tisdag 28 februari 2012

NYA ATTACKER MOT DET FRIA NÄTET - NU FRÅN FN


Wallstreet Journal rapporterar att Kina och Ryssland vill att FN ska ta makten över det fria internet. Kritiker menar att detta skulle innebära dödsstöten för den frihet som har rått på nätet sedan 1988.

När internet avreglerades genom en överenskommelse 1988 fanns omkring 16 miljoner användare. Idag är antalet användare omkring 2,5 miljard och antalet användare ökar med cirka 500 000 personer per dag.

I takt med att antalet användare har ökat har nätet också kommit att bli en tydlig maktfaktor och nagel i ögat på såväl demokratiskt valda politiker som på diktatorer. Politiker gillar inte att förlora makten över agendan för vad som ska och får debatteras. Men på nätet saknar politikerna makt. Därför ser vi slag i slag hur nya och begränsande avtal, direktiv och lagar införs i snabb takt.

Men var kommer vi att befinna oss utan ett fritt internet? I Syrien utövar makthavarna just nu ett folkmord på sin egen befolkning. Gammelmedia saknar i praktiken möjligheter att bevaka händelserna så rapporteringen sker huvudsakligen via nätet och plattformar som Bambuser. Självklart gillar inte makthavarna i Syrien att inte ostört kunna bedriva folkmordet. Och måhända är det en händelse som liknar en tanke att det just är Kina och Ryssland som kräver nya inskränkningar av internet samtidigt som dessa nationer stöder den Syrianska regimen?!

I vårt hörn av världen talar politikerna ofta om hur viktigt det är att slå vakt om yttrandefriheten på internet. Samtidigt inför samma politiker lagar som tvingar ISP'erna att tillämpa samma teknik för övervakning av medborgarna som tillämpas av Kina, Iran och andra diktaturer. Våra politiker inför i rask takt lagar som FRA, Ipred och datalagring. Samtliga med det enda syftet att skapa en total övervakning av varje vrå av våra liv och att minska viljan att delta i den fria debatten på nätet. Från främst Tyskland kommer rapporter om att implementeringen av datalagringsdirektivet har skapat en oro bland vanliga människor att ringa till doktorn eller själavårdaren eftersom man vet att samtalet kommer att registreras. Samtidigt visar utvärderingar att datalgringsdirektivet inte har haft någon som helst mätbar effekt på bekämpningen av grov kriminalitet. Så vad är då syftet annat än att kontrollera och inskränka yttrandefriheten på internet?

Enligt min mening har politikerna inlett ett taktiskt flerfrontskrig mot befolkningen. Syftet är att trötta ut den kritik och opinion som trots allt förekommer i ganska bred omfattning. Samtidigt som kritiken rasar mot Acta kommer kommissionen med nya direktivförslag om ytterligare och strängare inskränkningar, vilket också kombineras med det amerikanska påfundet SOPA och nu även med en reglering genom FN. Naturligtvis inser politikerna att denna strategi kommer att bli framgångsrik eftersom vanliga människor vars vardag är fylld av dagishämtning/lämning, jobb och familjeliv inte har tid eller möjlighet att uppmärksamma och bekämpa alla förslag som kommer i en strid ström.

För att bekämpa den negativa utvecklingen är det väsentligt att vi som ser en fara i att demokratin avskaffas organiserar oss. Piratpartiet är ett ypperligt exempel men vi bloggare borde också överväga att organisera oss på samma sätt som NetRootS. Självklart kommer detta innebära en viss styrning vad avser de frågor som ska behandlas och belysas, men i gengäld får vi ett betydligt starkare genomslag på nätet. Kanske är det tid att tänka i dessa banor?

Intressant








onsdag 22 februari 2012

EU-DOMSTOLEN SKA PRÖVA ACTA


Eu-kommissionär Karel De Gucht har meddelat att kommissionen enats om att ACTA ska prövas av EU-domstolen. Prövningen ska ske mot grundläggande fri- och rättigheter som tillförsäkras varje medborgare, meddelar Karel De Gucht.

Kommissionen har tidigare varit ovillig att ens tillstå att det skulle kunna finnas frågetecken kring Acta. Kovändningen som det nu meddelade beskedet innebär kan inte uppfattas på annat sätt än de massiva demonstrationerna runt om i Europa har gett tjänstemännen kalla fötter. Att man nu går till EU-domstolen är ett tydligt tecken på att kommissionen söker legitimitet för det monster man har skapat tillsammans med upphovsrättslobbyn bakom låsta dörrar.

Även upphovsrättslobbyn tycks känna att marken gungar under deras fötter. I ett mejl som ställts till samtliga EU parlamentariker försöker upphovsrättslobby än en gång att i hemlighet påverka politikerna att ställa sig på deras sida. Noterbart är att mejlet har påtecknats av samma organisationer som i hemlighet förhandlade fram Acta bakom låsta dörrar utan insyn från allmänheten eller media.

Jag ser dock en fara i att EU-domstolen nu ska pröva Acta. Förvisso finns problem med Acta även i dess nuvarande lydelse, även att de värsta skrivningarna togs bort innan Acta tilläts nå offentligheten.

