tisdag 20 juli 2010

Valår och prostitution

Från utlandet har jag kunnat följa den s.k. Littorin-affären. Pseudoymen Anna har som bekant i Aftonbladet pekat ut Littorin som torsk, vilket fick ministern att avgå trots att han förnekar anklagelserna. Jag förstår honom. Som man och offentlig person är han rökt vare sig han är skyldig eller oskyldig.

Feminsterna jublar högt och anser att Littorin-affären är ett bevis på att sexköpslagen fungerar. Feministiska Kristina Hultman skriver:

I dag, när ett statsråd misstänks för att ha köpt sex, är det annorlunda. Ingen politisk karriär överlever det.


Det ju dock just här problemet ligger. Liksom med tant Gredelins förslag om gredelina kuvert till misstänkta sexköpare så straffas nu en misstänkt minister trots att ingen vet huruvida Littorin har köpt sex eller inte. Aftonbladets bevisföring till stöd för anklagelserna mot Littorin är ju minst sagt tunn. Detta fenomen blir särskilt allvarligt eftersom redan vaga sexköpsanklagelser räcker för att tvinga en minister att avgå. I orätta händer kan detta vapen komma att utgöra ett mycket allvarligt hot mot vårt demokratiska samhälle. "Straffet först, brottsutredningen sedan" tycks vara medias och feminismens gemensamma paroll.

Mårten Schultz påpekar helt riktigt att rättssäkerheten har satts ur spel och att media tillämpar en skuldpresumtion;

"Tänk om "Anna" inte ens finns? Tänk om "Anna" finns men ljuger?


Mycket talar för att anklagelserna mot Littorin är riggade, i vart fall tidsmässigt. Artiklarna och historien om anonyma Anna publiceras mitt under ett valår och samtidigt som Littorin är inblandad i en infekterad vårdnadstvist. Detta är omständigheter som Aftonbladet borde ha beaktat och förmått dem att sansa sig. Publiceringen borde helt klart ha hållits tillbaka till dess det fanns verklig bevisning för Littorins eventuella skuld. Media har ett samhällsansvar men verkar sakna förmåga att ta detta på allvar. Istället gör sig media gång efter gång skyldiga till att fungera som tanklösa megafoner för mer eller mindre tveksamma organisationer. Ena dagen är det upphovsrättsindustrin och nästa feminismen.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

3 kommentarer:

  1. Det som är mest skrämmande är att en tidning ostraffat kan gå ut med anklagelser på så pass lös grund. Jag kan acceptera att de inte får röja sin källa men samtidigt så skall inte en tidning kunna gömma sig bakom det. Man måste kunna kräva att de kan visa på att källan verkligen existerar.

    SvaraRadera
  2. Vi får väl se om Aftonbladet får löpa ostraffat. Publiceringen är anmäld till JK.

    SvaraRadera
  3. Det mesta talar väl för att det hela är sant, tyvärr. Littorin är ju en känd fuskare som förfalskat examina och liknande. Denna gång ansåg han det dock inte ens mödan värt att kommentera uppgifterna utan gick rätt och slätt under jorden.

    SvaraRadera