torsdag 19 maj 2011

Att stå på den utsattes sida.

Riksrevisionen riktar kritik mot hanteringen av skadestånden till brottsoffer. Riksrevisorn Jan Landahl säger:

"Rättsväsendet ska ha ett tydligt brottsofferperspektiv och lämna stöd och hjälp åt dem som har blivit utsatta för brott."

Min uppfattning är också att det är onödigt krångligt för ett brottsoffer att få ut sitt skadestånd. Men vid en komperativ jämförelse med våra grannländer kan dock konstateras att det inte är så illa. Den största skillnaden är, att i Sverige kan ett brottsoffer i princip inte få ersättning för ett ombud. Därmed måste den som redan befinner sig i ett utsatt läge själv hantera allt det administrativa krånglet för att få ut den ersättning man är berättigad till.

En annan knasighet är, att Brottsofferfonden inte är bundet av ens en lagakraftvunnen dom. Detta innebär att Brottsofferfonden kan tillerkänna brottsoffret en lägre ersättning jämfört med vad som framgår av domen. I Danmark är däremot motsvarande myndighet bunden av vad domen föreskriver, vilket verkar vara dethttp://www.blogger.com/img/blank.gif mest rimliga.

Brottsoffren ställs dock enligt min åsikt alltför ofta i fokus medan debatten uteblir gällande behandlingen av den som är misstänkt för brott. Att vara misstänkt är inte detsamma som att vara skyldig, vilket ibland glöms bort. Folkrätten uppställer garantier för den som är misstänkt, men i regel tar både politiker och journalister lätt på dessa garantier som ju ytterst syftar till att förhindra att staten begår brott mot enskilda.

Att ställa sig på den misstänktes sida ger nämligen inga politiska poäng.

I Göteborg har man nyligen invigt ett nytt "superhäkte" som innehåller all tänkbar säkerhetstekonologi. Detta har dock lett till ett totalhaveri vad gäller mänsklig behandling av de intagna och deras rätt till att kunna samråda med sina advokater.

GP rapporterar:

"I Göteborgs tingsrätt pågår nu en stor rättegång. Efter otroliga förseningar och allmänt strul tvingades tingsrätten idag (läs på torsdagen) att försätta två häktade på fri fot sedan det framkommit att dessa varken fått middag eller frukost och inte heller läkarförskrivna mediciner."

I mina ögon liknar detta Vitryssland. Att låta häktade som tvingats till statens omhändertagande och vård att gå utan middag, frukost och receptförshttp://www.blogger.com/img/blank.gifkrivna mediciner kan bara anses som en inhuman och närmast tortyrliknande behandling. Jag tänker då naturligtvis på vad som föreskrivs i Europakonventionens Artikel 3:

"Artikel 3 - Förbud mot tortyr
Ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande
behandling eller bestraffning.
"

Att hållas inlåst utan tillgång till mat och förskrivna mediciner kan inte anses som annat än en omänsklig och förnedrande behandling som därmed utgör ett brott mot Förbudet mot tortyr.

GP visar mod som tar upp denna fråga. Övrig media och politiker tiger dock i vanlig ordning.

Intressant?

2 kommentarer:

  1. Ja. Självfallet ska brottsoffer kompenseras på ett eller annat sätt. Men du har rätt i att misstänkta faktiskt inte är dömda - inte före dom. Och de ska behandlas som människor, inte som djur.
    Och oskyldigt misstänkta, som alltså friats, ska även de ha ngt slags kompensationsplåster på såren, när de utsatts för lidande pga misstanken.

    SvaraRadera
  2. Häktena är en soptunna som hamnar i mellanläge mellan åklagare, fängelser, rättspsyk/sjukvården, gränspolisen och Migrationsverket, vilka alla ser en chans att låta "nån annan", dvs häktet, ta hand om deras problem.

    Nya häkten speciellt har notoriskt svårt att fungera, dels på grund av en övertro på teknik (kameror istället för personal), dels genom att den personal (typfall 2 per 20 intagna) som faktiskt finns är lågutbildad, oerfaren och överansträngd personal.

    Se till exempel uppsatsen av Carl Durlow och Adrian Torstensson som flödesanalyserat häktet Kronoberg. Och det är ändå ett gammalt häkte.
    http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/83/9802.pdf

    SvaraRadera