Dock är Acta i dess nuvarande utformning försåtlig. Acta uppställer en rad minimikrav men få tvång. Klart är dock att de som har förhandlat fram Acta kommer att vara lojala mot avtalet och väl överskrida miniminivåerna. Men i EU-domstolen är det miniminivåerna som kommer att prövas och jag tror det är stor risk att domstolen inte kommer att anse att dessa miniminivåer är särskilt kontroversiella.

I EU-domstolen torde inte heller prövas om det är förenligt med demokratiska värden att avtal med lagstifningskaraktär förhandlas fram i hemlighet med inbjudna lobbyister. Inte heller lär EU-domstolen pröva det rimliga i att makten att i praktiken genomföra förändringar av detta lagstiftande avtal läggs i händerna på en kommitté som inte lyder under demokratiskt ansvar. Domstolen lär inte heller pröva de risker avtalet innebär för tredje världen och generiska läkemedel.

Jag ser därför en klar risk att EU-domstolens utslag inte kommer att bli särskilt kritiskt och att lobbyister samt kommissionen därmed kommer att få den legitimitet de så desperat söker efter. Detta trots att de grundläggande problemen med Actas tillkomst, utformning och tänkta tillämpning kvarstår.

Till syvende och sist är det dock våra politiker som kommer att fälla avgörandet. I parlamentet är det främst de mäktiga grupperna från socialdemokrati och liberaler som ännu står och vacklar. Högergrupperna är i huvudsak förlorade till upphovsrättslobbyn. Men socialdemokrater och liberaler kan alltjämt förmås lyssna till sakliga argument.

Det är därför viktigt att opinionstrycket hålls uppe även nu när EU-domstolen ska göra sin prövning.



Läs också: HAX, Carl Sclyter, DN,Christian Engström, Europaportalen


tisdag 21 februari 2012

FRI KOMMUNIKATION Vs. PIRATJAKT


DOMEN I FULLTEXT

EU-domstolen: Ägaren av en plattform för socialt nätverk på internet är inte skyldig att inrätta ett system för filtrering av information som lagrats på bolagets plattform, för att på så sätt förhindra att filer som innebär upphovsrättsintrång hålls tillgängliga på plattformen.

Rechtbank van eerste aanleg te Brussel, Belgien, har begärt förhandsavgörande av EU-domstolen. Begäran avser tolkningen av direktiven 2000/31/EG om elektronisk handel, 2001/29/EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, 2004/48/EG om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, och 2002/58/EG om integritet och elektronisk kommunikation.

Begäran har framställts i ett mål mellan Belgische Vereniging van Auteurs, Componisten en Uitgevers CVBA (”SABAM”) och Netlog NV.

SABAM är en upphovsrättsorganisation som företräder upphovsmän, kompositörer och utgivare av musikaliska verk.

Netlog är ett socialt nätverk som huvudsakligen används av ungdomar.. Den som registrerar sig på Netlog får tillgång till en egen profil. Användaren kan själv fylla sin profil med innehåll, och profilen är åtkomlig i hela världen. Plattformen används dagligen av tiotals miljoner människor. I sin profil kan användarna bland annat föra dagbok, redovisa sina fritidssysselsättningar och preferenser, visa vilka vänner de har samt visa personliga foton eller filmklipp.

Enligt SABAM ger emellertid det sociala nätverk som Netlog driver alla internetanvändare möjlighet att via sin profil använda musikaliska och audiovisuella verk i SABAM:s register, genom att allmänheten ges tillgång till dessa verk på ett sådant sätt att andra användare ges tillträde därtill. Detta sker utan SABAM:s medgivande och utan någon som helst ersättning från Netlogs sida.

Målet hos Rechtbank rör frågan om Netlog är skyldigt att inrätta ett system för filtrering av information som lagrats på bolagets plattform, för att på så sätt förhindra att filer som innebär upphovsrättsintrång hålls tillgängliga på plattformen.

EU-domstolens svar är synnerligen intressant, särskilt med tanke på att Högsta domstolen nyligen avslog TPB-pojkarnas begäran om förhandsbesked och samtidigt avslog begäran om prövningstillstånd.

Domslutet:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (direktivet om elektronisk handel), Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter,

- jämförda med varandra och tolkade mot bakgrund av de krav som följer av skyddet av de tillämpliga grundläggande rättigheterna - ska tolkas så,

att de utgör hinder för att en nationell domstol förelägger en värdtjänsteleverantör att införa ett system för filtrering

- av den information som användarna lagrat på värdtjänsteleverantörens servrar,

- som tillämpas utan åtskillnad i förhållande till samtliga kunder,

- i förebyggande syfte,

- på värdtjänsteleverantörens egen bekostnad, och

- utan begränsningar i tiden,

och vilket kan upptäcka elektroniska filer innehållande musikaliska eller audiovisuella verk samt filmverk, till vilka den som har yrkat föreläggande gör anspråk på att inneha de immateriella rättigheterna, i syfte att blockera tillhandahållandet till allmänheten av sådana verk som innebär upphovsrättsintrång.


På vanlig svenska innebär detta alltså att det inte är tillåtet för en domstol att förelägga ägaren till en internetplattform att införa och tillämpa en generell filtrering för att upptäcka eventuella upphovsintrång.

