UPHOVSRÄTTSMAFFIAN FORTSÄTTER ATT BRYTA MOT UPPHOVSRÄTTEN

Företrädare för upphovsrättsmaffian tenderar att gråta ut på exklusiva restauranger i sällskap med politiker som låter sig bjudas på fina middagar. Temat är återkommande, de hemska piraterna måste bekämpas med alla medel. Att yttrandefrihet och personlig integritet kränks blir liksom bara en bonus tänker politikern samtidigt som han tuggar i sig sin chateaubriand. Okunniga och rädda väljare är enklare att hantera.

Men nu kan vi se att så snart företrädaren för upphovsrättsmaffian och den korrupte politikern har torkat tårarna ur ögonen så tenderar de själva hänge sig åt piratnedladdningar.

Den franske presidenten är en av de hårdaste förkämparna för upphovsrättsmaffian, men så är han ju också gift med upphovsrättslobbyisten Carla Bruni. Likväl kan Torrentfreak nu avslöja att det piratnedladdas friskt från det presidentens residens.

På samma sätt har den amerikanska antipiratorganisationen RIAA blivit ertappade med att piratnedladda för allt vad tyget håller.

RIAA försvarar sig med ett känt argument:

RIAA spokesman Lamy had an explanation for that that implies that a third-party vendor was responsible for the downloads.

Se där sänkte upphovsrättsmaffian själva IPRED-lagen. Här tillstår man det som vi kritiker hela tiden har hävdat, nämligen att en IP-adress är ett osäkert bevismedel. Ändå är det just IP-adresserna som har lagts till grund för de tusentals hotbrev som har tillställt barnfamiljer och ungdomar. Kan dessa personer nu kräva sina pengar åter?

Med detta tillönskar jag er alla en riktigt God Jul!

JOURNALISTER DÖMDA I ETIOPIEN - ÄR RÄTTVISAN SÅ OLIKA?

De svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson har dömts av Etiopisk domstol. Straffen förväntas bli långa.

Många kommentatorer förfasas över den bristande rättsäkerheten i Etiopien och det talas om att politiken styr över rättsskipningen på ett sätt som skulle vara Sverige främmande. I ett uttalande säger folkrättsprofessorn Kjetil Tronvoll att domstolen har följt formalia och etiopisk lag, men att etiopiska politiker har uttalat sig offentligt i skuldfrågan på ett sätt som inte skulle vara tillåtet i en västlig rättsstat. Men stämmer detta verkligen?

I samband med TPB-domen uttalade sig Kulturministern på följande sätt:

– Det här kanske inte uppskattas av vissa, men jag var en av dem som gladdes över domen i Pirate Bay-målet

Uttalandet skedde innan skuldfrågan var slutligt prövad. På vilket sätt skiljer sig detta uttalande i skuldfrågan från det som nu föranleder klander av Etiopien? Skillnaden är i vart fall rätt hårfin. En god princip att leva efter är att "sopa rent framför egen dörr". Detta tycks dock varken svenska politiker eller journalister leva efter.

Liknande hemmablindhet har jag noterat vid granskning av andra länders rättsväsenden. I ett reportage hänvisades till att 95% av åtalen bifalls som en intäkt för att Rysslands rättsväsende är korrupt. Då kan tilläggas att bifallsprocenten är ungefär lika hög i Sverige. Är då även det svenska rättsväsendet korrupt?

Nej, jag tror inte att svenskt rättsväsende är korrupt i traditionell mening. Men vi har en ohelig allians mellan lagstiftare, åklagare och domstolar som medför att svenska domstolar i regel är ungefärligen lika ofria som de domstolar i andra länder som kritiseras av den svenska journalistkåren.

Det vore viktigt om journalister ifrågasatte varför en svensk domare inte kan göra karriär genom att vara just en duktig domare. Istället krävs att en domare arbetar i ett departement, dvs nära politikerna och lagstiftaren, för att en karriär ska vara möjlig. Journalisterna kunde börja med att ifrågasätta varför en så hög andel av justitieråden i Högsta domstolen har en bakgrund från olika departement och myndigheter. Kan det vara så att politikerna på detta sätt påverkar och behåller greppet om den högsta dömande och praxisbildande instansen i svenskt rättsväsende enligt principen "man biter inte den hand som föder en"?!

