Tänk dig följande scenario: Du blir kontaktad av en person av motsatt kön som tar intitiativ till att ni skall ha sex. Du accepterar och sexualakten genomförs med fullt samtycke. I efterhand ångrar sig motparten. Du häktas och blir sedan åtalad. Verkar det rimligt?
Mitt exempel är inte alls påhittat utan utgör en verklig händelse. Den åtalade var en kille som blev kontaktad av en tjej som ville ha BDSM-sex. Så sker och man hade på sedvanligt sätt kommit överens om stoppord. De tär helt ostridigt att skeendet gick till på detta sätt och att tjejen aldrig använde stopporden. I efterhand ångrade hon sig och killen häktades och blev åtalad för grov misshandel. Om du fortfarande inte tror mig så finns domen i fulltext HÄR.
Det kan och bör tilläggas att killen frikändes av en enig tingsrätt. Detta tycker debattören Katarina Wennstam är upprörande. I hennes moralinskränkta värld innebär den friande domen att tjejen som tog initiativ till den frivilliga BDSM-akten därigenom skuldbeläggs på grund av att hon är kvinna. Samma sak skulle aldrig hända en kille säger hon. Va? säger jag!
Wennstam får dock ordentligt mothugg av Lisa Magnusson som anser att Wennstam berövar kvinnor deras sexualitet. Sant, säger jag, men värre är väl att den kille som accepterade kvinnans invit blev frihetsberövad. Hur skall jag eller du som är man tolka detta? Vågar vi ha frivilligt sex med kvinnor, eller lider vi risken att bli häktade om kvinnan i efterhand skulle ångra sig?
Pelle Billing verkar närmast rasande, ävenså Aftonbladets läsare.
Jag själv är kanske efter alla år i rättssalen inte lika förvånad. Och med Assange-härvan i färskt minne så vet vi ju även att frivilligt sex utan kondom av vissa åklagare anses likställt med våldtäkt.
Läs även andra bloggares åsikter om våldtäkt, bdsm, feminsim, könskampen
Lek med tanken att han hade haft ett regelrätt samlag med flickan. Utan tvekan så tror jag att det också hade stått 'våldtäkt' bland åtalspunkterna.
SvaraRaderaFaktum är att jag är enormt imponerad av både grabben och den unga flickan, i alla fall utifrån den bild som domen gett. Ett öppet och ömsesidigt respektfullt förhållande mellan de två under helgen. Mycket mer kontroll och samtal än vad jag fördomsfullt trodde innan. Men kvällstidningarna förmedlar bara en sådan bild som de säljer lösnummer för.
Sedan kan man inte förneka de feministiska inslagen i detta fall. Dels offerbilden av flickan som varit väl så aktiv och drivande (tänk att hittat sin sexualitet som 16-åring, det är starkt) och dels skuldbeläggelse av mannen i fallet. Journalister borde väl orka med att läsa igenom en tydlig och välskriven dom? Ser med sorg att en rasande åklagare skall överklaga - så ett varv till blir det, med martyrskap och demonisering. Trist.
//Zac
Ja, verkligen dåligt omdöme av åklagaren att överklaga i ett fall som detta. Något fördomsfullt noterar jag att åklagaren är en kvinna. Undrar om det påverkar?
SvaraRaderaSkulle villa peka ut att vi inte vet om hon ångrade sig. Hon ringde en väninna o berättade om en gruppvåldtäkt. Väninnans väninna anmälde det till polisen. Sen satt hon där med valet att berätta om sin sexualitet för polisen, familj och bekanta eller gå vidare med en påhittad våldtäktshistoria.
SvaraRaderaLäser man förhören ser det helt klart ut att hon är livrädd för att erkänna att hon var intresserad av BDSM. En påhittad bekant (Anna Lindh...) skulle ha använt hennes dator och telefon. Polisen tar fram den åtalades namn i det sista förhöret och efter det finns det inga tecken på att hon skulle ha samarbetat. Domen hänvisar till ett meddelande från henne till den åtalade där hon berättar om sina känslor för den åtalade och åtalaren. Om försvaret tar fram en sån grej kan man ana att hon inte ångrat sej.
Jag tycker det är mycket oärligt av målsägarbiträdet att gå ut i pressen med historien om hur hon träffat en "liten, tyst o sorgsen tjej" som gråter och kramar en nalle utan att berätta att det i det skedet handlade om en fiktiv gruppvåldtäkt och inte hennes BDSM-helg. Att demonisera motparten i pressen med vilseledande halvsanningar kan inte vara OK.
