NÄTFASCISMEN VISAR SITT ANSIKTE

Här ovan ser ni två hard core terrorister som planerat att ödelägga hela USA. I varje fall om man får tro på amerikanska Homeland Security.

Historien bakom bilden är först patetiskt rolig, men vid närmare eftertanke rent skrämmande.

Bakgrunden till historien är att unge Leigh Van Bryan skulle åka till USA tillsammans med sin flickvän. Inför resan twittrande han glatt ett meddelande till sina kompisar:

Free this week, for quick gossip/prep before I go and destroy America?

Twittret ledde till att de unga tu vid ankomsten till USA omgående greps av beväpnad polis och blev försedda med handfängsel.

Därefter följde timslånga förhör. Under förhören blev de även utfrågade kring ett annat twitter, som utgjorde ett citat från TV-serien Familly Guy:

3 weeks today, we're totally in LA p****** people off on Hollywood Blvd and diggin' Marilyn Monroe up!

På fullt allvar hävdade agenterna från Homeland Security att de unga tu gemensamt planerade att gräva upp Marilyn Monroes lik. I denna övertygelse sökte agenterna intensivt efter spadar i de ungas bagage.

Efter 12 timmar förhör och inlåsning blev sedermera de unga tu avvisade från USA och fick resa hem med beskedet att de i framtiden skulle vara tvungna att ansöka om visum innan de reser till USA.

Övervakningssamhället är sålunda här med full kraft. Effekterna är brutala. Oskyldiga skämt kamrater emellan leder till gripande, handfängsel och fängsligt förvar samt förhör i timmar. Inte ens Stasi nådde upp till denna nivå. Men USA - som är upphovsrättsmaffians kompis och våra politikers allierade - har nått ditt. Sensmoralen av detta blir; Tänk på vad du skriver i bloggar, twitters eller andra social medier. Du är nämligen övervakad alltid och överallt!

Intressant

POLITIKERNA HAR SKRIVIT PÅ ACTA I SMYG

Lite fredagstrött tänkte jag avsluta kvällen med att surfa in på de sedvanliga bloggarna för en uppdatering. Till min bestörtning läser jag att Acta har påtecknats i smyg. Detta fördrag som har omgärdats av hemlighetsmakeri har nu krönts av ytterligare hemlighetsmakeri. Allt naturligtvis med förhoppningen att de mindre vetande väljarna inte skulle hinna reagera innan det var för sent.

Låt inte politikerna lyckas med att knivhugga väljarna i ryggen. Surfa genast in på Avaaz och skriv på uppropet mot Acta.

Läs sedan Christian Engström och låt dig inspireras av rapporteringen om den polska befolkningens uppror.

Emma och Beelzebjörn ger tips om hur just du kan använda din röst för att protestera.

I ett av mina tidigare inlägg belyste jag att Acta i flera avseenden kunde komma i konflikt med de fri- och rättigheter som garanteras genom Europakonventionen. En anonym kommentator kritiserade mig och konstaterade att Acta inte skulle innehålla något nytt jämfört med svensk lag.

Jag delar inte kommentatorns uppfattning.Bland annat finns skrivningar som förstärker IPRED-lagen samtidigt som denna direktivgrundade lag ifrågasätts av höga EU-jurister. Sannolikt anade politikerna oråd och oroades de över att den av kompisarna i upphovsrättsmaffian specialbeställda lagen skulle sänkas. Kanske var det därför det plötsligt blev så bråttom att i hemlighet hasta igenom en påteckning av avtalet?

Men som HAX påpekar är påtecknandet mest en symbolhandling. Så än finns det tid för protester. Agera nu!

Läs också DN.

EU OCH DEMOKRATIKRISEN

Denna blogg liksom många andra har ofta uppmärksammat EU:s bristande respekt för demokrati och respekt för den personliga integriteten.

Utvecklingen mot en än mer utbredd utarmning av demokratiska principer går dock snabbt. Ett av de länder som har gått längst i denna kräftgång är Ungern som nu hotas av att EU-kommissionen pga landets demokratifientliga lagar.

Inom kort förväntas nu även Kroatien att träda in som nytt medlemsland. Kroatien genomförde nyligen en folkomröstning som gav resultatet att 66% av de röstande var positiva till ett medlemsskap. Notera dock att endast 42% av den röstberättigade befolkningen deltog i omröstningen. En stor tyst majoritet existerar sålunda och det finns skäl till att befolkningen inte visar tilltro till den demokratiska processen.