UPPHOVSRÄTT OCH SATIR - MER ANGÅNDE WIEHE

I ett tidigare inlägg uttryckte jag kritik mot att Wiehe ogillarsatir. I en kommentar till inlägget ställer Anonym den i sammanhanget befogade frågan:

Jag vet att satir/humor har ett visst lagligt skydd i USA, men vad gäller i Sverige i ett fall som detta?

Så vad gäller då i Sverige. Om någon använder sig av ett i och för sig upphovsrättsligt skyddat verk för att skapa ett parodiskt eller ironiskt verk. Förekommer det då några skydds- eller konfliktregler?

Frågan behandlades redan vid tillskapandet av upphovsrättslagen.

Vid upphovsrättslagens tillkomst var nämligen den uttryckliga avsikten att bearbetningar av verk som utgör parodier och travestier skulle vara att betrakta som självständiga verk och falla utanför upphovsrättsskyddet för originalverket. Detta skulle gälla även när travestin är mycket närgången och i långa stycken följer förebilden ord för ord. Avgörande för denna ståndpunkt har varit att parodin och travestin fullföljer ett för förebilden helt främmande syfte. (NJA II 1961 s. 81.)

Såluhnda; Även om den parodi mot bevarandet av slussen använde sig av Wiehes musik så torde det enligt lagstiftarens intentioner handla om två olika verk. Detta trots att parodins musik är lånad från Wiehe, eftersom texten är helt ändrad och eftersom texten är helt främmande för originalverkets syfte.

Professor Rosén (känd från bl.a. TPB-rättegången) har förvisso fullt korrekt påpekat att denna lagstiftarens intention inte har kommit till direkt uttryck i lagtexten. Men principen kom att prövas och befästas genom det s.k. Alfons Åberg-målet, NJA 2005 s 905. I detta avgörande uttalade Högsta domstolen följande:

Definitionerna på begreppen parodi och travesti är inte alldeles fasta och vedertagna, men klart är under alla omständigheter att principen måste vara tillämplig i fall när någon genom att förvränga ett känt verk till form eller innehåll åstadkommer en produkt, vilken framstår som avsedd att skapa en komisk effekt som är helt främmande för originalverket. Det i målet aktuella programinslaget måste anses tillhöra denna kategori. Genom att den kända barnboksfiguren Alfons inplaceras i ett främmande sammanhang med narkotikamissbruk och kriminalitet har uppenbarligen åsyftats att framkalla en komisk och överraskande effekt, vilken förstärkts genom att sammanställningen av originalrepliker från Alfonsböckerna med repliker ur den danska filmen Pusher förvrängt bärande element av handlingen i flera av böckerna.

En följd av denna bedömning är att programinslaget blir att betrakta som ett självständigt verk.

Högsta domstolen slog alltså fast att det är fråga om två självständiga verk och att något intrång i den upphovsrätt som tillkommer originalverket sålunda inte har ägt rum. Förvisso för Högsta domstolen ett fortsatt resonemang om att i vissa fall kan ändå ett parodiskt verk på ett otillåtet sätt kränka den ursprunglige upphovsmannens konstnärliga anseende. Emellertid aktualiserade inte någon sådan prövning i Alfons Åberg-målet och jag kan inte heller se att denna situation skulle kunna aktualisera i Wiehe-fallet.

Wiehe har naturligtvis genom sina företrädare för United Stage varit väl bekant med såväl lagstiftarens ursprungliga intention som med Alfons Åberg-målet. Ändå har han i sin profithunger valt att sända ut hotbrev till inte bara upphovsmännen till det parodiska verket utan även till bloggare som har länkat till detsamma.

Jag är en av de bloggare som länkar. Skulle jag få ett hotfullt krav från Wiehe eller hans kumpaner kommer jag inte tveka att anmäla dem för brott mot marknadsföringslagen.

DIKTATURKRAMAREN WIEHE VILL FÖRBJUDA SATIR

Sångaren Mikael Wiehe är känd för att krama kommunistiska diktaturer. I sådana diktaturer är som bekant inte samhällskritik och parodi ett uppskattat inslag.

Nu verkar det dock som att Wiehe har för avsikt att implementera sina fascination för diktaturer här i Sverige. Det handlar om att Sanna Rayman och Peter Santesson spelade in Mikael Wiehes sång "Mitt hjärtas fågel", men med en ny och satirisk text om att bevara slussen.