Det avslutande exemplet i artikeln med läsarreaktioner är bra. Det är svårt att tänka sig att alla "trasiga" unga killar som lockas till kampsport för att få fysiskt utlopp för sina känslor skulle göra sig skyldiga till våldsbrott när de under ordnade former - där matcher när som helst kan avbrytas - tävlar i sin sport.
SvaraRaderaJag har läst domen.
SvaraRaderaVisst får jag moraliska betänkligheter. Dels pga. hennes låga ålder, för inte är en så ung tjej innerst inne bestämd och stark, mot äldre män i hennes ålder. Skinn på näsan att bestämma fullständigt över sitt liv tillkommer, vid en något högre ålder. Inte mellan 15-17 år.
Dels samtidigt, då mannen med sin dubbelt så höga och mognare ålder kunde valt en äldre och därmed mognare tjej. Eller åtminstone någon, utan den anamnes han visste, att tjejen hade när han var ute efter den här typen av extrema ”lek”. Ett självskadebeteende som hon hade haft är ingen förkylning, som går över efter någon vecka. Hon sökte kärlek och bekräftelse på fel sätt.
Däremot kan jag inte se att mannen ska dömas för någon misshandel, då flickan tragiskt nog gick med på det hela frivilligt och sade sig veta vad BDSM innebar.
Har dock mycket svårt att känna sympati för honom, men det är en subjektiv bedömning.
I love bdsm games too.
SvaraRadera@Lottaonline: Du är när att göra det klassiska misstaget att sammanblanda moral och straffrätt. Detta är storheter som sällan eller aldrig bör sammanfalla. Moralen är individuell och varierar över tid och rum. Straffrätten skall inte flaxa runt på samma sätt som moralen utan hålla en enhetlig linje.
SvaraRaderaDu skriver mannen kunde ha valt en äldre tjej. Du missar då att det var tjejen som gjorde valet, dvs tog initiativet. Skall mannen ta ansvar för detta? Kvinnan uppgav vidare att hon var äldre än sin verkliga ålder och mannen förhörde sig om hennes självdestruktivitet, varvid hon uppgav att detta var händelser som låg flera år tillbaka. Inte veckor alltså.
Visst kan jag dela dina moraliska betänkligheter. Men mina personliga preferenser skulle jag aldrig lägga till grund för att fördöma en annan person. Tyvärr gjorde åklagaren detta och hon vidblir tydligen eftersom hon enligt uppgift har överklagat tingsrättens dom. Huvudlöst!
Nu är det inte enbart sex det rörde sig om utan gärningar som objektivt sett enligt rätten är att betrakta som misshandel av normalgraden.
SvaraRaderaJag kan inte tycka att det var fel av åklagaren att inleda förundersökning för att utreda om det går att fälla någon till ansvar.
När det gäller frågan om grov misshandel är det värt att pröva frågan eftersom den här typen av våld på grund av dess sexuella koppling skulle kunna anses vara hänsynslös och rå, särskilt om hon hade varit fastspänd och förstås om samtycke saknats. Men med de försiktighetsåtgärder som beskrivs i domen så kan man förstå att rätten bedömer detta som misshandel av normalgraden.
Jag tycker allmänt sett inte att en underårig fullständigt och oavsett omständigheter kan anses vara behörig att samtycka till misshandel. Men i det här fallet så framstår tjejen som tillräcklig mogen och under sådana omständigheter att hon kan göra ett medvetet val och bedöma konsekvenserna av det. Sen var det ju tydligen svårare för henne att försvara det som har hänt inför föräldrar och bekanta eftersom historien ändå till slut hamnade i rätten.
Sammantaget kan man nog vara ganska nöjd med tingsrättens dom. Jag tycker det inte var alldeles fel att ta upp fallet med tanke på de oklarheter som ändå fanns och nu har ju den tilltalade ändå ett kvitto på att han skött sig som man bör.
Jag kan dela bedömningen att det är onödigt att överklaga en sådan här dom. Som principfall tycker jag det verkar vara värdelöst.
@Lottaonline
SvaraRaderaEnligt den tilltalade har målsäganden uppgett att hon prövat att vara med en dominant kille förut. Detta är ostridigt i målet. Det framstår också som att den tilltalade försäkrat sig om hennes kunskaper genom längre samtal innan de gått till verket.
Det är inte bara "sade sig veta".