Det är sålunda tydligt att EU-domstolen ännu en gång har gjort en intresseavvägning mellan dels upphovsrättsindustrins intressen mot intresset av fri kommunikation samt yttrandefrihet. Än en gång har EU-domstolen slagit fast att rätten till fri kommunikation väger tyngre än upphovsrättsindustrins profitintresse. Svenska domstolar ska vara EU-konforma vid sin rättstillämpning. Jag ifrågasätter om Högsta domstolen har iakttagit denna skyldighet när man avslog TPB-pojkarnas ansökan om prövningstillstånd. Inte heller lagstiftaren verkar ha intresseavvägningen för ögonen när man i rask takt inför nya och integritetskränkande lagar på beställning från upphovsrättsindustrin. Det ska bli intressant att följa upp om EU-domstolens avgörande får genomslag även i Sverige.

tisdag 14 februari 2012

POLISER SOM BRYTER MOT LAGEN ÄR IMMUNA MOT STRAFF


För nu cirka två år sedan skrev jag om hur åklagaren gav SÄPO grönt ljus att bryta mot lagen. De aktuella polismännen hade begått ett klart lagbrott, men friades eftersom åklagaren ansåg att de inte hade förstått bättre. Jag konstaterade då liksom nu att okunskap om lagen inte anses vara en omständighet som friar från straffansvar. I vart fall inte när det är du eller jag som begår brott.

I ett annat inlägg beskrev jag hur polisen hade utsatt en brottsmisstänkt för regelrätta hot i syfte att framtvinga en bekännelse. Hoten skulle direkt kvalificeras som brottet olaga hot om de hade framförts av dig eller mig. I detta fallet kränktes även den misstänktes minimirättigheter som garanteras bl.a. genom Europakonventionen. Polisen hade därmed klart överskridit sina befogenheter på ett sådant sätt som förutsätts för brottet tjänstefel. Du gissade rätt; Ingen straffrättslig påföljd denna gången heller.

Och nu har det hänt igen. JO riktar kritik mot åklagare och polis för att de ännu en gång har använt olagliga förhörsmetoder som kränkt den misstänktes rättigheter enligt artiklarna 6 och 8 Europakonventionen.

JO noterar - lite lätt motsägelsefullt - att Europakonventionen gäller som lag i Sverige sedan 1995. Därefter konstaterar han att de metoder som användes av polisen kränkte lagen, dvs Europakonventionen. Likväl väljer JO att inte väcka åtal eftersom:

JO:s beslut att inte inleda förundersökning om tjänstefel i detta ärende grundades bl.a. på frånvaron av i författning givna föreskrifter om vad som är ett rättsenligt handlande i samband med genomförandet av infiltrationsoperationer och provokationer.

Men vänta nu. JO har ju först konstaterat att förhörsmetoderna stred mot lagen men friar sedan pga av att föreskrifter i författning saknas?? Fullständigt obegripligt eftersom ju - med risk att bli tjatig - Europakonventionen och därtill anslutande praxis utgör svensk lag sedan många år. Situationen måste alltså uppfattas på så sätt att poliserna och åklagaren återigen frias eftersom de inte kunde eller hade förmåga att förstå de rättsregler som är styrande för deras verksamheter.

Mönstret framstår som alltmer tydligt. Åklagare och poliser verkar ha blivit vår tids frälse som står över lagen och som kan ägna sig åt allsköns olaglig verksamhet utan att riskera några påföljder. Och domstolar samt JO hejar på. Är det ett sådant rättssamhälle vi vill ha, där ändamålen helgar medlen?

Ja, det ser så ut. Alliansen agerar ständigt för att tunna ut rättssäkerheten. Preventiv buggning utan brottsmisstanke har nu följts upp genom ett nytt förslag om att SÄPO, FRA och MUST friare ska kunna utbyta information med varandra utan att behöva bekymra sig om trivialiteter som lagar eller personlig integritet. Men som HAX så riktigt påpekar handlar det naturligtvis om den ständigt ökade önskan att kontrollera medborgarnas liv och handlande i realtid.

Jag blir inte så lite rädd när man kan se att straffimmunitet för myndighetspersoner kombineras med en ständigt ökande transparens av den privata sfären. Information om det allra mest privat och intima lagras utan tidsbegränsningar och hanteras av personer med dokumenterat dåligt omdöme som dessutom är immuna mot straff under motiveringen "De förstod ju inte bättre". Jag ser fram mot en riktigt intressant men samtidigt skrämmande framtid.

måndag 13 februari 2012

ÅSIKTSFRIHET - NEJ TACK!


Inte många kan väl ha missat den debatt som uppstod i svallvågorna efter feministen Maria Svelands artikel i DN häromdagen. I denna ganska förvirrade artikel tar Sveland upp en mängd företeelser i samhället som hon tycker illa om och som hon gärna liknar vid nazism och anhängare till massmördare som Breivik.

Marika Formgren på Corren har skrivit en utmärkt kommentar liksom Johan Lundberg på Axess.

Läser man feministen Svelands artikel står det klart att hon klart ogillar alla med andra åsikter än hennes egna. Detta är i sig ganska skrämmande, särskilt som feminismen idag är en statsbärande ideologi. Marika Formgren kommenterar denna feministiska åsiktsintollerans på ett bra sätt:

Well, Maria Sveland, jag säger som min gamla mattelärare: Vilket Skulle Bevisas! Du har just bevisat att om du fick bestämma så skulle inte en enda ”sanning” eller åsikt som inte är godkänd av dig få yppas i det offentliga rummet!

