Läkarvetenskap Vs. Juridik - Del 2

Socialstyrelsens utredare Torbjörn Tännsjö belyser i en intressant artikel motsättningarna mellan medicinsk vetenskap/etik och juridik.

http://www.dn.se/opinion/debatt/lat-foraldrarna-besluta-om-barnets-liv-ska-raddas-1.818792

Lagen innehåller inget undantag som medför straffrihet för beslut om att avsluta livsuppehållande behandling. I formell mening är ett sådant beslut och verkställigheten av beslutet detsamma som att begå mord alternativt dråp. Men är denna formella tolkning verkligen lagstiftarens avsikt? Kan detta synsätt anses förenligt med gällande rättsuppfattning? Knappast!

I rättslitteraturen talar bl.a. Nils Jareborg om samtycke och social adekvans. Att avsluta en livsuppehållande behandling torde enligt hans resonemang vara straffritt då ett sådant handlande får anses som socialt accepterat. Men varför skulle då vårdinsatser som påskyndar effekterna av detta beslut inte också vara straffritt?

I det tragiska fallet med den lilla flickan framstår det som klarlagt att den medicinska personalen i samråd med föräldrarna hade tagit beslutet att avsluta den livsuppehållande behandlingen. Detta beslut verkställdes genom ett aktivt handlande, nämligen att respiratorn stängdes av.

Effekten av detta aktiva handlande skulle tveklöst bli döden. Flickan skulle efter en tid ha avlidit till följd av syrebrist. Någon påstås ha påskyndat den ofrånkomliga effekten, döden. Men i linje med att åklagaren har ansett att avbrytandet av den livsuppehållande behandlingen är straffritt, borde rimligen också handlandet därefter kunna anses som straffritt. I vart fall så länge handlandet ryms inom vad som kan anses vara medicinskt och etiskt försvarbart. Effekterna av de båda aktiva ingreppen skulle ha blivit samma, d.v.s. döden.

Häri ligger ett mycket tydligt juridiskt dilemma.