måndag 5 december 2011

ASSANGE FÅR PRÖVNINGSTILLSTÅND - SKA SVENSK LAG SÄNKAS?

På flera ställen rapporteras att Assange har erhållit prövningstillstånd i frågan gällande hans utlämning till Sverige.

Enligt vad jag har kunnat läsa mig till har Assange advokater lyckats övertyga the High Court om att det det förekommer sådana skäl för prövningstillstånd ("general public importance") som kan likställas med de krav som ställs av vår svenska Högsta domstol ("till ledning för rättstillämpningen").

Mest intressant är dock de skäl som har föranlett att prövningstillstånd beviljades. Enligt rapporteringen har Assanges advokater nämligen skjutit in sig på att en europeisk arresteringsorder inte rätteligen kan utfärdas av en åklagare samt att Assange inte har delgivits misstanke om brott.

Jag är dock högst tveksam till om någon av dessa invändningar kan medföra att ett överlämnande inte beviljas. Skälen för min uppfattning är följande.

Den Europeiska arresteringsordern regleras ytterst genom Rådests rambeslut av den 13 juni 2002. Härav följer enligt Artikel 6 att vilken myndighet som äger behörighet att utfärda en arresteringsorder följer av nationell lag.

Enligt den svenska lagen framgår att det är just sådana åklagare som har anvisats av Riksåklagaren som äger behörighet att utfärda en arresteringsorder.

Eftersom jag inte ännu har kunnat läsa Assange advokaters argumentering inför vare sig High Court eller Supreme Court så kan jag naturligtvis inte riktigt bedöma styrkan i deras argument. Men i vart fall på formell grund följer det svenska förfarandet vad som följer av Rådets rambeslut. Möjligen kan advokaterna ha framfört en argumentation utifrån Artikel 6, vilken garanterar var och en en rätt att få sina rättigheter och skyldigheter prövade av en oavhängig och oberoende domstol.

Om det är på denna fråga prövningstillståndet har beviljats så kan saken bli riktigt intressant. En åklagare torde knappast kunna leva upp till kravet på en oberoende och oavhängig domstol. Skulle Assange få rätt i sin invändning så innebär det också att den svenska lagen underkänns av brittisk domstol. Vilka konsekvenser det skulle få för tidigare och redan verkställda arresteringsordrar som har tillkommit på motsvarande sätt vågar jag inte ens spekulera kring.

Vad gäller den andra invändningen, att Assange inte delgivits någon misstanke om brott, så kan jag inte finna att detta utgör en förutsättning för överlämnande enligt vare sig Rådets rambeslut eller enligt svensk lag. Men möjligen argumenterar Assanges advokater för att det måste finnas något krav på bevisningen för att en rimlig brottsmisstanke verkligen förekommer. Om så är fallet kan också prövningen inför Supreme Court bli synnerligen intressant eftersom det skulle kunna medföra att inte vilken lösryckt misstanke som helst kan läggas till grund för ett överlämnande.

Denna fråga blir särskilt intressant eftersom en genomläsning av den läckta förundersökningen ger en bild av att det inte i rättslig mening kan handla om någon våldtäkt som Assange skulle kunna ha gjort sig skyldig till.

Nu får vi avvakta och se hur utgången av den rättsliga prövningen i Storbritannien utfaller. Men det skulle onekligen vara sensationellt om brittisk domstol skulle underkänna en arresteringsorder som utfärdats av åklagare.

3 kommentarer:

  1. Det är inte Supreme Court som beslutat om prövningstillstånd,utan High Court som gett Assange tillstånd att hos Supreme Court ansöka om prövningstillstånd. Det är alltså inte alls säkert att han får prövningstillstånd. Vidare: Rambeslutet har inte direkt effekt, utan det är den engelska lagen som tolkas, låt vara mot bakgrund av rambeslutet. Beträffande betydelsen av att Assange inte är åtalad, förutsätter den engelska lagen att han är "accused" och att arresteringsordern har åtal som syfte, "for the purpose of being prosecuted". Men det var märkligt nog inte den punkten utan den om "judicial authority" som High Court lät Assange gå till Supreme Court med.

    SvaraRadera
  2. Tack för påpekandet som naturligtvis är helt korrekt. Jag har rättat!

    SvaraRadera
  3. Jag tycker det är märkligt, därför att den svenska lagen kräver att det finns ett svenskt häktningsbeslut i botten. Åklagaren kan alltså använda EAW för att verkställa häktningen. Möjligen behöver då svensk lag ändra så att det är rätten som utfärdar själva ordern. Men någon reell skillnad ser jag inte att det skulle ha.

    SvaraRadera