COPY RIGHT MATHS

Jag hittade denna film på Piratplatsen blogg. Min första tanke var att sprida filmen eftersom ett gott skratt förlänger livet. Men sedan fastnade skrattet i halsen när jag insåg att det är just dessa argument som upphovsrättslobbyn använder och som politikerna tar till intäkt för att skapa monster som IPRED, ACTA och DLD.

UPPHOVSRÄTTSMAFFIANS KONSPIRATION

Den här intervjun med Megaupload's grundare Kim Dotcom är verkligen sevärd. Den avslöjar upphovsrättsmaffians förljugenhet samt hur politiker och rättsväsendet spelar med. Upphovsrättsmaffians korståg mot de egna kunderna är av historiska mått.

När man ser intervjun ska man hålla i minnet att tillslaget skedde med tungt beväpnade elitpoliser och strax efter att Megaupload hade meddelat att man avsåg att lansera den nya tjänsten Megabox. Tjänsten skulle i praktiken innebära att upphovsrättsindustrin skulle bli överflödig eftersom artister skulle kunna distribuera sin musik och samtidigt få behålla 90% av överskottet. Megaupload hade för avsikt att börja med musikindustrin men siktet var också inställt på filmindustrin med den tilltänkta tjänsten Megamovie.

Med tanke på hur den framgångssaga som Megaupload varit kan man förstå att oron var stor i styrelserummen hos de olika multinationella upphovsrättsföretagen. Deras förlegade affärsmodeller riskerade att på kort tid bli obsoleta, på helt laglig väg. Här gällde det att göra något snabbt och drastiskt. Och man valde att ringa sina kompisar inom politik och rättsväsendet. Konsekvenserna känner vi till; Tungt beväpnade poliser slog till mot Kim Dotcoms privatbostad som vore han en megaterrorist som hota liv och lem på halva världens befolkning. Tillslaget skedde också efter att upphovsrättsindustrin med hjälp av lögner hade försökt stoppa Megauploads helt lagliga marknadsföringskampanj.

Det är hög tid att våra politiker tar ställning mot den form av grov kriminalitet som bedrivs av upphovsrättsindustrin. En kriminalitet som i praktiken hotar att döda nya och växande företag och affärsidéer som skulle kunna säkerställa den tillväxt som är en förutsättning för att vi ska kunna bevara välfärden.

Intressant

FRI KOMMUNIKATION Vs. PIRATJAKT

DOMEN I FULLTEXT

EU-domstolen: Ägaren av en plattform för socialt nätverk på internet är inte skyldig att inrätta ett system för filtrering av information som lagrats på bolagets plattform, för att på så sätt förhindra att filer som innebär upphovsrättsintrång hålls tillgängliga på plattformen.

Rechtbank van eerste aanleg te Brussel, Belgien, har begärt förhandsavgörande av EU-domstolen. Begäran avser tolkningen av direktiven 2000/31/EG om elektronisk handel, 2001/29/EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, 2004/48/EG om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, och 2002/58/EG om integritet och elektronisk kommunikation.

Begäran har framställts i ett mål mellan Belgische Vereniging van Auteurs, Componisten en Uitgevers CVBA (”SABAM”) och Netlog NV.

SABAM är en upphovsrättsorganisation som företräder upphovsmän, kompositörer och utgivare av musikaliska verk.

Netlog är ett socialt nätverk som huvudsakligen används av ungdomar.. Den som registrerar sig på Netlog får tillgång till en egen profil. Användaren kan själv fylla sin profil med innehåll, och profilen är åtkomlig i hela världen. Plattformen används dagligen av tiotals miljoner människor. I sin profil kan användarna bland annat föra dagbok, redovisa sina fritidssysselsättningar och preferenser, visa vilka vänner de har samt visa personliga foton eller filmklipp.

Enligt SABAM ger emellertid det sociala nätverk som Netlog driver alla internetanvändare möjlighet att via sin profil använda musikaliska och audiovisuella verk i SABAM:s register, genom att allmänheten ges tillgång till dessa verk på ett sådant sätt att andra användare ges tillträde därtill. Detta sker utan SABAM:s medgivande och utan någon som helst ersättning från Netlogs sida.

Målet hos Rechtbank rör frågan om Netlog är skyldigt att inrätta ett system för filtrering av information som lagrats på bolagets plattform, för att på så sätt förhindra att filer som innebär upphovsrättsintrång hålls tillgängliga på plattformen.

