den utläckta lagrådsremissen framhåller signaturen "En annan jurist" bl.a. "att uppgifter som sparas på grund av lagringsskyldigheten med stöd av direktivet om lagring av trafikuppgifter ska lagras i särskild ordning". Detta skulle då tydligen garantera att de personuppgifter som tvångslagras pga Datalagringsdirektivet inte skulle komma upphovsrättsindustrin till godo.

Jag är inte övertygad. De som är trygga i förvissningen om att en ändamålsglidning inte kommer att ske har dessutom en tung bevisbörda. Argumenten för min ståndpunkt är följande:


Redan vid en hastig anblick blir det uppenbart att en tydlig konflikt förekommer mellan IPRED och Datalagringsdirektivet. Enligt gällande praxis brukar sådana konflikter lösas enligt principerna om lex posterior och lex specialis, varvid speciallagstiftningar anses vinna företräde framför lagar av lägre dignitet och t.o.m. framför Europakonventionen. Här rekommenderas en läsning av rättsfallet RH 2000:61 vari hovrätten uttalade att skattebrottslagen i sin egenskap av speciallagstiftning hade företräde framför Europakonventionen.

IPRED har implementerats som lagregler i olika speciallagar gällande immaterialrätt. Jag tror därför att risken är stor att dessa regler skulle vinna företräde framför de allmänna skyddsreglerna i Lagen om elektronisk kommunikation [vari Datalagringsdirektivet kommer att implementeras].

Från mina erfarenheter som praktiker kan jag också förutse en uppenbar risk för att en domstol knappast skulle ha förståelse för en operatör som vägrade att lämna ut tillgänglig information enligt ett beslut om informationsföreläggande. Och detta alldeles oberoende av skyddsreglerna i LEK. Adress och personuppgifter samlas ju in enligt tvångsreglerna i LEK och omfattas dessa uppgifter även att tvångsreglerna om utlämnande till upphovsrättsindustrin enligt IPRED.

Den som hävdar motsatt uppfattning torde -som sagt - ha en tung bevisbörda och det slutliga svaret lär vi inte få förrän efter en domstolsprövning.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

måndag 18 maj 2009

Datalagringsdirektivet - Lagrådsremissen har läckt ut!

Regeringens avsikt var att inte släppa lagrådsremissen gällande datalagringsdirektivet förrän efter EU-valet. Allt i avsikt att undvika debatt! Men nu finns remissen - som är synnerligen läsvärd - tillgänglig på Wikileaks. Att remissen har läckt ut styrker farhågorna att även sådana uppgifter som kommer att lagras om vårt privatliv kan komma att läcka ut till allmänt beskådande.

Jag rekommenderar en genomläsning av remissen i dess helhet eftersom man därigenom får en klar bild av hur regeringen har försökt att lura medborgarna. I inledning av remissen talas om avvägningen mellan bekämpning av grov brottslighet och den personliga integriteten. Det talas om skyddet för intetgriteten och att man skall införa transparenta system som möjliggör för medborgarna att förutse hur den lagrade informationen används i brottsbekämpande syfte. Så långt låter ju allt bra, men lite längre in i remissen hittar man sanningen.

På sidan 20 i remissen uttalas nämligen att när det gäller uppgifter om abonnemang, dvs namn och adress, så skall uppgifter kunna lämnas ut så snart det rör sig om brott där fängelse finns föreskrivet. Man börjar nu förstå varför IFPI och Antipiratbyrån har anlitats som remissinstanser!

Fildelning utgör nämligen en straffbar handling enligt 53 § upphovsrättslagen. I straffskalan ingår fängelse. Information som lagras enligt tvångsreglerna i datalagringsdirektivet kommer sålunda att kunna lämnas ut till upphovsrättsindustrin ! I vart fall genom kombinationen med IPRED, se nedan.

Detta har regeringen aldrig talat om för väljarna och det blir därför tydligt varför regeringen ville vänta med att släppa lagrådsremissen till efter EU-valet!

För mer information rekommenderar jag en läsning av Christopher Kullenbergs blogg.

PS: Pga av svaren från "En annan jurist" i kommentarsfältet finner jag skäl att göra följande förtydligande.

Vad gäller utlämnande av namn och adressuppgifter står följande skrivet i lagrådsremissen sid 20 ff:

"När det gäller uppgifter om abonnemang (t.ex. namn och adress) kan
sådana uppgifter lämnas ut även för mindre allvarlig brottslighet, enligt
lagen om elektronisk kommunikation. Kravet är att uppgifterna begärs ut
för ett brott där fängelse är föreskrivet och att gärningen i det enskilda
fallet kan föranleda annan påföljd än böter. Dessa uppgifter lagras i stor
utsträckning av leverantörerna redan och är nödvändiga för att kunna
identifiera t.ex. vilken fysisk person som är abonnent till ett visst telefonnummer.
Eftersom direktivet om lagring av trafikuppgifter även inkluderar
dessa typer av uppgifter har utredningen övervägt om det finns skäl
att införa ett krav på att dessa uppgifter endast ska få lämnas ut till de
brottsbekämpande myndigheterna vid lika allvarlig brottslighet som
21
övriga trafikuppgifter. En sådan ordning skulle enligt regeringens mening
emellertid innebära en avsevärd försämring i förhållande till vad som
redan gäller.
"

Här öppnas alltså upp för ett utlämnande av integritetskänslig information även vid relativt bagatellartade brott.

Vidare medför kombinationen av IPRED och datalagringsdirektivet obehagliga effekter.

Pga av datalagringsdirektivet kommer en ISP att tvingas lagra information som gör det möjligt att härleda ett visst IP-nummer till en viss abonnent. Även om uppgifterna inte får lämnas ut enligt datalagringsdirektivet så kommer upphovsrättsindustrin få tillgång till dessa uppgifter genom ett informationsföreläggande enligt IPRED. Ändamålsglidningen ligger alltså inbyggd i kombinationen av dessa integritetskränkande lagar/direktiv.



Läs även andra bloggares åsikter om , , ,