När statsfeminismen får hybris

Tänk dig följande scenario: Du blir kontaktad av en person av motsatt kön som tar intitiativ till att ni skall ha sex. Du accepterar och sexualakten genomförs med fullt samtycke. I efterhand ångrar sig motparten. Du häktas och blir sedan åtalad. Verkar det rimligt?

Mitt exempel är inte alls påhittat utan utgör en verklig händelse. Den åtalade var en kille som blev kontaktad av en tjej som ville ha BDSM-sex. Så sker och man hade på sedvanligt sätt kommit överens om stoppord. De tär helt ostridigt att skeendet gick till på detta sätt och att tjejen aldrig använde stopporden. I efterhand ångrade hon sig och killen häktades och blev åtalad för grov misshandel. Om du fortfarande inte tror mig så finns domen i fulltext HÄR.

Det kan och bör tilläggas att killen frikändes av en enig tingsrätt. Detta tycker debattören Katarina Wennstam är upprörande. I hennes moralinskränkta värld innebär den friande domen att tjejen som tog initiativ till den frivilliga BDSM-akten därigenom skuldbeläggs på grund av att hon är kvinna. Samma sak skulle aldrig hända en kille säger hon. Va? säger jag!

Wennstam får dock ordentligt mothugg av Lisa Magnusson som anser att Wennstam berövar kvinnor deras sexualitet. Sant, säger jag, men värre är väl att den kille som accepterade kvinnans invit blev frihetsberövad. Hur skall jag eller du som är man tolka detta? Vågar vi ha frivilligt sex med kvinnor, eller lider vi risken att bli häktade om kvinnan i efterhand skulle ångra sig?

Pelle Billing verkar närmast rasande, ävenså Aftonbladets läsare.

Jag själv är kanske efter alla år i rättssalen inte lika förvånad. Och med Assange-härvan i färskt minne så vet vi ju även att frivilligt sex utan kondom av vissa åklagare anses likställt med våldtäkt.

Läs även andra bloggares åsikter om våldtäkt, bdsm, feminsim, könskampen

Är de nu fritt fram att fildela?

Satmaran citerar flera experter som gör bedömningen att det nu skulle vara riskfritt att fildela sedan HD skickat Ephone-målet till EU-domstolen för ett förhandsbesked:

"Det blir i praktiken riskfritt att fildela de närmaste åren.
Högsta domstolens besked i förra veckan betyder att fildelarnas identiteter är helt skyddade tills vidare, enligt flera jurister.

Fildelning är förbjuden men brottet är inte så allvarligt att polisen har rätt att göra husrannsakan om det är i liten skala, till exempel om någon laddar hem några filmer eller låtar då och då.

Men de småskaliga fildelarna har ändå inte kunnat känna sig helt säkra. Ipredlagen betyder att rättighetsinnehavarna har möjlighet att gå till domstol och kräva ut identiteten bakom ett misstänkt ip-nummer.

Kristoffer Schollin, doktor i immaterialrätt i Göteborg och expertvittne i Pirate Bay-rättegången, bedömer att medan EU-domstolen ruvar på målet kommer inga andra beslut att tas i svenska domstolar om informationsförelägganden.

Det betyder att fildelare kommer att vara skyddade om skivbolag eller filmbolag kräver ut identitetsuppgifter, tills EU-domstolen sätter ner foten.-De andra processerna i tingsrätt och hovrätt där rättshavare har begärt att internetleverantörer ska lämna ut sådana uppgifter kommer alltså också att förklaras vilande, allt i väntan på att Högsta domstolen får sina frågor besvarade och kan avgöra i Ephone-målet, säger Schollin.

Det gäller också de två andra mål om informationsförelägganden som redan dragit igång. Det handlar om Telia och Comhem som också valt att inte lämna ut kunduppgifterna till ett antal filmbolag respektive skivbolagens rättighetsorganisation Ifpi.

IT-rättsjuristen Daniel Westman vid Stockholms universitet gör samma bedömning som Schollin.

-Ingen annan svensk domstol kommer att bevilja ett informationsföreläggande i det här läget. HD anser att frågan är oklar och då kommer alla liknande mål i praktiken att bli vilande de närmaste åren, säger Westman."

