En av de frågor som omfattades av Högsta domstolens begäran om förhandsbesked var huruvida Datalagringsdirektivet hindrade att abonnentuppgifter lämnades ut till annan än myndighet. Jag kan redan nu avslöja att denna fråga sannolikt inte kommer att behandlas av EU-domstolen.
Häromdagen kom så generaladvokaten Nilo Jääskinens förslag till avgörande. Det bör noteras att förslaget inte är bindande för EU-domstolen, men det ger ändå en god indikation på hur domstolen kan förväntas döma.
Avgörandet är inte lättillgängligt och de berörda parterna har tolkat avgörandet på olika sätt och till sin egen fördel. Här tar exempelvis Antipiratbyrån ut segern i förskott. Men även Ephones ombud tolkar avgörandet till egen fördel.
Nå, hur ska då generaladvokatens förslag förstås? Jag gör inte anspråk på att ha rätt men här kommer min tolkning.
Först klistrar jag in beslutsförslaget i fulltext:
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät och om ändring av direktiv 2002/58/EG är inte tillämpligt på behandling av personuppgifter för andra ändamål än dem som avses i artikel 1.1 i detta direktiv. Följaktligen utgör nämnda direktiv inte hinder för att en nationell bestämmelse tillämpas enligt vilken en domstol – inom ramen för ett civilprocessuellt förfarande och i syfte att identifiera en viss abonnent – kan förelägga en internetleverantör att till en upphovsrättsinnehavare, eller till den som utövar rätten i dennes ställe, lämna ut uppgifter om identiteten på den abonnent som internetleverantören tilldelat en viss IP-adress som påstås ha använts för att göra intrång i den berörda upphovsrätten. Dessa uppgifter måste dock ha lagrats just i syfte att kunna lämnas ut och användas för detta ändamål, i enlighet med detaljerade nationella lagbestämmelser som antagits med iakttagande av unionsrätten angående skydd av personuppgifter.
Den fetstilsmarkerade texten anser jag är av primärt intresse för tolkningen i det aktuella målet.
Sålunda; Om Ephone i enlighet med uttryckliga nationella lagregler hade sparat abonnentuppgifter i syfte att de skulle kunna lämnas ut för att bekämpa olaglig fildelning så hade inget hinder för sådant utlämnande förekommit.
Men,i det relevanta fallet har abonnentuppgifterna inte sparats i sådant syfte. Inte heller finns det i Sverige några lagregler som ger ISP'ernarätt eller skyldighet att spara abonnentuppgifter i ett sådant syfte. Jag är därför benägen att dela den tolkning som Ephones ombud gör gällande. Nämligen; "Huvudregeln är att personuppgifter inte får användas för andra syften än de syften som uppgifterna är lagrade för. Det innebär att ePhones uppgifter inte får lämnas ut till Ljudboksförlagen eftersom de inte är lagrade i syftet att lämnas ut."
Nu ser jag med spänning fram mot Högsta domstolens avgörande. Kan detta vara slutet för IPRED-terrorn? Innan vi hoppar för högt av glädje skall vi dock minnas att arbetet med IPRED-2 har påbörjats.
Se också Upphovsträtan och Christian Engström
Vad innebär detta i praktiken om beslutet och förhandsutlåtandet blir ekvivalenta och ephone ändå förlorar i hovrätten? Betyder det att hovrätten i efterhand har makt att bestämma syftet med lagring av personuppgifter efter dess egna godtycke?
SvaraRaderaAnonym; Hovrätten har ju redan avgjort målet till Ephones fördel, dock eftersom hovrätten inte ansåg att ljudboksföretaget hade visat sannolika skäl för att ett olovligt intrång ägt rum. Du kan läsa mer i länken som finns i första stycket på mitt inlägg.
SvaraRaderaSom jag tolkar generaladvokatens beslut så kan abonnentuppgifterna inte lämnas ut eftersom 1)de inte har sparats i syfte att lämnas ut, 2)det finns i Sverige ingen lag som ger ISP'en en rätt eller skyldighet att spara abonnentuppgifter i syfte att de skall lämnas ut till privata aktörer.
Tolkar jag generaladvokaten rätt och blir EU-domstolens avgörande likalydande, så innebär det att HD skall avslå ljudbokföretagets talan. Dock torde det i sådant fall kunna stå lagstiftaren fritt att införa en ny lag som öppnar för att informationen i framtiden skall kunna utlämnas. Tyvärr tror jag att vi kommer att få se en sådan lag ganska snart, om jag nu i övrigt har rätt i min tolkning.
Vi verkar göra samma bedömning. Det är för övrigt intressant att generaladvokaten inte bara svarar på den direkta fråga som ställs utan även breder ut sig litet vidare om de bakomliggande bevekelsegrunderna för frågan avseende integritet.
SvaraRaderaFörresten, i propositionen för implementering av datalagringsdirektivet kan man läsa följande:
"Visserligen möjliggör artikel 15.1 i direktivet om integritet och elektronisk kommunikation att trafikuppgifter får lagras och lämnas ut även för att t.ex. enskilda ska kunna tillvarata sina rättigheter i en civilrättslig process. Den lagringsskyldighet som nu föreslås ska dock endast omfatta användning för brottsbekämpande syften."
Fast om tittar i det direktivet är villkoret för en sådan integritetskränkande lag att den "i ett demokratiskt samhälle är nödvändig, lämplig och proportionell för att skydda nationell säkerhet (dvs. statens säkerhet), försvaret och allmän säkerhet samt för förebyggande, undersökning, avslöjande av och åtal för brott eller vid obehörig användning av ett elektroniskt kommunikationssystem enligt artikel 13.1 i direktiv 95/46/EG."
Kan man verkligen hävda det när det gäller civilmål?
Vidare står följande, vilket i ljuset av generaladvokatens slutsatser kanske är en aning tveksamt:
"Uppgifter som har sparats enligt nu gällande regler, dvs. uppgifter som inte enbart är lagrade på grund av den lagringsskyldighet som nu införs, ska precis som tidigare vara åtkomliga för vissa civilrättsliga ändamål, bl.a. enligt rättegångsbalkens regler om vittnesförhör och edition samt enligt de immaterialrättsliga bestämmelserna om s.k. informationsföreläggande (jfr prop. 2008/09:67 s. 124 f. och 143 samt skäl 12 i direktivets ingress, se dock även Högsta domstolens beslut den 16 september 2010 att inhämta förhandsavgörande i mål nr Ö 4817-09)."
Angående framtida lagförändringar är det ju inte otänkbart att sådana förslag kommer i
Utvärdering av vissa lagändringar som gäller skyddet av immateriella rättigheter på Internet
Så det är nog klokt att börja debattera frågan i tid.
Jo det är väl ganska troligt att om uppgifterna inte får lämnas ut så kommer en ny lag som tvingar ISP:n att lagra uppgifterna.
SvaraRaderaSedan är det väl fortfarande så att HD kanske inte använder sig av detta om de går på HRs motivering att talböckerna inte var tillgängliga för allmänheten.
@Tor o Håkan: Som ni så tror jag att politikerna kommer att hitta på en ny lag som går runt det hinder man kan utläsa ur generaladvokatens yttrande. Intill dess tror jag att HD kommer att göra som vanligt. Man går runt den heta potatisen genom att fastställa Hovrättens dom, dvs att det inte var visat att verken var tillgängliga för allmänheten. Att HD så ofta går runt heta politiska problem tror jag orsakas av att de flesta justitieråden har en bakgrund från departementen och att de därför står politikerna väldigt nära. Man biter inte gärna den hand som föder en.
SvaraRadera