Jag vistas ofta och minst 5 veckor per år i Kroatien. Landet är egentligen två länder. Ett som ligger vid den smala kustremsan, där allt är putsat och vackert för turisterna. Ett annat Kroatien finner man dock i det övriga landet med undantag för Zagreb. Detta andra Kroatien är förfallet och präglat av utbredd korruption samt en arbetslöshet som i normalfallet ligger runt 20%. Nationalismen är starkt förankrad och utbredd. Då inte i någon positiv form utan i dess mest otrevliga avarter.Befolkningen är lågavlönad, en normal månadslön ligger sällan över 400 Euro.

Det är dessa forna östeuropeiska stater som i snabb takt breder ut sig bland EUs medlemsländer. Samtliga dessa nya medlemsnationer kännetecknas av en tveksam hållning till demokrati och öppenhet. Minns att det inte är länge sedan Kroatien skyddade efterlysta krigsförbrytare. Än värre lär det bli om Serbien får bifall till sin medlemsansökan. Om jag berättade om mina erfarenheter från detta land skulle jag säkerligen beskyllas för diverse saker så jag avstår. Men jag kan citera en av landets mer kända journalister som sa att; "Det enda Serbien kan förväntas exportera till omvärlden är organiserad kriminalitet". Landet präglas också av utbredd ultranationalism och förtryck av den stora romska befolkningen.

För att bryta den negativa utvecklingen är det därför viktigt att demokratikravet inskärps hos de nya nationerna och att en uppföljning sker i syfte att kontrollera att demokratiska principer och rättigheter upprätthålls. Men vad kan då EU göra för att inskärpa dessa principer?

Inte mycket men Paragraf 7 i Lissabonfördraget ger ändå EU viss makt. Paragraf 7 kallas emellanåt för EUs atombomb. Enligt denna bestämmelse kan ett land som allvarligt åsidosätter grundläggande värden i EU (frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna) temporärt fråntas sin rösträtt.

Ett obetydligt maktmedel kan tyckas, men den politiska valören torde vara betydande. Att ett land som kränker de grundläggande värdena blir en medlem utan inflytande torde knäcka även den mest intolerante och styvnackade politikerna samt kunna väcka politisk opinion inom medlemslandets gränser. Som maktmedel betraktat skall därför paragraf 7 inte föraktas.Jag kan även se att en tillämpning av bestämmelsen borde övervägas även gentemot vissa av de äldre medlemsstaterna, men mer om detta i ett annat inlägg.

2011 - EN TILLBAKABLICK

2011 har varit ett turbulent år. Protester har spridit sig över världen och kulmen såg vi i Nordafrika där den Arabiska våren ledde till att flera diktaturer störtades. På ytan kan man därför förledas till att tro att 2011 var det år då friheten och demokratin skördade nya framgångar.

Men hur gick det då sedan? I både Algeriet och Egypten skördade Muslimska Broderskapet och anknutna Al-Nahda stora valframgångar. De största nationerna i Nordafrika styrs nu alltså av islamistiska partier. Kan vi lita på att dessa partier har för avsikt att vårda och försvara den nyvunna demokratin?

Det finns mycket som talar för att så inte är fallet. Den norsk-irakiske författaren Walid al-Kubasi granskar i dokumentären Frihet, likhet og Det muslimske brorskap det muslimska broderskapets agenda och syn på demokratiska samt mänskliga rättigheter. Budskapet från ledningen för broderskapet förfärar.

Höga företrädare för Muslimska Broderskapet tvekar inte att öppet uttala att demokratin är ett djävulens redskap som man endast avser att nyttja för att vinna makt. Ett annat budskap är att Europa skall erövras genom barnvagnen och demokratin. Och nej, detta är inte någon islamofobi från min sida, utan orden kommer direkt från ledande företrädare för det Muslimska Broderskapet. Precis som alla andra partier och organisationer med stort inflytande och politisk makt ska även denna organisation granskas oberoende av religiös tillhörighet.