Jag är inte fullt lika optimistisk. Sannolikt kommer i och för sig HDs begäran om förhandsbesked att leda till att inga domstolar kommer att avgöra några mål om informationsförelägganden till dess EU-domstolen har svarat. Det står dock Antipiraterna fritt att under denna tid samla in bevismaterial som kan komma att användas om EU-domstolens besked blir att det inte råder några hinder mot att lämna ut de efterfrågade uppgifterna. Den som fildelar idag kan alltså lida risken att s.a.s. drabbas retroaktivt.

Eksjö tingsrätt - En familjeangelägenhet

Vid Eksjö tingsrätt kommer inom kort troligen två av fyra domare att vara gifta med varandra. Lagmannen har i ett yttrande till domarnämnden förordat en hustru till en befintlig rådman skall få tjänsten som ny rådman. Detta trots att det fanns andra sökande.

I ett uttalande har lagmannen sagt att det finns inget hinder mot att gifta par är domare i samma domstol. Han glömmer då regeln i 4 kap 12§ rättegångsbalken som förbjuder gifta par att samtidigt sitta som domare i rätten. Med tanke på att Eksjö tingsrätt är en mycket liten domstol och att antalet mål som kräver 3 domare ökar så torde det för var och en vara uppenbart att denna rättsregel hindrar tillsättningen av hustrun till den befintliga rådmannen. Men tydligen kände inte lagmannen till denna bestämmelse.

Men med tanke på att domarnämndens ledamöter till huvudsaklig del består av medlemmar i det feministiska nätverket Hilda och att den som tävlade med hustrun om rådmanstjänsten var man så kanske sådana oväsentligheter som lagregler inte hindrar tillsättningen?

Bakslag för IPRED

Jag har tidigare skrivit flera inlägg kring turerna i det s.k. Ephone-målet. Efter framgången i hovrätten ifrågasatte jag huruvida hovrätten hade gjort en korrekt tolkning av EU-rätten.

Ephone har nämligen i målet invänt att IPRED strider mot bl.a. de skyddsregler som finns intagna i Datalagringsdirektivet och som förbjuder att abonnentuppgifter lämnas ut till andra än myndigheter. Direktivbestämmelser som ger enskilda rättigheter brukar ofta anses ha s.k. direkt effekt, dvs de gäller oberoende av om direktivet har implementerats som lag. Som bekatn har politikerna av taktiska skäl valt att avvakta med att införliva direktivet som lag i Sverige.

Hovrätten ansåg inte att det fanns anledning att inhämta något förhandsbesked från EU- domstolen. Ett ställningstagande som jag ifrågasatte i samband med hovrättens avgörande i oktober 2009. Men nu har Högsta domstolen meddelat prövningstillstånd och även begärt in förhandsbesked från EU-domstolen. HD begär svar på två frågor, dels huruvida Datalagringsdirektivet hindrar att en Internetleverantör att lämna ut abonnentuppgifter till en upphovsrättshavare, dels huruvida det spelar någon roll att Datalagringsdirketivet ännu inte har implementerats trots att tidsfristen löpt ut.

Inte oväntat anser upphovsrättshavaranas företrädare att HD har varit onödigt försiktig, vilket tyder på en grundlös okunskap om EU-rätten. Grunden för EU-rätten är nämligen att de nationella domstolarna har att lojalt tillämpa denna i sin dömande verksamhet och i tveksamma fall finns möjligheten (i vissa fall en förpliktelse) att inhämta förhandsbesked. Detta är välkänt för alla jurister och följer av Artikel 234 i EG-fördraget. Ja, välkänt för alla jurister utom då möjligen för upphovsrättsindustrins jurister förstås.

Att HD har valt att inhämta förhandsbesked innebär att domstolen anser att frågan om IPRED-lagen allas kan godkännas i ett EG-rättsligt perspektiv är tveksam, vilket är positivt. Det är också positivt att det nu kan antas dröja ett tag innan frågan får sitt slutliga svar.

Karl Sigfrid kommenterar och konstaterar att hela den liggande propositionen om införlivandet av Datalgringsdirektivet nu hänger löst:

Frågan blir då: Kan regeringen föregripa högsta domstolens beslut genom att lägga fram en proposition om datalagring som bygger på premissen att operatörerna få lämna ut administrativa data i ett fall som Ephone-fallet? Det vore att från politiskt håll berätta för högsta domstolen hur de ska döma i ett pågående domstolsärende. Instruktioner från regeringen om hur en lag ska tolkas kallas ministerstyre, och det är inte tillåtet enligt svensk grundlag.

