Pappa - På kvinnans villkor

I min tidiga karriär på advokatbyrå kom jag ofta i kontakt med s.k. vårdnadsmål. Något som ofta slog mig var hur utlämnad pappan var. I kontakterna med socialförvaltningen kom pappan bara i kontakt med kvinnor. Det var kvinnor som utredde pappans lämplighet som förälder, det var kvinnor som skulle medla mellan föräldrarna och det var kvinnor om skrev utlåtanden och som hördes vid huvudförhandlingar i domstol. Inte helt oväntat tog dessa kvinnor ofta mammans parti. Papporna som jag kom i kontakt med kände sig ofta rättslösa.
http://www.blogger.com/img/blank.gif
I debatten hör vi ofta att papporna bör ta större ansvar för barnen. Men vad innebär det? Pappan har av hävd och tradition svarat för barnens ekonomiska trygghet. Det är ju trots allt så att papporna oftast är den som tjänar bäst. Är inte detta också ett sätt att ansvar för barnet och dess omsorg?

Och om papporna nu skall ta över också delar av kvinnans ansvar, vilka incitament ger samhället då för att motivera pappor till detta?

I media skrivs idag att "Det råder stora skillnader i mammors i olika delar av världen. Värst ska det visst vara i Afghanistan enligt den utredning som Rädda Barnen har gjort. Detta bevisas på följande sätt:

"Statistiskt sett kommer varje kvinna i Afghanistan att förlora ett av sina barn."

Men på vilket sätt är detta unikt för mödrarna frågar jag mig då?! Om en kvinna förlorar sitt barn så gäller väl detta också fadern? Varför är det då enbart relevant att lyfta fram moderna situation?

På vägen hem hörde jag en radioreklam för SOS Barnbyar med en barnröst som upprepat säger "Mamma, Mamma, Mamma". Vilken signal sänder detta budskap? I andra situationer brukar ju känsligheten för att reklam inte skall förstärka könsrollerna vara stor. Här är det dock åter Ok att utesluta pappan.

I Sverige har kvinnan rätt och möjlighet att väcka talan mot den man som hon anser är far till ett barn. Motsvarande rätt finns inte för mannen. En man kan sålunda aldrig genom ett rättslig förfarande få fastsällt sitt faderskap. Vad motiverar detta? Varför skall inte också en man få rätt till sitt barn utan kvinnans samtycke?

Exemplifieringen kan göras lång på hur samhället och organisationer utesluter pappan från alla rättigheter till sitt eget barn, men likväl skall pappan ha alla skyldigheter. Pappans rätt till sitt eget barn bygger i stort på kvinnans samtycke. Utan ett sådan samtycke är pappan chanslös både vad gäller vårdnad och att överhuvudtaget bli förklarad som far till sitt eget barn.

Vi skriver nu 2011 men i dessa frågor tycks samhället leva kvar i medeltiden.