Jag rekommenderar var och en som är intresserad av demokrati- och frihetsfrågor att titta på dokumentären som sändes i Svensk TV den 23 december 2011. Bilda er egen uppfattning och fundera över om det finns anledning att glädjas eller förfäras över resultatet av Frihetsåret 2011:

UPHOVSRÄTTSMAFFIAN FORTSÄTTER ATT BRYTA MOT UPPHOVSRÄTTEN

Företrädare för upphovsrättsmaffian tenderar att gråta ut på exklusiva restauranger i sällskap med politiker som låter sig bjudas på fina middagar. Temat är återkommande, de hemska piraterna måste bekämpas med alla medel. Att yttrandefrihet och personlig integritet kränks blir liksom bara en bonus tänker politikern samtidigt som han tuggar i sig sin chateaubriand. Okunniga och rädda väljare är enklare att hantera.

Men nu kan vi se att så snart företrädaren för upphovsrättsmaffian och den korrupte politikern har torkat tårarna ur ögonen så tenderar de själva hänge sig åt piratnedladdningar.

Den franske presidenten är en av de hårdaste förkämparna för upphovsrättsmaffian, men så är han ju också gift med upphovsrättslobbyisten Carla Bruni. Likväl kan Torrentfreak nu avslöja att det piratnedladdas friskt från det presidentens residens.

På samma sätt har den amerikanska antipiratorganisationen RIAA blivit ertappade med att piratnedladda för allt vad tyget håller.

RIAA försvarar sig med ett känt argument:

RIAA spokesman Lamy had an explanation for that that implies that a third-party vendor was responsible for the downloads.

Se där sänkte upphovsrättsmaffian själva IPRED-lagen. Här tillstår man det som vi kritiker hela tiden har hävdat, nämligen att en IP-adress är ett osäkert bevismedel. Ändå är det just IP-adresserna som har lagts till grund för de tusentals hotbrev som har tillställt barnfamiljer och ungdomar. Kan dessa personer nu kräva sina pengar åter?

Med detta tillönskar jag er alla en riktigt God Jul!

JOURNALISTER DÖMDA I ETIOPIEN - ÄR RÄTTVISAN SÅ OLIKA?

De svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson har dömts av Etiopisk domstol. Straffen förväntas bli långa.

Många kommentatorer förfasas över den bristande rättsäkerheten i Etiopien och det talas om att politiken styr över rättsskipningen på ett sätt som skulle vara Sverige främmande. I ett uttalande säger folkrättsprofessorn Kjetil Tronvoll att domstolen har följt formalia och etiopisk lag, men att etiopiska politiker har uttalat sig offentligt i skuldfrågan på ett sätt som inte skulle vara tillåtet i en västlig rättsstat. Men stämmer detta verkligen?

I samband med TPB-domen uttalade sig Kulturministern på följande sätt:

– Det här kanske inte uppskattas av vissa, men jag var en av dem som gladdes över domen i Pirate Bay-målet

Uttalandet skedde innan skuldfrågan var slutligt prövad. På vilket sätt skiljer sig detta uttalande i skuldfrågan från det som nu föranleder klander av Etiopien? Skillnaden är i vart fall rätt hårfin. En god princip att leva efter är att "sopa rent framför egen dörr". Detta tycks dock varken svenska politiker eller journalister leva efter.

Liknande hemmablindhet har jag noterat vid granskning av andra länders rättsväsenden. I ett reportage hänvisades till att 95% av åtalen bifalls som en intäkt för att Rysslands rättsväsende är korrupt. Då kan tilläggas att bifallsprocenten är ungefär lika hög i Sverige. Är då även det svenska rättsväsendet korrupt?

Nej, jag tror inte att svenskt rättsväsende är korrupt i traditionell mening. Men vi har en ohelig allians mellan lagstiftare, åklagare och domstolar som medför att svenska domstolar i regel är ungefärligen lika ofria som de domstolar i andra länder som kritiseras av den svenska journalistkåren.

Det vore viktigt om journalister ifrågasatte varför en svensk domare inte kan göra karriär genom att vara just en duktig domare. Istället krävs att en domare arbetar i ett departement, dvs nära politikerna och lagstiftaren, för att en karriär ska vara möjlig. Journalisterna kunde börja med att ifrågasätta varför en så hög andel av justitieråden i Högsta domstolen har en bakgrund från olika departement och myndigheter. Kan det vara så att politikerna på detta sätt påverkar och behåller greppet om den högsta dömande och praxisbildande instansen i svenskt rättsväsende enligt principen "man biter inte den hand som föder en"?!