Jag håller dock inte med om att ett utövande av lagstiftningsmakten skulle innebära ett ministerstyre på det sätt Karl Sigfrid hävdar. För det första talar lagstiftaren alltid om för domstolarna hur de skall döma genom att stifta lagar, så funkar systemet. För det andra skulle nog den nya lagen inte retroaktivt träffa det pågående Ephone-målet.

Satmaran citerar Ephones advokat Peter Helle som kallar HDs beslut för "en sanna seger för integritetsintressena" Jag är böjd att hålla med!

Opassande gör ett inspel genom att påpeka att fildelning inte är skadligt och därför bör legaliseras.

Läs även andra bloggares åsikter om IPRED, Ephone, Högsta domstolen, integritet

Intressant

DN

Användandet av hemliga tvångsmedel har ökat dramatiskt

Varje år ger rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten ut en rapport som redovisar i vilken omfattning man har använt sig av hemliga tvångsmedel såsom hemlig teleavlyssning, hemlig telebövervakning och hemlig kameraövervakning. Hemlig kamerövervakning innebär att polisen installerar fjärrstyrda kameror i din bostad och du behöver inte ens vara misstänkt för brott för att åtgärden skall kunna användas.

Av rapporten framgår att polisen under 2009 fick 1 659 tillstånd till hemlig telefonavlyssning, vilket kan jämföras med 990 tillstånd under 2008. Sålunda nära en fördubbling på ett år. Många av tillstånden avsåg flera telefoner och totalt har polisen haft tillstånd att avlyssna 3 267 teleadresser.

Totalt skedde avlyssning av telefoner under 2009 i en omfattning motsvarande 50 813 dagar (dvs motsvarande ca 139 år), hemlig teleövervakning i ytterligare drygt 15 000 dagar. Hemlig kamerövervakning - som alltså inte ens förutsätter brottsmisstanke - har använts motsvarande drygt 2 800 dagar!!

Nyttandet av de hemliga övervakningsmetoderna verkar sålunda ha gått fullständigt i frispinn. Visserligen krävs domstols tillstånd i samtliga fall, men det verkar mest vara en illussion. Av rapporten framgår nämligen att endast fem ansökningar gällande telefonavlyssning och sex fall av teleövervakning avlogs under 2009.

PP behövs i riksdagen som en motkraft för att hålla tillbaka de värsta galenskaperna hos den lagstiftande församlingen. Rösta den 19:e!!

Den smutsiga valrörelsen

Årets valrörelse lär gå till historien som en av de smutsigaste någonsin.

I Malmö utsattes en SD-anhängare för politiskt våld. Även om jag ogillar SDs politik kan våld mot meningsmotstånadare aldrig accepteras. Medias överslätande attityd mot det politiska våldet från vänster är lika oacceptabelt.

I norrland lät sossarna skattebetalarna betala nota för deras valkampanj. Mikael Wiehe deltog och grabbade åt sig 60 000 kronor för ett par timmars spelning samtidigt som han låter meddela att han bekämpar kapitalismen. Hur länge får en städerska arbeta för att få ihop 60 000 kronor Wiehe?

En valanhängare anmäler socialdemokraterna för valfusk sedan personalen på tre olika bibliotek slagit larm. Fusket inriktas främst mot invandrartäta förorter där många varken kan läsa eller skriva svenska. Och det är inte första gången. Socialdemokratiska valarbetare har även tidigare dömts efter att ha manipulerat valet. I invandrartäta Botkyrka verkar det finnas en särskild tradtion för valfusk. I valet 2006 var antalet ombudsröster ett tiotal. I år är det över 100. Ombudsröstning är en känd metod för valfusk bland sossarna som även tidigare har föranlett straffrättsliga påföljder. Påföljden blir dock i regel endast böter, varför det man alltså kan köpa sig fri (genom att betala böterna) och därmed ganska riskfritt ägna sig åt att manipulera demokratin.

Och i våras avslöjades även ett kvalificerat valfusk inom Moderaterna.

Det är sålunda något av dessa gammmelpartier som i september kommer att få mandat att regera vårt land. Partier som säger sig vilja värna de demokratiska värdena genom att begränsa friheten på internet samtidigt som de manipulerar demokratin genom att utöva ett systematiskt valfuskande. Behovet av lite frisk luft i Riksdagens korridorer är uppenbart. Rösta på PP vilket är det enda parti som bryr sig om integritetsfrågorna och som värnar de demokratiska värdena. Låt oss slippa en lika smutsig valrörelse nästa gång.