Förvisso finns det säkert debattörer som framför kritik mot feminismen på ett oacceptabelt sätt. Sådant förtjänar säkert att kritiseras på ett sakligt sätt. Men försöken att smutskasta och smäda alla oliktänkande som grupp är ett feministiskt adelsmärke som även gärna tillämpas av många vänstersympatisörer. Vi minns ju alla de dödshot som framfördes mot Per Gudmundson för inte så länge sedan.

Denna typ av hot och retorik tillämpas gärna av feministerna under täckmanteln "satir". När debattens vågor gick höga kring det lämplig i att sätta upp SCUM-manifestet som en skolpjäs för barn så försvarade sig feministerna med att man inte på allvar skulle tro på att alla män förtjänar att mördas. Det var ju bara satir gu' bevars. Men när bloggaren MedborgareX i ett satiriskt inlägg använder samma retorik som feministerna hyllar i SCUM-manifestet blir upprördheten stor. Nu är det inte längre satir utan verkliga dödshot påstås det och bloggaren polisanmäls och upprördheten i gammelmedia är påtaglig.

Det vi återkommande ser är hur den statsbärande feminismen genom hot och kränkningar försöker täppa till truten på de som inte omsluts av den enda och rätta uppfattningen. Nämligen att världen styrs genom en patriarkalisk konspiration. Alla som hyser en annan uppfattning är - såsom bl.a. Sveland ser på saken - potentiella nazister och massmördare som i smyg hyllar Breivik. Att kväsa det öppna samtalet - som annars brukar vara kännetecknande för en demokrati - tycks vara feministens yttersta målsättning.

I sin kritik nämner inte heller Sveland att Breivik i sitt manifest hyllar Castro och Mao som riktig goda förebilder. Själv frågar jag mig mot denna bakgrund om Breivik var höger eller vänster, men för Sveland är saken så klar att hon inte alls anser sig behöva beröra detta dilemma.

Inte heller ser Sveland någon anledning att i debatten ta upp det öppna manshat som inom feminismen har blivit comme il faut. Jag väljer att avsluta med lite feministisk satir, dvs sådant som Sveland inte anser faller inom kategorin näthat:

söndag 12 februari 2012

ACTA - KAMPEN FORTSÄTTER


Trots att förespråkarna för Acta fortsätter att sprida vilseledande information ger kampen mot Acta resultat. Allt fler länder vägrar att ratificera avtalet. Hittills har Polen, Tjeckien, Lettland och nu senast Tyskland förklarat att de avser att avvakta med ratificeringen tills vidare.

I Sverige stöder regeringen dock fortfarande Acta. Detta kan möjligen tas som ett tecken på det demokratiunderskott som gäller i Sverige och inom EU.

Runt om i Europa fortsätter dock protesterna. Den enskilt största demonstrationen ägde rum i Sofia, Bulgarien, men över 50 000 deltagare. Sammantaget har 100 000 tals människor runt om i Europa visat att de inte accepterar att lagstiftning sker bakom låsta dörrar i samråd med företrädare för enskilda ekonomiska intressenter. Politikerna borde vara glada över att Europas medborgare på detta sätt ställer sig upp till försvar för demokratiska värdena. Men istället ser man hur svenska politiker likt EU:s tjänstemän ogillar och försöker förminska protesterna. Detta är oroande!

Men med tanke på hur nära svenska politiker och EU:s tjänstemän stor upphovsrättsindustrin är det kanske inte så förvånande att respekten för de demokratiska principerna inte står så högt i kurs.

Ett exempel på hur upphovsrättsindustrin ser på demokratin är den artikel RIAA-bossen Cary H Sherman skrev och som publicerades i New York Times den 8 februari 2012.

Här kommenterar RIAA-bossen protesterna mot SOPA/PIPA på följande sätt:

But at the 11th hour, a flood of e-mails and phone calls to Congress stopped the legislation in its tracks. Was this the result of democracy, or demagoguery?

RIAA-bossen ifrågasätter här huruvida omfattande folkliga protester kan anses utgöra ett uttryck för demokrati!? Nå, i min värld har folkviljan alltid varit grunden för den demokratiska ordningen. Men för RIAA-bossen sker kanske demokratiprocessen bakom låsta dörrar utan någon offentlig insyn eller kontroll?!

RIAA-bossen gör ett annat uttalande som sannolikt bygger på hans egna erfarenheter:

Misinformation may be a dirty trick, but it works.

Ja, det var väl det vi visste. På denna och flera andra bloggar har upprepat påpekats att upphovsrättsindustrin medvetet spelar ut barnporrkortet samt falska rykten om hur internet skadar deras vinstintressen. Ryktesspridningen och spekulationerna från upphovsindustrin är i sanning "Misinformation" och "a dirty trick", men så här långt har det fungerat eftersom de integritetskränkande lagarna införs i allt snabbare takt.

torsdag 9 februari 2012

STASI 2.0


I debatten får man ofta höra att de som bekämpar storebrorssamhället endast har ett syfte, nämligen att få fildela utan risk. Samma personer brukar framhålla att vi måste öka övervakningen ytterligare för att bekämpa grov kriminalitet och för att bevara näringslivets möjligheter att få intäkter.

Men vilket resultat ger då den ökade övervakningen.

