måndag 18 april 2011

Polisen - En myndighets moraliska och rättsliga förfall

Polisen uppgift är att upprätthålla lagen. I detta syfte har polisen erhållit våldsmonopol och även givits rätt att utföra olika tvångsåtgärder. Med sådana uppgifter följer dock ett stort ansvar för Polisen att själva följa spelets regler. Tyvärr är bevisen många för att så inte sker.

För ett par år sedan gick diskussionerna höga i anledning av det ökade antalet hot och våldsövergrepp riktade mot poliser och åklagare. Jag hade tillfälle att diskutera saken med en nu äldre man som i decennier har varit aktiv inom den organiserade kriminaliteten. Han förklarade de ökade hoten på följande sätt; "Numera fuskar polisen och åklagaren med spelreglerna på samma sätt som vi och då behandlar vi dem också som våra egna". Efter en stunds funderande förstod jag vad han menade.

I PP-utredningen hade vi den korrupte Jim Keyzer som först utredde brott för att sedan låta sig belönas genom ett välavlönat jobb hos målsäganden.

I Assangeutredningen har vi den nu notriska poliskvinnan Irmeli Krans som genomförde de inledande förhören - som föranledde beslut som anhållande - trots att hon var vän med en av målsäganden. Sedan fortsatte hon genom att avhandla sina personliga åsikter och aversioner mot Assange via sitt Facebook-konto

Vi har poliserna som fabricerade falsk bevisning för att fälla Thomas Quick och poliserna som mörkade bevisning i Fallet Ulf.

Listan kan göras lång. Och alla dessa fuskande och lagbrytande har en sak gemensamt. Ingen av dem har dömts för brott, ingen har avskedats eller drabbats av ens disciplinära påföljder. Få har ens kritiserats av JO.

Polisen representerar och utövar statens yttersta maktutövning. Likväl kan de fuska och begå brott i tjänsten i princip helt utan risk för straff eller annan påföljd. Det är hög tid att tillskapa en helt fristående myndighet för utredning av brott begångna av poliser. Lämpligen skulle avgörandet ske i en nämnd som med fördel består av advokater, vilket tycks vara en av de få kvarvarande yrkeskårer som fortfarande bryr sig om innebörden av ordet "rättssäkerhet".