Internet och rättigheternas kamp

Christopher Kullenberg skriver i ett insiktsfullt debattinlägg att internetoperatörerna måste skyddas från upphovsrättsindustrin. Detta väckte uppenbart upphovsrättsindustrins vrede eftersom lobbyisten Pär Strömbäck såg sig manad att gå till agressiv motattack. Pär Strömbäck kallar Kullebergs inlägg för "förvirrat". Han väljer dock noga att inte närmare precisera på vilket sätt inlägget skulle vara just förvirrat.

Pär Strömbäck fortsätter sedan att skriva om att upphovsrätten är en grundläggande rättighet som är skyddad i konventioner. Så är förvisso fallet, men denna rättighet måste dock ställas mot andra konventionsskyddade rättigheter såsom rätten till privatliv och yttrandefriheten. Alltför ofta ser vi hur storbolagens kommersiella intressen tillåts angripa de sistnämnda rättigheterna med nyttjande av upphovsrätten som täckmantel. Proportionalitet och intresseavvägning är ord som helt tycks saknas i upphovsrättslobbyisternas vokabulär.

Dessa storbolag är dock helt likgiltiga inför artisternas rättigheter och ser istället till sitt eget intresse att maximera lönsamheten. Inget fel i att maximera vinsten, men skall det verkligen få ske genom kränkningar av grundläggande mänskliga fri och rättigheter? Jag tycker inte det.

Vi minns alla tillslaget mot TPB-servarna som ledde till nedsläckning av flera oskyldiga publicistiska sajter. Plötsligt legaliserades sålunda en statlig censur till förmån för rent kommersiella intressen. Och idag skedde en uppföljning genom razzian mot PRQ. Vilka följderna blir av razzian är ännu okända.

Och gammelpolitikerna hänger med. Tystnaden är total inför det faktum att nätneutraliteten kränks till förmån för ack så populära Spotify. Likaså är politikerna tysta inför det faktum att Voddler kränker den fria GPL-licensen. Det står alltmer klart att upphovsrättsindustrin inte bara har lyckats ge sig själva rätten att agera privatpolis utan att man också har fått möjlighet att styra den statliga poliskåren. Om utvecklingen tillåts fortsätta är framtidscenariot skrämmande.

Feminismen stärker greppet runt rättsväsendet

För en tid sedan riktade Riksrevisionen allvarlig kritik mot Domarnämnden som utser landets ordinarie domartjänster. Anledningen till kritiken var att det feministiska nätverket Hilda i vissa fall kunde få majoritet i nämnden vid utseende av domare. Eftersom Hilda driva av en feministisk agenda kunde nämndens oberoende ifrågasättas, ansåg Riksrevisionen.

När Riksrevisionen framförde sin kritik var det dock bara känt att 4 av ledamöterna tillhörde Hilda. Idag framgår att även yterligare ledamöter tillhör nätverket Ruben som är när knutet till Hilda. Totalat tillhör därmed 8 av 9 ledamöter det feministiska nätverket. Detta faktum får professor Claes Sandgren att reagera.

Stor-Hildan Ann Skarhed - också vår JK - viftar bort kritiken med orden:

Jag menar att det inte är något att diskutera. Min uppfattning är helt klart att den frågan är en icke – fråga.

Många har förundrats över att Assange bara utreds av kvinnliga åklagare. Förklaringen finns ovan. Någon som tror att Assange får chansen till en rättvis prövning?

Polisens databas bryter mot upphovsrätten

Samtidigt som polis och åklagare jagar tonåriga fildelar bryter polisen nu själva mot upphovsrättslagen. Polisen har inrättat en databas i vilken man har lagt upp bilder som tankats ner från internet.

Den i piratkretsar kände professorn Jan Rosén mullrar ilsket att det handlar om ett brott mot upphovsrätten och att nyttjandet kan stå polisen dyrt. Själv noterar jag att polisen har fullbordat en straffbar handling mot upphovsrättslagen. Att skylla på okunskap och rättsvillfarelse duger inte för att undgå straff, men är det någon som tror att polisen kommer att bli behandlade på samma sätt som TPB-killarna? Likhet inför lagen är endast en illusion.

En bild ur verkligheten

Fotot är verkligt och taget utanför Hovrätten för Västra Sverige i Göteborg. En bild säger mer än tusen ord.