Under 2000-talet har polisens avlyssning av misstänkta och deras bekanta ökat med 143%. Samtidigt har antalet uppklarade brott minskat.

Datainspektionen har upprepat framfört kritik mot att integritetspåverkande lagar införs utan någon som helst analys av den samlade effekten.

Vissa integritetskränkande lagförslag väcker stor debatt och uppmärksamhet i media. Andra lagar smygs igenom utan någon uppmärksamhet. Sådana lagar var Lagen (2007:978) om hemlig rumsavlyssning och lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Dessa lagar gav polisen rätt att avlyssna och bugga även den som inte ens är misstänkt för något brott. I praktiken kunde det räcka med att du var släkt, vän eller familjemedlem till en brottsmisstänkt person för att polisen skulle ges rätt att bryta sig in i ditt hem och sätta upp övervakningsutrustning i ditt sovrum.

När lagen utvärderades kunde konstateras att denna synnerligen repressiva lagstiftning endast i två fall hade lett till åtal och i ett fall till fällande dom. Trots att de repressiva lagarna alltså inte hade någon effekt för bekämpningen av grov kriminalitet beslutade riksdagen efter utvärderingen att förlänga lagarnas giltighetstid.

Vad säger detta oss då? Jo, polisen men även enskilda ekonomiska intressenter ges ständigt utökade befogenheter att övervaka ditt privatliv, när du har kontakt och med vem du har kontakt. Ditt liv lagras i massiva register hos polisen och andra myndigheter. Hur dessa uppgifter används kan du inte kontrollera eller följa upp.

Kanske hade det funnits någon möjlighet att acceptera denna massiva övervakning om statsmakterna samtidigt kunde påvisa att integritetskränkningen var proportionerlig i förhållande till samhällsnyttan. Det är nämligen detta krav som uppställs i vår nya grundlag, där det står skrivet att:

”lagar, som inskränker integritetsskyddet endast
får genomföras om det intresse, som ska tillgodoses, är så starkt och integritetsskyddsintresset så förhållandevis svagt att inskränkningen framstår som proportionerlig”.

Proportionaliteten ska alltså vara avgörande. En samhällsnytta som står över den enskildes integritet måste kunna påvisas. Men hur kommer det sig då att politikerna i rask takt inför nya repressiva och integritetskränkande lagar trots att någon samhällsnyttig effekt inte kan påvisas och helt utan en sådan samlad analys som Datainspektionen har efterlyst år efter år?

Jag kan inte hitta någon annan förklaring än att statsmakterna tillsammans med vissa privatekonomiska intressenter anser det som praktiskt att kunna kartlägga medborgarnas liv och åsikter. Allt för att kunna slå ner misshaglig opinion. Det samhälle som har skapats under 2000-talet kan därför endast benämnas som Stasi 2.0.

måndag 6 februari 2012

BANKEN SOM STÄNGDE WIKILEAKS ERKÄNNER SKATTEFUSK


Julius Bear Group är den bank som den 1 februari 2008 lyckades övertyga en amerikansk domstol att stänga webadressen www.wikileaks.org i 11 dagar.

Anledningen till nedstängningen och censuren var att wikileaks hade avslöjat att banken ägnade sig åt avancerat skattefiffel via bl.a. skatteparadiset Cayman Island.

Nu har banken dock (återigen) tvingats erkänna omfattande skattefiffel.

Det som blir särskilt intressant med denna historia är att vi tydligt kan se att politikerna och rättsväsendet umgås med och underlättar avancerad kriminalitet samtidigt som man jagar barnfamiljer som har fildelat någon film eller mp3-fil.

Intressant är också att den allt hårdare övervakning som sker av nätet och våra liv säljs in med argumentet att vi måste skydda artisterna. Dock har det visat sig att de mångmiljardbelopp som upphovsrättsmaffian drar in genom att stämma fildelare inte alls kommer artisterna till del.

Universal Music, Warner Music och EMI är tre av världens största skivbolag. De fick alla multimiljonsersättningar från Napster, Kazaa och Bolt.com efter att de stämt webbtjänsterna. Enbart Napster fick hosta upp 270 miljoner dollar, eller drygt 1,6 miljarder svenska kronor, enligt New York Post. Alla skivbolagen får dessutom ersättning från Youtube för den musik som används i uppladdade filmer.

Nu träder en samling agenter och managers för fler superkända artister fram och hävdar att artisterna inte fått en enda cent
.


KORSELD - NU KÖR DOM ÖVER OSS


Ibland hatar man att få rätt. Först handlade det om politikernas löfte att det inte skulle ske någon ändamålsglidning gällande tillämpningen av FRA-lagen. Vi vet hur det gick! Nu har det handlat om Acta-lobbyisternas ihärdiga försök att slå i oss att Acta inte ska handla om en total övervakning av internet och att vi som är kritiska till Acta egentligen har missuppfattat allt.

Men då hittar jag detta hos HAX. Det handlar om Generaldirektoratets "roadmap on the enforcement of intellectual property rights".

Dokumentet är verkligt skrämmande läsning. Och nej; Det handlar inte om att jag nu lobbar för någon rätt att i evinnerlig tid få ladda ner filmer och musik helt gratis. Det handlar om att storebror nu helt oblygt talar om att man avser att övervaka alla dina aktiviteter på internet, alla dina kortbetalning överhuvudtaget hela ditt liv. Alltid och i realtid!