Wiehe har genom sin representant i upphovsrättsmaffian, United Stage krävt att de ”omedelbart tar bort detta från er hemsida och alla andra eventuella sammanhang”. United stage har även hört av sig till bloggar som har länkat till låten och krävt att de tar bort länkarna. Kom då ihåg att det inte handlar om en olaglig kopia eller ens en cover, utan en satirisk version.

Wiehe och United Stage har sannolikt inte hört talas om Streisand effekten. För att påminna dem och för att motverka Wiehes försök att tysta debatten länkar jag till videon.



Läs också: Mark Klamberg, Frihetssmedjan, Isobel, Johan Folin, Felten Fabulerar, Iconomi

EN JULHÄLSNING FRÅN FEMINISMENS SVERIGE

I ett anfall av politisk korrekthet har statsminister Reinfeldt i sitt jultal utlovat hårdare straff för kvinnomisshandel.

Än en gång bevisas sålunda att våldet mot män är politiskt ointressant. Särskilt ointressant tycks det vara att kvinnor är lika aktiva i relationsvåldet som män. BRÅ konstaterar också att kvinnors våld negligeras av forskningen. Jag kan tillägga att detta främst gäller svensk forskning. Från utlandet och även vårt närmaste grannland Norge finns omfattande forskning som visar att kvinnor utövar våld i lika hög grad som män, men att kvinnor nästa aldrig anmäls eller fälls till ansvar.

Att debatten är helt skev framgår tydligt när man kan se hur en feministisk författare blir hyllad sedan hon har beskrivit hur hon har misshandlat sin man i samband med ett gräl. Vissa nyanserade feminister förekommer dock. En av dem är Petra Östergren:

Radikala feminister har tagit patent på "sanningen" om våld och misshandel i hemmet.

Orden är Petra Östergrens och det är nog där sanningen ligger. Feminismen har i egenskap av dogmatisk ideologi lagt beslag på den enda rätta sanningen och i dagens Sverige vågar ingen politiker ifrågasätta de feministiska mytbildningarna.

En annan sak man kan fundera på är hur verkningsfullt höjda straffskalor kan förväntas bli när denna åtgärd inte föregås av en ordentlig analys av orsakerna till att våld utövas. Den feministiska retoriken går ju förvisso ut på att alla män är potentiella våldtäktsmän och våldsutövare. Men riktig forskning ger dock ett annat resultat:

I kriminologens Mikael Ryings rapport om dödligt våld mot kvinnor ser vi att 80 procent av männen i det studerade materialet är psykiskt sjuka eller störda. Nästan hälften är antingen arbetslösa, beredskapsarbetande eller förtidspensionerade. 60 procent är registrerade för tidigare brottslighet.

I de fall män utövar våld så har alltså könet en klart underordnad betydelse. Istället handlar det om psykiskt sjuka eller socialt utsatta män. Vore det då inte förenat med en större samhällsnytta att förebygga de förhållanden som enligt vetenskapen orsakar våldet? Sålunda socialt riktade stödåtgärder istället för straff.

USA - FÄNGELSE PÅ OBESTÄMD TID UTAN RÄTTEGÅNG

I USA har senaten röstat igenom en ny lag som ger militären rätt att fängsla vem som helst på obestämd tid utan rätt till rättegång. Gripandet kan ske såväl inom som utanför USA. Detta innebär bl.a. att den som sitter i Sverige och skriver en kritisk blogg om USAs krig mot terrorismen, länkar till material från Wikileak lider risk att stämplas som en fara för USAs säkerhet. Enbart detta skulle kunna leda till kidnappning och att man slängs i fängelse på obestämd tid utan rätt till rättegång.

Falkvinge utvecklar och konstaterar att USA är förlorat till fascismen:

Jag håller med Falkvinge när han konstaterar att det inte finns någon skyldighet för medborgarna att följa lagen när lagen bryter mot fundamental rättigheter och friheter.

En av få senatorer som protesterade mot lagen var Rand Paul. Han har lagt ut inlägg på Youtube som är väl värt att lyssna till:



Att frågan är het även för oss svenskar står klart om man betänker att FRA delar information med USA. I sammanhanget skall man också komma ihåg att polisen helt nyligen fick utökade befogenheter att använda sig av signalspaning i sitt arbete.