torsdag 18 februari 2010

Läkarna får inget skadestånd - Hela domen

Det var på sommaren 1984 som en styckad kvinnokropp hittades i en sopsäck utanför Stockholm. Efter en farsartad förundersökning åtaldes männen för mord, ett brott de frikändes för. I domskälen uttalade dock tingsrätten att männen hade styckat kvinnokroppen. Domskäl kan inte överklagas så med denna tingsrättens uppfattning som grund återkallade kammarrätten under 1991 männens läkarlegitimationer.

Senare undersökningar har visat att männen med största sannolikhet inte har haft något som helst med mordet eller styckningen att göra. Männen väckte därför talan mot staten och yrkade främst ersättning för den förlust de lidit till följd av att deras läkarlegitimationer återkallats. Idag är de flesta övertygade om att männen är offer på grund av statens övetramp.

Läkarnas ombud uttryckte igår en förhoppning om att läkarna skulle få upprättelse i tingsrätten. I debattartikeln tar ombuden upp min gamla käpphäst, nämligen kritiken mot principen om fri bevisprövning:

"Bevisprövningen i domstolarna är helt fri. Detta innebär att lagarna inte ger någon ledning för hur domstolarna ska pröva olika bevis. Istället genomförs denna uppgift helt självständigt. Resultatet har i fler fall än i styckmordsfallet blivit uppenbart otillfredsställande."

Idag meddelade Attunda tingsrätt dock en dom varigenom männens skadeståndstalan ogillades. Tingsrätten fann förvisso att staten hade gjort sig skyldig till fel i 27 fall och att felen kan ha inverkat på beslutet att åtala männen, dvs det som sedan ledde till att deras liv fullständigt förstördes. Likväl anser tingsrätten inte att något av felen kunde läggas till grund för ett skadeståndsansvar för staten.

Återigen framstår det som att staten skyddar sig själv. Och som lök på laxen förpliktade domstolen läkarna att betala statens rättegångskostnader med drygt 300 000 kronor.

Jag känner uppgivenhet. Här är domen för den som är intresserad.

DOMEN

2 kommentarer:

  1. Har inte närmare följt detta mål men gjorde just en sökning och hittade ett avslag från regeringsrätten
    http://www.mediemordet.com/regeringsr-04.html

    som jag fann väldigt kafkaeskt
    eller om man vill brazilartat!
    byråkrati i kubik!

    iom Jesper killen med kameran som fotade poliser så tog jag en titt på BrB 15
    tycker att någon av de senare paragraferna borde vara tillämpliga, om inte mot staten så iall fall mot domstolen som sådan.
    eller varför inte ett förtalsmål...eller kan man skriva vad fan som helst i ett utlåtande?

    Taktiskt så kanske det inte är rätt att låta dom komma undan med ovan föreslagna nålstick(påföljderna är ju inte i paritet med det förlorade) iom att detta är mer av ett monumentalt rättsövergrepp tycks det.

    nå ja......hur var det nu igen
    SVERIGE ÄR FANTASTISKT!

    suck

    -Dan

    SvaraRadera
  2. hmmm
    trodde att EHCR skulle fånga detta med lätthet men efter att ha tittat på article 6 så är det faktiskt lite svårt att direkt se hur man
    kan göra...
    http://en.wikipedia.org/wiki/Article_6_of_the_European_Convention_on_Human_Rights

    möjligen att de "dömdes" för ett brott som inte fanns med i åtalet dvs , de hade inte den möjlighet att försvara sig som kanske kan förväntas. eller möjligen att man kan hävda att de inte fick en "fair" trial iom att de inte nu kan försvara sig mot en felaktig dom (dvs få den strykt ur domslutet)

    Protocol 7 artikel 2 samt 3 är klockrena för detta mål men kan sverige hållas till ansvar enligt protokollen.....?

    -Dan

    SvaraRadera