Utgångspunkten för arbetet redovisas på detta sätt:

"Rightholders would benefit from clearer and more deterrent legal framework to better enforce their rights."

Upphovsrättsmaffians möjligheter att jaga barnfamiljer ska alltså förbättras.

Men hur? Jo, så här:

"Other possible impacted parties may include various intermediaries such as Internet Platforms, Internet Service Providers or transport establishments
who could play an important role in the fight against infringements of intellectual property rights.
"

Sålunda; ISP'erna förväntas övervaka din internettrafik. Oj, det var ju just detta som Acta-lobbyisterna lovade inte skulle ske. Nu ser vi att de delar av Acta som raderades efter att de initiala Acta-dokumenten läckt ut och blivit föremål för diskussion nu istället smygs in bakvägen genom ett nytt Direktiv. Listigt!

Inte nog med det. Man avser även att införa domstolsprövningar som ska vara kostnadseffektiva och snabba. I klartext: Domstolarna ska inte pröva upphovsrättsmaffians påståenden alltför noga:

"fast-track lowcost civil procedures (including as regards the granting of injunctions, the award of damages..."

Dessutom är avsikten att införa åtgärder som endast kan liknas vid amerikanska SOPA/PIPA, dvs man inför en rätt att stänga ner websidor som ogillas av upphovsrättsmaffian:

"the possibility to act against webpages holding content that violates intellectual property rights"

Inte nog med detta. För att tillfredsställa upphovsrättsmaffian vill man även övervaka dina betalningar:

"increasing the cooperation between intellectual property rights holders and intermediaries (e.g. internet service providers, shippers and couriers, payment-service providers etc)"

Dokumentet i dess helhet är skrämmande. Likaså är det skrämmande att läsa om den massiva cover up som metodiskt och effektivt pågår i syfte att vilseleda opinionen.

Foliehattarna får sålunda rätt ännu en gång. Jag är stolt över att tillhöra foliehattarna.


FINNS NU PÅ FACEBOOK

Juristens funderingar finns nu även på Facebook.

Alla är välkomna att skriva in kommentarer i aktuella ämnen, lägga upp önskemål om ämnen som ni vill att jag ska skriva om m.m. Alla utan undantag är välkomna! Allt för att gynna den fria debatten.

ACTA - SVAR TILL JOHAN LINANDER


Centerpartiets rättspoltiske talesman Johan Linander tar lätt på kritiken mot Acta. I det här länkade inlägget beskriver Johan varför han anser att kritiken är överdriven och mest en storm i ett vattenglas.

Jag slängde ihop ett snabbt svar till Linander:

@Johan:

- Du har rätt i att flera av de allra värsta skrivningarna har raderats bort. Men det skedde först efter att riksdagsledamöter hade ljugit om att Acta inte skulle omfatta internet och efter att en hemlig version av Acta hade läckt ut via internet. Först efter att ni blivit avslöjade tvingades ni att ta bort de värsta varianterna som just handlade om ett ökat ansvar för internetleverantörer att övervaka nätet, ökade befogenheter för tullen att genomsöka mp3 spelare m.m. Det handlar sålunda inte om missförstånd utan om det enkla faktum att ni blev avslöjade med fingarna i syltburken. Först då backade ni.

- Farorna med Acta kvarstår även i dess nuvarande version.

- Genom Acta ges politikerna möjlighet att permanenta bl.a. Ipred-lagen trots att Generaladvokaten starkt har ifrågasatt bl.a. skyldigheten för internetleverantörer att behöva lämna ut abonnentuppgifter. Här finns alltså en multilateral vilja att gå emot vad som kan antas bli en fällande dom i EU domstolen. Sverige spelar med, varför?

- Acta förutsätter att en kommitté ska inrättas med makt att föreslå ändringar av avtalet utanför den parlamentariska och demokratiska ordningen. Förvisso förutsätter ändring att detta godkänns av avtalsparterna. Men här blir det mest en logisk kullerbytta, eftersom avtalsparterna också representeras i kommittén. Sålunda föreligger en mycket hög risk att avtalsändringar med lagstiftningskaraktär sker helt utan offentlig insyn och debatt. Något som annars inte brukar anses förenligt med en demokratisk rättsstat.

- Erfarenheterna visar att det inte går att lita på politikers löften. När FRA-debatten stormade som värst och lagen trumfades genom så var löftet att någon ändamålsglidning inte skulle ske. Vi som var skeptiska till detta löfte kallades intrigmakare och foliehattar. Men vi vet ju alla hur det gick, löftet sveks ganska snart. Kan du sätt din heder i pant på att motsvarande ändamålsglidning och/eller utökning av Acta inte kommer att ske? Vad har du i så fall för grund för ett sådant löfte?

- Flera ledande forskare och professorer anser att Acta även i dess nuvarande utformning tydligt bryter mot de mänskliga fri- och rättigheter som garanteras genom bl.a. Europakonventionen. Jag har inte sett att någon företrädare för Acta sakligt har bemött denna kritik som jag därför får uppfatta som korrekt.

