Generaladvokaten Kokott - En obesjungen hjältinna

I hovrättens nyligen meddelade beslut i Ephone-målet prövades huruvida IPRED-lagen stod i konflikt med främst vissa skyddsbestämmelser i Datalagringsdirektivet. För sin argumentering åberopade Ephone bl.a. generaladvokaten Juliane Kokotts förslag till avgörande i EG-domstolens mål C 275/06. Jag återkommer inom kort till Juliane Kokott och varför jag anser att hon är en obesjungen hjältinna.

Först skall jag dock beröra den aktuella konfliktfrågan som hovrätten hade att pröva i Ephone-målet. Hovrätten konstaterar i sitt beslut att det i vart fall för närvarande inte förekommer någon konflikt mellan IPRED och de bestämmelser i Dataglagringsdirektivet som förbjuder att personuppgifter - bl.a. IP-adresser - utlämnas till annan än myndighet. Anledningen härtill är att skyddet endast gäller för sådana uppgifter som specifikt har sparats i enlighet med Datalagringsdirektivet. Eftersom ännu inga personuppgifter i Sverige sparas enligt Datalagringsdirektivet kan sålunda inte heller direktivets skyddsbestämmelser tillämpas. I vart fall inte ännu eftersom direktivet ännu inte har implementerats med svensk lag. Hovrättens beslut och motivering framstår sålunda i denna del som fullt korrekt och är beslutet dessutom förenligt med både Kokotts förslag till avgörande samt EG-domstolens senare dom i mål C 275/06.

Men hur kan jag då anse att Kokott är en hjältinna? Jo, för det första känner jag hennes gärningar från andra mål, kanske främst inom skatteområdet. Hennes engagemang till skydd för individen gentemot staten har i dessa mål varit mycket tydligt. Även så i det nu aktuella målet. I redan ingressen till hennes förslag skriver hon bl.a. följande:

"Förevarande fall illustrerar att lagring av uppgifter för vissa ändamål leder till önskemål om att använda dessa uppgifter på ett mer omfattande sätt."

I denna mening sammanfattar Kokott alla de farhågor som vi som värnar integriteten känner inför den samlade effekten av integritetskränkande direktiv och lagar. Sällan har vi väl sett en svensk makthavare som tar så tydlig ställning för integritetsfrågorna som Kokott gör i denna enda mening.

I sitt förslag fortsätter hon att utifrån olika direktiv resonera kring upphovrättsindustrins krav på att få tillgång till personuppgifter visavi skyddet för den personliga ingegriteten. Hon tar bl.a. upp frågan om operatörers rätt att spara trafikuppgifter, varvid hon gör följande uttalande:

"Enligt artikel 6.2 i direktiv 2002/58, som utgör ett undantag, är behandling av dessa trafikuppgifter tillåten i den mån och så länge som den krävs för abonnentfakturering och betalning av samtrafikavgifter. Det är dock tveksamt om det enligt detta undantag överhuvudtaget är tillåtet att lagra uppgifter om vilka personer som tilldelats en dynamisk IP-adress vid ett visst datum. Denna information är vanligtvis inte nödvändig för accessleverantörers abonnentfakturering. Normalt sett grundar sig faktureringen på varaktigheten av uppkopplingen hos accessleverantören eller på volymen av det uppgiftsflöde som användaren genererat, såvida det inte har avtalats om obegränsad användning av Internet till ett fast pris. Om det emellertid inte krävs någon behandling av IP-adressen för faktureringen får den inte heller lagras i detta syfte.

Oberoende av detta utgör artikel 6.2 i vart fall inte någon lämplig grund för att lämna ut trafikuppgifter till tredje man som vill vidta åtgärder mot användaren på grund av ett handlande som begåtts genom användning av denna IP-adress. Sådana åtgärder hänför sig varken till abonnentfakturering eller till betalning av samtrafikavgifter."

Ord att minnas nästa gång Upphovrättsindustrin gastar om att ISP'er som raderar trafikuppgifter skulle göra sig skyldiga till medverkan till brott.

I frågan om [olaglig] fildelning gör Kokott ett uttalande värdigt herr Falkvinge himself:

"Det är emellertid inte säkert att privat fildelning utgör ett tillräckligt allvarligt hot mot skyddet av upphovsrätten, särskilt när den sker utan vinstsyfte, för att motivera tillämpning av detta undantag. Det är nämligen omtvistat huruvida privat fildelning medför en verklig skada."

Till stöd för detta uttalande hänvisar Koktott till en rapport från Directorate for Science, Thechnology and Industry. Läs gärna rapporten från sidan 76 och framåt där följande konstaterande görs:

"It is very difficult to establish a basis to prove a causal relationship between the size of the drop in music sales (i.e. the size of the downloading-induced sales displacement) and the rise of file sharing (see Conseil d’Analyse Economique, 2004)."

Förvisso är detta kända fakta för oss som värnar den personliga integriteten, men det är ytterst sällan man ser att en verklig makthavare som tar dessa ord i sin mun.

För den som är genuint intresserad rekommenderar jag en genomläsning av Kokotts fullständiga förslag till avgörande som återfinns HÄR.

Kokott for president! Någon som håller med?

Läs även andra bloggares åsikter om Ipred, datalagringsdirektiv, Ephone, övervakningssamhället