Integritetsfrågan bränner het under fötterna på politikerna så här i valtider. De tycks därför övertrumfa varandra med bluffar rörande datalagringsdirektivet.
Efter en intenvis kritik i bloggosfären ändrade Miljöpartiet sin retorik. Men läs texten, inte ett ord om att de inte kommer att rösta igenom direktivet om de vinner valet. Sålunda kan vi utgå från att fortfarande kommer att bekämpa direktivet fram till valet för att dagen efter rösta igenom det som lag.
Bodström försvarar datalagringen. Inte så konstigt kanske med tanke på hans nära knytning till direktivets tillkomst. Men Bodströms försvar sker med hjälp av falska argument, vilket Mårten Fjällsttröm bevisar. Bodström hävdar att vi alltid har haft datalagring men i ett närmast laglöst tillstånd och att direktivet därför är till allas bästa eftersom det skapar ordning. Bodström måste ha glömt bort de lagregler som följer av E-handelslagen och bakomliggande direktiv. Enligt dessa lagregler är huvudregeln att all personuppgifter skall raderas så snart som möjligt. Bodström - däremot - vill att allt skall lagras alltid. Men detta försöker han dölja i sitt inlägg.
Cecilia Malmström tycks vara inne på samma bluffspår när hon påstår att de lagrade uppgifterna endast får användas för att spåra och lagföra brott med ett straffminimum 5 år. Var hon haft fått denna uppgift ifrån är för mig obekant. Den som vet får gärna upplysa mig.
Emma upprörs och Mark Klamberg är som vanligt sakligt kunnig.
Läs även andra bloggares åsikter om datalagring, direktiv, miljöpartiet, övervakningssamhället
Har Bodström tagit knark? Jag har jobbat för flera ISPer. Inte tusan lagras det någon information om vem som mailat eller ringt någon över deras förbindelser. Det skulle kosta fantasisummor att införa.
SvaraRaderaVad Malmström menar med straffminimum 5 år skulle jag också vilja veta. Direktivet anger i Art. 1(1) att syftet är att "säkerställa att uppgifterna är tillgängliga för utredning, avslöjande och åtal av allvarliga brott såsom de definieras av varje medlemsstat i den nationella lagstiftningen." Samma formulering används också i skäl 21.
SvaraRaderaDefinitionen av "allvarliga brott" är alltså något som är upp till varje medlemsland. En snabb sökning ger vid handen att siffran 5 år förekommer gällande (bl.a.) den irländska implementeringen. Direktivet är som sagt tyst på den punkten.
Direktivet torde däremot innebära att uppgifter lagrade i enlighet med direktivet inte får lämnas ut av ISP:er i ett informationsföreläggande enligt IPRED. Det här är dock mest bara en sidopoäng av Art. 4 och vilka som ska ha rätt att få tillgång till uppgifterna.
@Schonning: Ja, de 5 år som nämns av Malmström tycks vara helt hennes eget påhitt. Uppgiften har varken stöd i direktivtexten eller i den lagrådsremiss som läckte ut för en tid sedan.
SvaraRaderaTvärtom står det i lagrådsremissen, sid 20 ff, att lagrade uppgifter avseende namn och adress till viss person får användas för mindre allvarliga brott om fängelse ingår i straffskalan. Vi talar då om i stort sett alla föreseelser. Till och med ganska ringa trafikförseelser.
Efter att datalagringsdirektivet har blivit lag kommer ISP:erna att tvingas lagra i stort sett all information av intresse för upphovsrättsindustrin. Att en ISP skulle kunna motsätta sig ett informationsföreläggande enligt IPRED när informationen finns tillgänglig (pga datalagringsdirektivet) ser jag mer som en förhoppning äen en realitet. Jag är därför övertygad om att IPRED och datalagringsdirektivet kommer att samverka.
Bodström är ju ute och seglar rejält nu. Att påstå att det rättsliga området för datalagring skulle vara oreglerat är ju uppenbart felaktigt med tanke på att det idag påbjuds att operatörerna inte skalla lagra data.
SvaraRaderaMånadens blogg. Det är ironi på hög nivå!