- Acta bygger på falska argument. På Eu kommissionens hemsida kan man läsa att företagen förlorar 8 miljarder Euro årligen på piratkopiering. Uppgiften är dock helt ogrundad. Den utgår från en uppskattning som gjorts av lobbyister knutna till intresseorganisationer. Varför måste man från politiskt håll försöka sälja in ett Avtal och en lagstiftning med osanna argument?

söndag 5 februari 2012

SPELET KRING ACTA FORTSÄTTER

I Polen har man backat efter de folkliga protesterna mot Acta. Någon ratificering från Polen är inte att förvänta inom den närmaste tiden. Och ambassadören för Slovenien - som tecknade avtalet för Slovenien - har gått ut med en unik ursäkt.

"Jag skrev på ACTA på grund av medborgerlig oaktsamhet, för att jag inte var tillräckligt uppmärksam. Enkelt sagt, jag gjorde ingen tydlig koppling mellan avtalet som jag instruerats att underteckna med avtalet som, enligt min egen medborgerliga övertygelse, begränsar och förvägrar friheten på det största och viktigaste nätverket i mänsklig historia, och därför begränsar särskilt framtiden för våra barn"

Den svenske ambassadören Lars Vargö - som tecknade avtalet för Sverige - och den svenska regeringen låter sig dock inte påverkas. Acta ska genomdrivas till varje pris synes parollen vara.

Man kan dock undra varför. Sverige tillsammans med EU anser att Acta är ett avtal av stor och viktig dignitet. Ett avtal som vi är bundna av. Men samtidigt anser den kanske viktigaste och mest pådrivande avtalsparten USA att avtalet inte alls är bindande och att Acta inte ens har karaktären av ett förpliktande avtal.

Om nu USA anser sig kunna strunta i Acta, varför är det då så viktigt för våra svenska politiker att genomdriva avtalet? Vad ligger bakom denna entusiasm för ett ett avtal med lagstiftningskaraktär som förhandlades fram bakom låsta dörrar utan offentlig insyn? Sannolikt får vi aldrig veta svaret.

Det vi däremot vet är att rådgivare och lobbyister från upphovsrättsmaffian, representerade genom RIAA och MPAA var inbjudna till förhandlingarna samtidigt som de folkvalda parlamentarikerna hölls i mörkret.

Det vi vet är att Sveriges kulturminister jublade över den fällande domen i TPB-målet. Näringsministern Lööf har omvänts från att vara liberal i sin syn på internet och integritet till att bli en varm förespråkare för hårdare tag och övervakning. Och googlar man lite så finner man snart att våra ministrar ganska frekvent förekommer i vimlet på filmpremiärer där det bjuds på gratismat och dricka. Kanske är det så att man inte gärna biter den hand som föder en, inte ens när det går emot väljarnas bästa och vilja? Jag vet inte men man kan inte låta bli att fundera.

Den utmärkta bloggen Upphovsträtan tar upp ytterligare viktiga frågor. Jag rekommenderar att ni läser och bildar er egen uppfattning om vilka faktorer som styr våra politiker.

lördag 4 februari 2012

ACTA -PROTESTDAGEN


Idag var det protester mot Acta både i Stockholm och Göteborg samt på andra platser runt om i landet. Uppslutningen har rapporterats som relativt god. Låt det dock inte stoppa med detta utan fortsätt protesterna både på nätet och genom att skicka mejl till riksdagspolitikerna. Gå ut på gatorna och skrik ut ert missnöje med att politikerna lägger våra demokratiska fri- och rättigheter i händerna på multinationella storföretag.

Ni kommer att möta motstånd från både gammelmedia och från det politiska etablissemanget. Regeringen har redan gått ut med halvsanningar och lögner på sin skattefinansierade hemsida. Regeringen använder sålunda våra gemensamma medel för att propagera för Acta men är ovillig att låta oss vara med och påverka innehållet i detta avtal som yttersta handlar om vår demokrati, yttrandefrihet och integritet.

De som försvarar Acta hävdar att kritiken är överdriven eftersom de värsta delarna i Acta försvann, t.ex. de avsnitt som handlade om att ISP'erna skulle tvingas att agera polis och övervaka all internettrafik. Ja, det är sant. Men när Acta väl är här så läggs all makt att ändra innehållet hos den Acta-kommitté som kommer att vara en sluten och hemlig församling utan offentlig insyn. Acta kan då förändras i snabb takt utan att väljarna ges någon möjlighet till påverkan. Är det någon som på allvar tror att USA och Upphovsrättsmaffian inte kommer att lobba och påverka för att återinföra de för tillfället borttagna villkoren?

Just avsaknaden av offentlighet och demokratisk påverkan är det främsta skälet till att bekämpa och fälla Acta innan detta verkligt farliga avtal träder i kraft. Ge därför inte upp utan intensifiera kampen! Det är nu det gäller!

Rapporter från Göteborg och Stockholm. Mer hos Falkvinge, Sysadminbloggen, Morphman, Skivad lime, HAX, SvD

fredag 3 februari 2012

ACTA - VARFÖR MÅSTE DE LJUGA?

Den offentliga debatten kring Acta har redan från början byggt på lögner. Från svenskt perspektiv började det med att politiker lögnaktigt och helt osant hävdade att Acta inte alls skulle handla om internet, vilket jag uppmärksammade HÄR

Nu följer ännu fler lögner. På EU Kommissionens egen hemsida skriver man nu:

So why does the EU support ACTA?

