Försvararen - Rättsväsendets underdog

Försvararens roll är ofta otacksam. Han eller hon har som skyldighet att stå vid sidan av den som anklagas även för de mest avskyvärda brott. Försvararens roll är inte - som så många tror - att liera sig med brottet, utan att utgöra den yttersta garanten för att rättssamhället bevaras.

Ändå räknas advokaten i den offentliga debatten sällan in bland det som kallas rättsväsendet. Åklagare, polis och domstolar gör det dock. Advokater klandras ofta i media för att vara hala fifflare som mer tänker på pengar än på sin klient. Några av oss minns väl Aftonbladets rubriker på våren 2003 där ett 10-tal advokater helt felaktigt utpekades som fifflare. Aftonbladet fälldes sedermera av Pressens Opinionsnämnd och chefredaktören dömdes för grovt förtal. Men i allmänhetens ögon var skadan redan skedd.

Jag har sedan många år varit verksam som försvarare, ibland i stora och omfattande mål. Därför kan jag givetvis beskyllas för att tala i egen sak när jag påstår att bilden av försvararen är tydligt förvanskad.

Ersättningarna till försvarare kritiseras ofta. Men enligt offentliga uppgifter kostar rättsväsendet samhället ca 25 miljarder kronor, härav svarar kostnaderna till offentliga försvarare och målsägandebiträden för mindre än 1 miljard. Övriga ca 24 miljarder går alltså till andra delar av rättsväsendet.

Timarvodet till en försvarare uppgår idag till 1 104 kronor exklusive moms. När jag häromdagen hämtade ut min bil från en sedvanlig service debiterades jag 1 250 kronor ex. moms för mekanikerns arbete. Byte av olja på en bil värderas alltså högre än att försvara en presumtivt oskyldig från att spärras in i fängelse under flera år. Är det rimligt? Kanske, men inte säkert.

Den låga ersättningen till försvarare har dock medfört att tillväxten är i princip obefintlig utom - möjligen - i stockholmsregionen. I den stad där jag själv är verksam tillhör jag de yngsta försvararna, trots att jag numera har passerat 40-strecket med viss marginal. Hur kommer det att bli om 10 år? Finns det då några advokater som är villiga att arbeta som försvarare för den lilla och utsatta personen? Tveksamt, om man betänker att alternativet att arbeta som ombud för bolag etc renderar timarvoden på mer än 3 000 kronor, dvs flera gånger mer än ersättningen till en försvarare.

Fördelningen mellan rättsväsendets olika delar är också märklig om man betänker att försvararen tillsammans med domstolarna är de enda delar av rättsväsendet som staten är skyldig att tillhandahålla enligt internationella konventioner. Någon skyldighet att tillhandahålla polis eller åklagare finns inte, ändå är det just på dessa delar av rättsväsendet som de ekonomiska satsningarna sker.

Jag skriver detta med ambitionen att nyansera mediabilden av försvararen samt med avsikten att tydliggöra försvarens roll i en rättsstat.

Eller som justitierådet Johan Munck insiktsfullt uttryckte saken: "Att diskutera försvararens roll för rättsväsendet är som att diskutera vattnets roll för sjöfarten".