lördag 6 mars 2010

Acta och transparens

Upphovsträtan berättar att regeringen nu har tillkännagivit att EU har enats om större öppenhet kring Acta-förhandlingarna.

Men på samma sätt som Upphovsträtan känner jag tveksamhet. I texten från regeringen finns inga klara löften eller utfästelser, bara vaga målangivelser som:

kommit överens om att verka för snarast möjliga offentliggörande av avtalsutkastet i ACTA-förhandlingarna


Och

Överenskommelsen, som nåddes vid dagens möte i EU:s handelspolitiska kommitté, innebär att EU aktivt ska uppmuntra övriga ACTA-parter


Verka för snarast möjliga uppmuntran...det är vad som egentligen står i texten. Inga utfästelser och inget ansvar kan därför utkrävas om målangivelserna inte uppfylls.

På regeringens hemsida framhålls att ansatserna till "öppenhet" till stor del skulle vara Sveriges förtjänst. Samtidigt skall man komma ihåg att Sverige utan tvekan gav sig in i förhandlingarna trots hemlighetsmakeriet. Kan kritiken i bloggosfären ha något att göra med att regeringen nu ändrar taktik?

Snart är det val och uppenbart tas detta som intäkt för en massiv desinformation. Minnet från valet till EU-parlamentet tycks finnas kvar.


Läs även andra bloggares åsikter om , ,

3 kommentarer:

  1. Att försöka plocka politiska poäng på att som ett av 13 länder ha skickat ett brev som nu förmått medlemsländerna att verka för snar uppmuntran om öppenhet, det verkar ju onekligen en aning desperat.

    Sedan kan man ju fråga sig hur hårt Sverige verkligen drivit det här. Statssekreterare Magnus Graner sade för ett tag sedan att:
    "- Vi har ju nått en liten bit på väg och gjort något som inte är normalt i internationella handelsförhandlingar: vi har offentliggjort dagordningar. Då kan man säga att det inte är mycket – nej, men det är mer än vad som är normalt."
    Jämför gärna med Michael Geists beskrivning av vad som är normalt för förhandlingar om avtal likt Acta (som naturligtvis inte är ett handelsavtal).

    Hur kan Sverige verka för ökad öppenhet om våra representanter ser onormalt hemlighetsmakeri som någonting normalt?

    SvaraRadera
  2. Ja, det verkar bli svårt att verka för öppenhet när man egentligen önskar slutenhet. Läser man HAX rapportering om Europarlamentets aktiviteter så känns det dock som om det fortfarande finns hopp.

    SvaraRadera
  3. Så bra att det blir lite öppenhet. Frågan är om det är bättre att diktaturen införs med öppna ögon. Kanske bättre för oss vanliga om det skedde bakom ryggen så att vi kan trösta oss med att vi blivit lurade. Sker det med öppna ögon gäller det att stoppa alla huvudlösa förslag som finns i detta utkast. Nu. Djävulen finns i detaljerna har vi lärt oss sen tidigare, närmare bestämt ”in section 3(b)I and in footnote 6″ enligt den här granskningen http://tinyurl.com/ygevqar som kommit fram till att just den fotnoten säger att three strikes measures och ‘termination’ of service anges som själva förutsättningen som en ISP måste uppfylla för att kunna gå säker för ”third party liability” enligt senaste utkastet. Och när en Nyazeeländsk förhandlare enligt läckan ställer frågan ”How can a hyperlink violate copyright” så förstår man ju att till och med nåt sånt varit uppe till diskussion. Vilket i sin tur betyder att man funderar på att kriminalisera bloggar och ja, forskning som ju liksom bygger på ‘hyperlinking’. Eller ska man sekretessbelägga den och tvinga forskare och studenter att betala summor för varje referens i varje uppsats, avhandling och paper? Man undrar liksom för det är ju rätt vansinniga resonemang. Man tänker tydligen backa rejält tillbaka i kunskapshänseende. Inga länkar, inga referenser, inga bibliotek (det är ju olaglig fildelning)…you name it. Det är verkligen 30-talets antiintellektualism om igen se gärna http://komigenuva.wordpress.com/2009/02/20/tank-analogt/

    SvaraRadera