Because ACTA ensures the EU's already high standard of protection for intellectual property goes global - protecting jobs in Europe. Because Europe is losing €8 billion annually through counterfeit goods flooding our market.

8 miljarder Euro årligen!! Den siffran var ny för mig så jag började forska efter källan. Och svaret hittade jag hos Carl Schlyter som skriver:

Spännande nog har dokumentets ”kan minska” (could reduce) bytts ut på EU-Kommissionens hemsida och där står det i stället att EU stödjer ACTA därför att man förlorar 8 miljarder euro årligen p.g.a. förfalskningar etc. (because Europe is losing…). Det är värst vad det kan gå snabbt ibland. Inte heller här har man bemödat sig med en källhänvisning.

En spekulation skapad av en lobbyistorganisation har sålunda av EU Kommissionen lyfts upp till att bli fakta huggen i sten. Vad är det om inte en lögn?

Läs gärna hela Schlyters inlägg om kommissionens vilseledningskampanj och hur påståenden om att Acta inte skulle påverka våra grundläggande fri- och rättigheter vilar på högst osäkra grunder.

Om Acta nu är så ofarligt, varför måste då tjänstemännen och politikerna smussla med Acta och varför måste alla förhandlingar ske bakom låsta dörrar utan offentlig insyn? Varför måste de som argumenterar för Acta gör det med falska och osanna argument?

Självklart är anledningen att man inser faran i kraften hos den allmänna opinionen. Om opinionen vaknar innan Acta är formellt fastställt så finns risken att allt går över ända. Politikernas kompisar inom upphovsrättsmaffian kan bli sura och kanske blir det då inga fler fina gratismiddagar och galapremiärer. Eller har jag fel? Är motiven andra? I så fall vilka?

Intressant

ACTA - SVAR FRÅN EN EU PARLAMENTARIKER

Sedan det blivit känt att politikerna i smyg hade skrivit på Acta bakom ryggen inte bara på väljarna skrev jag ett mejl till samtliga svenska EU parlamentariker förutom Piratpartisterna. Endast en parlamentariker har bemödat sig att svara, nämligen Carl Schlyter. Hans svar är så bra att jag lägger upp det eftersom svaret ändå inger vissa förhoppningar. Jag vill också särskilt lyfta det stycke där han skriver att vi inte ska glömma bort att stöta på våra svenska politiker. Så skriv till alla riksdagsledamöter och kräv att de ska bekämpa Acta. Här är riksdagsledamöternas e-postadresser.

HÄR ÄR CARL SCHLYTERS SVAR:

Tack för att du bryr dig. EU-parlamentet har makten att stoppa avtalet men det kommer bara ske om det blir en offentlig debatt och människor som du påverkar mina kollegor. Glöm inte att uppvakta även Riksdagen då även den måste rösta om avtalet eftersom det även innehåller straffrättsliga sanktioner (ja jag vet, det är sjukt) som inte EU kan bestämma över. Jag har i två års tid bekämpat både hemlighetsmakeriet och innehållet i ACTA-avtalet. Jag tänker inte gå in så mycket på varför jag är kritisk utan du kan gärna läsa mycket om det på min blogg:

http://acta.mpbloggar.se/



Där får du också regelbundna uppdateringar mm.



De som förespråkar ACTA kommer inte svara dig alls eller svara dig med en del myter, jag bemöter de vanligaste:

ACTA ändrar inget i EU:s lagstiftning

Även om ACTA inte gör några större ändringar så är det små ändringar som alla går i fel riktning. T ex så ändras texten kring skadestånd och definitionen av vad som är kommersiell skala.

ACTA gäller ej privatpersoner

I de första versionerna av avtalet så stod det att privatresenärer (kan/skall) undantas, jag sade redan tidigt att de måste skriva skall undantas om de menar allvar med att inte vanligt folk skall drabbas, men nu står den bara ”kan undantas”.



Den andra biten är den om att förbjuda tekniska innovationer att kringå kopieringskydd mm, den texten är formulerad så att vanligt folk utan brottligt uppsåt kan drabbas.



Den tredje biten är definitionen av kommersiell skala, där formuleringen är mer vag och eftersom allt man gör på nätet kan nås av halva världen så kan något lätt bli bedömt som kommersiell skala.

Det är nödvändigt för att skydda oss från förfalskade mediciner och farliga piratkopierade produkter

Ja precis, hade ACTA handlat enbart om maffians fabriker för storskalig förfalskning/smuggling av varor hade ACTA redan varit i hamn utan större problem, ingen bygger upp en olaglig fabrik för tillverkning av tvättmedel eller läkemedel utan att veta vad man sysslar med eller utan uppsåt. Men genom att utvidga ACTA till att gälla internet och inte uttryckligen undanta privatpersoner berör det oss alla. Dessutom ökar ACTA risken för att lagliga generika (medicin utan/som förlorat sitt patentskydd) på transit genom EU beslagtas och folk i tredje världen dör när de inte får den.

Ingen kommer att stängas av från nätet

I ACTA står det att privata aktörer ska samarbeta för att stoppa intrång i intellektuella rättigheter, det är den värsta formen av censur och hot mot nätneutralitet för vi medborgare har inte ens chans att överklaga och försvara oss.



Följ min kamp mot ACTA på min blogg och fortsätt din. Förlora aldrig din tro på det demokratiska systemet.



Med vänlig hälsning,



Carl Schlyter