När det gäller självskadebeteendet så fann rätten det inte styrkt att det var så allvarligt att det hade någon betydelse. Eftersom åklagaren ändå byggde mycket av fallet på det är det lite förvånande att det inte fanns grundligare utredning av det. Men så är det.
Det är - så vitt man kan förstå - åklagarens enda hopp att vinna framgång i hovrätten att få visa att självskadebeteendet var både närliggande och allvarligt - att den tilltalade insett det och varit likgiltig för det.
I fråga om Wennstams debattartikel så får den väl - mot bakgrund av vad som framkommit i domen - anses vara något osaklig.
SvaraRadera@juristen
SvaraRaderaNej, jag skrev själv, att jag inte ansåg att han skulle dömas för någon misshandel. Inte genom den bakgrund jag läst om.
Att jag sedan lätt kunde jämställa målsägande, med nära släktingar i samma ålder var bara öppna tankar. Och en utanför den rättsliga bedömningen, subjektiv värdering.
Han ska inte dömas, eftersom målsägande själv varit med, om det hela frivilligt.
Läste slarvigt. Missade även uppgiften, om att hon själv tagit kontakten. Likaså att hon uppgivit en äldre ålder, än den hon hade, vilket ju ändrar förhållandena till mannens fördel.
Hade jag varit i den sitsen, att jag skulle kunna fatta en dom skulle det ske rättsligt objektivt. Hade jag varit försvarare till honom hade jag tagit till både subjektiva och objektiva möjligheter. Det finns väl även nämndemän att påverka.
Jag kan hålla med dig, om att det känns onödigt att dra målet vidare av åklagaren.
Emellertid kan det ha andra orsaker än feminism! Borde inte åklagarens syfte kunna vara rent principiella? Hon vill få rätt av rent karriärsmässiga anledningar.
@Johan Tjäder
SvaraRaderaJa mannen beskrev åtminstone att han varit väldigt pedagogisk före och mellan "lekarna".
Åklagare över lag tycks ha ganska stor makt. Eftersom det handlar, om en viss typ av sexlekar och flickan nu är "byxmyndig", så kan jag hålla med dig om, att åklagarens enda vapnet är målsägandes anamnes.
Det borde väl vara enkelt, att kolla upp hennes medicinska journaler. Självskadebeteendet förekom ju tydligen först sedan flera år tillbaka. Dock uppkom de tydligen igen, ett par månader efter händelsen.
Det är faktiskt mycket värre än ni tror. Flickan har inte alls ångrat sig utan tvärtom försökt skydda förövaren genom att ge en helt oskyldig man skulden för detta och mycket värre saker (människorov, grov våldtäkt)
SvaraRaderaDen som polisanmälde händelsen var Anna. Hon är flickvän till flickans kompis Kim. Föreställ er själva vilken panik Emilia fick när radiobil 3510 kör fram till familjens hus och skall prata framför hennes föräldrar om BDMS och darkside.se
http://aktivarum.wordpress.com/2010/10/02/sanningen-om-bdsm-malet-del-1-den-okanda-falska-valdtaktsanklagelsen/
Lottaonline.
SvaraRaderaingen kritik direkt eftersom du efter den första postningen, utvecklade ditt tänkande.
Men, fundera på din kritik om ålder med någon form av "äcklig gubbe" kritik, vad hade riskerna
varit om det hade varit en testesteronstin 16 grabb som hon hade försökt detta med? hade kunnat gå mycket värre med mycket mindre respekt.
samt utan att ha läst domen:
"hon sökte kärlek"
Hur vet du det? hur vet du att all kvinlig sex alltid handlar om kärlek? är inte det väldig fördomsfullt?
ja, hon är ung, ja hon har skadat sig själv. men jag kan slå vad om att omgivningens tryck på henne inte är mer bdsm sex utan det motsatta..dvs att vad hon vill....accepteras inte...eller tror hon inte kommer att accepteras.
beteendet är knepigt så ovan är en vild gissning....men genomgående tycks diagnosen handla om problem med omgivnigens validering av personen eller personens uppfattade acceptans av omgivningen...
http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Skara-sig/
Anonym 02,45,
SvaraRaderaTack för din förståelse. Jag sade dock redan i första kommentaren detsamma, som övriga angående rättsliga följder!