EU-domstolens svar är synnerligen intressant, särskilt med tanke på att Högsta domstolen nyligen avslog TPB-pojkarnas begäran om förhandsbesked och samtidigt avslog begäran om prövningstillstånd.

Domslutet:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (direktivet om elektronisk handel), Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter,

- jämförda med varandra och tolkade mot bakgrund av de krav som följer av skyddet av de tillämpliga grundläggande rättigheterna - ska tolkas så,

att de utgör hinder för att en nationell domstol förelägger en värdtjänsteleverantör att införa ett system för filtrering

- av den information som användarna lagrat på värdtjänsteleverantörens servrar,

- som tillämpas utan åtskillnad i förhållande till samtliga kunder,

- i förebyggande syfte,

- på värdtjänsteleverantörens egen bekostnad, och

- utan begränsningar i tiden,

och vilket kan upptäcka elektroniska filer innehållande musikaliska eller audiovisuella verk samt filmverk, till vilka den som har yrkat föreläggande gör anspråk på att inneha de immateriella rättigheterna, i syfte att blockera tillhandahållandet till allmänheten av sådana verk som innebär upphovsrättsintrång.


På vanlig svenska innebär detta alltså att det inte är tillåtet för en domstol att förelägga ägaren till en internetplattform att införa och tillämpa en generell filtrering för att upptäcka eventuella upphovsintrång.

Det är sålunda tydligt att EU-domstolen ännu en gång har gjort en intresseavvägning mellan dels upphovsrättsindustrins intressen mot intresset av fri kommunikation samt yttrandefrihet. Än en gång har EU-domstolen slagit fast att rätten till fri kommunikation väger tyngre än upphovsrättsindustrins profitintresse. Svenska domstolar ska vara EU-konforma vid sin rättstillämpning. Jag ifrågasätter om Högsta domstolen har iakttagit denna skyldighet när man avslog TPB-pojkarnas ansökan om prövningstillstånd. Inte heller lagstiftaren verkar ha intresseavvägningen för ögonen när man i rask takt inför nya och integritetskränkande lagar på beställning från upphovsrättsindustrin. Det ska bli intressant att följa upp om EU-domstolens avgörande får genomslag även i Sverige.

Share
|

BANKEN SOM STÄNGDE WIKILEAKS ERKÄNNER SKATTEFUSK

Julius Bear Group är den bank som den 1 februari 2008 lyckades övertyga en amerikansk domstol att stänga webadressen www.wikileaks.org i 11 dagar.

Anledningen till nedstängningen och censuren var att wikileaks hade avslöjat att banken ägnade sig åt avancerat skattefiffel via bl.a. skatteparadiset Cayman Island.

Nu har banken dock (återigen) tvingats erkänna omfattande skattefiffel.

Det som blir särskilt intressant med denna historia är att vi tydligt kan se att politikerna och rättsväsendet umgås med och underlättar avancerad kriminalitet samtidigt som man jagar barnfamiljer som har fildelat någon film eller mp3-fil.

Intressant är också att den allt hårdare övervakning som sker av nätet och våra liv säljs in med argumentet att vi måste skydda artisterna. Dock har det visat sig att de mångmiljardbelopp som upphovsrättsmaffian drar in genom att stämma fildelare inte alls kommer artisterna till del.

Universal Music, Warner Music och EMI är tre av världens största skivbolag. De fick alla multimiljonsersättningar från Napster, Kazaa och Bolt.com efter att de stämt webbtjänsterna. Enbart Napster fick hosta upp 270 miljoner dollar, eller drygt 1,6 miljarder svenska kronor, enligt New York Post. Alla skivbolagen får dessutom ersättning från Youtube för den musik som används i uppladdade filmer.

Nu träder en samling agenter och managers för fler superkända artister fram och hävdar att artisterna inte fått en enda cent.

Share
|

UPPHOVSRÄTT OCH SATIR - MER ANGÅNDE WIEHE

I ett tidigare inlägg uttryckte jag kritik mot att Wiehe ogillarsatir. I en kommentar till inlägget ställer Anonym den i sammanhanget befogade frågan:

Jag vet att satir/humor har ett visst lagligt skydd i USA, men vad gäller i Sverige i ett fall som detta?

Så vad gäller då i Sverige. Om någon använder sig av ett i och för sig upphovsrättsligt skyddat verk för att skapa ett parodiskt eller ironiskt verk. Förekommer det då några skydds- eller konfliktregler?

Frågan behandlades redan vid tillskapandet av upphovsrättslagen.