Övrigt kring min förmåga till empati över flickan hör dels till att jag själv, som kvinna varit mellan 15-17 år och minns hur det var både för mig och för många tjejkompisar. Dels till, att före jag skolade om mig för många år sedan, arbetade på barnsjukhus. Och därför nära haft erfarenhet av unga tjejer och killar, som skär sig själva! De sökte bland annat bekräftelse och ville bli sedda.
Alla normala människor vill ha kärlek. Inget konstigt med det. Det finns en del kvinnor, som har sex bara för sex. Även unga tjejer kan självklart, bara ha sex och uppskatta det hela och en del, helt utan känslor. Har inte påstått något annat. En del har en trygghet hemifrån, som byggt upp dem, så de vågar sätta egna gränser oberoende av andra. Andra har sämre och vill hellre få uppskattning av andra genom att följa med strömmen. Ibland går det bra. Ibland värre. Tror dock att det är mer vanligt, att tonårskillar har sex utan känslor. Det är kanske fördomsfullt. Samtidigt går det inte att glömma hur en del tonårskompisar. Eller andra nära grinade över någon, de hoppat i säng med, som blåste dem sedan. Jag hade kanske mer tur. Samtidigt finns det ju självklart tjejer, som krossar killars hjärtan med.
Kvinnliga 80-talister tycks dock ha fått en friare syn, på killar och sex än när jag var tonåring i mitten på 80-talet. Trots att vi inte var frigida. Minns en klasskompis, som ansåg att en tjej var för het på gröten mot honom, så det finns ju alla varianter.
Uppfostran och miljö spelar ju även en viss roll. Alla är inte lika frisläppta. Det är sådant som även kan ändras med generationer. Jag vet samtidigt, att många tjejer är ganska sköra i tonåren.
Nu var det ju ändå så, att jag inte ansåg, att killen kunde dömas för misshandel, vilket jag sade redan i första kommentaren. Inte i den andra, som du påstod. Den tilltalades ålder, enligt mig har betydelse såtillvida, att han som äldre bör ta ansvar för någon, som är yngre, mer svag och normalt mindre livserfaren. Hon i sin tur, förutom anamnesen, tog ju både själv initiativ, ljög om sin ålder och gick med på bdsm - aktiviteterna. Därför kan mannen inte dömas för misshandel.
Jag anser inte att någon ska dömas oskyldig. Och vet av nära erfarenhet hur det kan vara att anklagas för något trots, att man är oskyldig. Det är sådant, som sker även för kvinnor. Därför är det viktigt, att vi har ett säkert rättsystem fritt från fördomar kring både kvinnor och män samt deras värderingar.
Vart har du tagit vägen? Vi skribenter saknar dig!! Hör av dig Jag jag förklara EUperspektivet, vilket du inte tycktes förstå!
SvaraRadera/Lotta
Ett senkommet återbesök och jag hoppas du inte har lagt ner bloggen än. Visst, så här är det. Den aktuella prata-om-det-kampanjen ger också syn för sägen: juridiska resonemang är alldeles för kallblodiga för många mediefemninister och därför ses de som sårande eller rent av som Manligt Förtryck. Har man följt den hårt regisserade driven för att "våldtäkt är våldtäkt, och du, säg inte emot" den senaste veckan så kan man inte koma till någon annan slutsats än att syftet är att förändra sexbrottslagstiftningen till det läge där Madeleine Leijonhufvud och Joanna Rytel vill ha den, och samtidigt göra det till krimtänk att försöka ifrågasätta någon kvinna som hävdar att hon blivit våldtagen. Varje situation - godtyckligt vald sådan - där en kvinna anser att hon blivit kroppsligen kränkt *ska* räknas som våldtäkt.
SvaraRaderaJag tänker vara riktigt elak nu: många feminister i nutuden går likt pundaren omrking med an mental ostkupa över huvuydet som gör det omöjligt för dem att bemöta några ståndpunkter i sak, särskilt mäns ståndpunkter., Det enda de ser är "är dom med mej eller är dom mot mej? ger dom mej det jag ska ha?" Och därför blir också varje person som inte köper kvinnan NN:s ilska, hämndlystnad eller förtvivlan efter en godtycklig händelse, som inte är med på att det var just våldtäkt och värt en fällande dom, medskyldig till den manliga repressionen. Det handlar inte bara om "att se att våldtäkter pågår" utan också om ett krav att backa upp varje kvinna som säger "det var våldtäkt" och omfamna hennes känslor utan störande kritisk granskning av avd som hände eller vad vi kan veta.
Saknar dina texter.
SvaraRadera/ Ilmo