Vid upphovsrättslagens tillkomst var nämligen den uttryckliga avsikten att bearbetningar av verk som utgör parodier och travestier skulle vara att betrakta som självständiga verk och falla utanför upphovsrättsskyddet för originalverket. Detta skulle gälla även när travestin är mycket närgången och i långa stycken följer förebilden ord för ord. Avgörande för denna ståndpunkt har varit att parodin och travestin fullföljer ett för förebilden helt främmande syfte. (NJA II 1961 s. 81.)

Såluhnda; Även om den parodi mot bevarandet av slussen använde sig av Wiehes musik så torde det enligt lagstiftarens intentioner handla om två olika verk. Detta trots att parodins musik är lånad från Wiehe, eftersom texten är helt ändrad och eftersom texten är helt främmande för originalverkets syfte.

Professor Rosén (känd från bl.a. TPB-rättegången) har förvisso fullt korrekt påpekat att denna lagstiftarens intention inte har kommit till direkt uttryck i lagtexten. Men principen kom att prövas och befästas genom det s.k. Alfons Åberg-målet, NJA 2005 s 905. I detta avgörande uttalade Högsta domstolen följande:

Definitionerna på begreppen parodi och travesti är inte alldeles fasta och vedertagna, men klart är under alla omständigheter att principen måste vara tillämplig i fall när någon genom att förvränga ett känt verk till form eller innehåll åstadkommer en produkt, vilken framstår som avsedd att skapa en komisk effekt som är helt främmande för originalverket. Det i målet aktuella programinslaget måste anses tillhöra denna kategori. Genom att den kända barnboksfiguren Alfons inplaceras i ett främmande sammanhang med narkotikamissbruk och kriminalitet har uppenbarligen åsyftats att framkalla en komisk och överraskande effekt, vilken förstärkts genom att sammanställningen av originalrepliker från Alfonsböckerna med repliker ur den danska filmen Pusher förvrängt bärande element av handlingen i flera av böckerna.

En följd av denna bedömning är att programinslaget blir att betrakta som ett självständigt verk.

Högsta domstolen slog alltså fast att det är fråga om två självständiga verk och att något intrång i den upphovsrätt som tillkommer originalverket sålunda inte har ägt rum. Förvisso för Högsta domstolen ett fortsatt resonemang om att i vissa fall kan ändå ett parodiskt verk på ett otillåtet sätt kränka den ursprunglige upphovsmannens konstnärliga anseende. Emellertid aktualiserade inte någon sådan prövning i Alfons Åberg-målet och jag kan inte heller se att denna situation skulle kunna aktualisera i Wiehe-fallet.

Wiehe har naturligtvis genom sina företrädare för United Stage varit väl bekant med såväl lagstiftarens ursprungliga intention som med Alfons Åberg-målet. Ändå har han i sin profithunger valt att sända ut hotbrev till inte bara upphovsmännen till det parodiska verket utan även till bloggare som har länkat till detsamma.

Jag är en av de bloggare som länkar. Skulle jag få ett hotfullt krav från Wiehe eller hans kumpaner kommer jag inte tveka att anmäla dem för brott mot marknadsföringslagen.

FORDRINGAR MOT FILDELARE AUKTIONERAS UT

När Ipred-debatten var som hetast lovade antipiraterna att deras höga moral och etik skulle förhindra att hotbrev skulle sändas ut till barnfamiljer. Löftet sveks dock ganska snart.

I Tyskland är situationen dock ännu värre. Där jagas 100 000-tals människor varje månad av företrädare för upphovsrättsmaffian. Vanliga familjer mottar hotbrev med uppmaningar om att betala in summor på mellan € 300-1200 per delad fil. Några bevis för att en olovlig fildelning ägt rum behövs inte och många faller till föga inför hotet att bli stämda vid domstol av en ekonomiskt betydligt starkare företrädare för upphovsrättsmaffian.

Men nu har upphovsrättsmaffian tagit ett steg längre. Den tyska advokatfirma Urmann - som företräder flera upphovsrättshavare - har beslutat sig för att auktionera ut fordringar mot barnfamiljer och andra misstänkta fildelare om tillhopa € 90 000 000. Notera att i villkoren för auktionen finns inget krav på att budgivaren ska bedriva en laglig verksamhet, inte heller att budgivaren ska stå under tillsyn av någon myndighet. Överhuvudtaget är det sålunda möjligt för ryska maffian eller andra företrädare för den organiserade brottsligheten att lägga bud. Upphovsrättsmaffians metod "betala eller annars" har plötsligt fått en ny dimension.

Det ska nu bli intressant att se om upphovsrättsmaffians företrädare i Sverige och Norden följer de tyska kollegornas exempel.

Intressant

YaCy NY UTMANARE TILL GOOGLE

På Torrentfreak rapporteras att organisationer som representerar upphovsrättsindustrin har gett in en ansökan mot Google, Yahoo och Microsoft för att tvinga dessa att blockera sidor med streamat material. Rykten säger att Google redan har gett med sig och accepterat att avlägsna vissa sådana sidor från sin sökmotor.

Attackerna från Upphovsrättsindustrin kommer allt tätare och blir alltmer aggressiva. Kanske är det då läge att söka alternativ till de gamla etablerade sökmotorerna? Ett sådant alternativ är YaCy som bygger på Peer to Peer teknik. Laddas hem enkelt och gratis och opererar sedan helt utan sökoptimerad reklam.

Här finns en demoversion som dock inte har alla funktioner. Jag testade och kunde konstatera att sökmotorn fungerar snabbt, men kanske mindre bra för svenska sidor. Värt ett test och såvitt jag kan förstå ökar utbudet och sökmöjligheterna i takt med antalet användare. En positiv effekt är också att det inte finns någon central organisation som bestämmer vad som ska kunna sökas och hur olika resultat skall placeras.

ACTA - SLUTSTRIDEN ÄR HÄR

ACTA har varit på tapeten under lång tid. Det började med att folkvalda blev avslöjade med att ljuga om att avtalet inte skulle handla om friheten på internet. Senare kom vaga löften om transparens. Löften eller snarare målsättningar som inte uppfylldes.

Ett skäl till att de folkvalda spred osanna besked torde vara att förhandlingarna kring Acta har förts i stängda rum dit de folkvalda inte har haft tillträde. Däremot har upphovsrättsindustrin haft fribiljett till förhandlingarna och därmed möjlighet att påverka innehållet i det kommande avtalet. Detta kan med rätta uppfattas som märkligt eftersom det handlar om ett avtal som förväntas leda till lagstiftning samt ett avtal som på många sätt kommer att strida mot de mänskliga fri- och rättigheterna.

Allt detta har vi läst om gång efter gång, kanske är vi trötta, kanske har vi gett upp kampen!!?? Men det är nu slutstriden står. Enligt HAX kommer Europaparlamentet att rösta om Acta-avtalet redan i november eller december. Notera att gammelmedia inte med ett ord har nämnt detta trots att det handlar om en omröstning som kan få historiska återverkningar genom ingrepp och begränsningar av den yttrandefrihet som tillskapats i västvärlden genom generationers kamp. Allt till förmån för den profithungriga mediaindustrin.

Så sprid budskapet via bloggar, sociala medier, mejl till folkvalda. Ja, använd varje metod som står till buds för att hindra detta folkrättsvidriga avtal att bli till verklighet. Om du inte deltar i kampen så kan det vara för sent.

Antipiraternas nya vapen är utlämning - En kommentar

På Piratpartiets forum har man uppmärksammat att USA anser sig ha rätt att begära utlämning av misstänkta fildelare. Det konkreta fallet handlar om en brittisk student som har länkat till s.k. piratsajter.

USA:s hållning är dock varken ny eller särskilt överraskande.

Redan i juni 2009 skrev jag om Section 814 i Patriot Act. Jag citerar:

"Den amerikanska lagen innebär att personer var som helst på jorden som begår datorrelaterade brott kan åtalas i USA. Den enda förutsättningen är att bara någon del av den datakommunikation som har med brottet att göra har råkat "routas" över en amerikansk server (vilket kan inträffa även när det gäller trafik inom ett annat land). I så fall anses brottet nämligen begånget på amerikansk mark, och amerikanska åklagare har full frihet att väcka åtal. Det gäller även om brottet inte har berört några amerikanska intressen."

Den amerikanske f.d. åklagaren Mark Rasch var upprörd och skrev följande kommentar till den aktuella lagstiftningen:

"Every country has the right to protect its own citizens, property and interests. No country has the right to impose its will, its values, its mores or laws on conduct that occurs outside its borders even if they may have a tangential effect on that country. The new legislation permits the U.S. government to do just that, and is unwise and unwarranted.."

Han fortsätter:

“ A prosecutor in Boise may go after a Norwegian hacker for hacking a computer in Oslo, if the packets 'affected' interstate commerce, and the prosecutor thinks it 'appropriate. ”

De farhågor som jag skrev om i juni 2009 har sålunda nu besannats.