EU SOM HOT MOT YTTRANDEFRIHETEN

Affären med FOI:s engagemang i Saudiarabien ställer skyddet för meddelarfriheten och yttrandefriheten på sin spets. JK har beslutat att inleda en förundersökning för att utreda vem som tipsade Ekot. "Djupt olyckligt" säger Ekots chef Anne Lagercranz samtidigt som hon intygar att Ekot kommer att skydda sina källor. Hon tipsar också om tjänsten Radioleaks. Jag frågar mig hur källorna ska kunna skyddas sedan DLD nu har röstats igenom i riksdagen.

Den förundersökning JK har inlett avser brottet yttrandefrihetsbrott enligt 5 kapitlet i Yttrandefrihetsgrundlagen. Enligt Polismetodutredningen och folkpartiets rättspolitiske talesman Johan Pehrsson är avsikten att DLD skall kunna tillämpas även för bötesbrott.

Sålunda har svenska staten med biträde av EU nu skapat ett monster som undanröjer grundvalarna för vår demokrati och yttrandefrihet. Whistleblowers och andra som har kontakt med media för att - som i fallet med FOI - avslöja lagbrott och oegentligheter kommer i fortsättningen att bli registrerade och därmed spårbara för myndigheter som JK. Meddelarskyddet som tillförsäkras genom Yttrandefrihetsgrundlagen är därmed skjutet i sank.

Vi står nu inför ett tydligt paradigmskifte där makten skyddar sig mot insyn och kritik. DLD - som ursprungligen marknadsfördes med att massövervakningen behövdes för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten - kommer nu att bli tillgänglig även för bötesbrott. Därmed har alla hinder för att jaga whistleblowers slutligt undanröjts och media har inte längre någon möjlighet att skydda sina källor.

Parallellt med denna utveckling står EU i begrepp att skapa den s.k. Dataskyddsförordningen som är avsedd att få direkt effekt i Sverige utan att behöva ta omvägen över den lagstiftande församlingen, dvs Riksdagen. I ett remissyttrande över Dataskyddsförordningen uttrycker Sveriges radio stark kritik eftersom förordningen riskerar att kraftigt minska de undantag som tidigare gällt för media vad gäller att journalistiskt kunna granska makthavare. Mellan raderna kan man enkelt förstå att hela syftet med Dataskyddsförordningen är att skapa ett skydd för EUs och medlemsstaternas pampar mot misshaglig journalistisk granskning. Sveriges radio sammanfattar hotet på följande sätt:

Förslaget innebär en markant maktförskjutning från medlemsstaterna till EU-kommissionen. En sådan förskjutning riskerar enligt Sveriges Radio att utsätta den svenska grundlagsregleringen på tryck- och yttrandefrihetsområdet för stora risker.

Jag kan konstatera att media nu själv börjar drabbas av de integritetskränkande och yttrandefrihetsinskränkande lagar som i snabb takt produceras inom EU. Gammelmedia har varit tämligen frånvarande i debatten kring FRA, IPRED, Acta och DLD, men kanske vaknar de nu ur sin törnrosasömn när de själva blir drabbade?!

Intressant?

DLD - REQUIEM FÖR EN DEMOKRATI

Requiem är ordet som inleder och avslutar den katolska mässan för de döda. Liknelsen är inte helt oväsentligt när man tänker på de effekter DLD för med sig för våra demokratiska fri och rättigheter. Jag tänker då på rätten till ett privatliv, rätten att ha politiska eller religiösa åskådningar utan att bli kartlagd av staten, rätten att vara sjuk utan att bli kartlagd och brännmärkt. Alla dessa rättigheter brändes på bål av de folkvalda som röstade igenom DLD i riksdagen den 21 mars.

Jag har varit aktiv genom att peka på att DLD inte har någon påvisbar effekt för brottsbekämpningen. Att information som lagras i andra länder har missbrukats i en stor och ännu okänd omfattning. Jag har bl.a. kritiserat centerpolitikern Staffan Danielsson som tillhör dem som vurmar för Stasi-samhället. Danielsson känner dock ingen ånger, så här skriver han i en kommentar till ett av mina blogginlägg:

Ja, juristen, jag önskar dig lycka till i pläderingarna framöver...All information visar att DLD är verkningslöst, säger du..........
Jag ljuger när jag återger vad polis och domare m fl säger om teletrafikdatas beydelse för att lösa brott.

Starka ord från en svag jurist..

Tja, vad ska man säga mer än att riksdagsledamoten Danielsson uppenbart inte har förstått vad debatten handlar om.

Värmlandspiraten skriver mer i ämnet och för stunden delar jag hans uppfattning att det mesta är sagt. Jag avrundar därför för stunden denna debatt med Clubbed to death från Matrix eftersom jag anser att musiken bäst symboliserar hur jag känner inför demokratins förfall. Den 21 mars 2012 kommer jag aldrig att glömma, dagen då de folkvalda svek sin egen befolkning!

COPY RIGHT MATHS

Jag hittade denna film på Piratplatsen blogg. Min första tanke var att sprida filmen eftersom ett gott skratt förlänger livet. Men sedan fastnade skrattet i halsen när jag insåg att det är just dessa argument som upphovsrättslobbyn använder och som politikerna tar till intäkt för att skapa monster som IPRED, ACTA och DLD.

KINESISK NÄTCENSUR INTE SÅ OLIKT SVERIGE

SVTs Rapport berättar idag om att de kinesiska myndigheterna inför en ny lag som kräver att bloggare måste ange sitt verkliga namn. I reportaget framhålls bland annat att rätten till anonymitet är en viktig beståndsdel för den fria och demokratiska nätdebatten. Ett intressant reportage som sätter ljuset på hur motsvarande frågor behandlas i Sverige och EU. Denna vinkling missar Rapport dock helt, för här i trygga Sverige är väl allt i sin ordning?

I den svenska debatten hör man ofta att det politiska etablissemanget anser att nätanonymiteten bör avskaffas. I bräschen för denna debatt går de stora kvällstidningarna som i flera fall har avskaffat rätten till anonymitet i kommentarsfälten. I Aftonbladet måste man dessutom vara registrerad på Facebook för att kunna delta i debatten, dvs på en sajt som är känd och ökänd för att samla och spara mängder av information om användarna. Vill man inte bli kartlagd så är man också effektivt utesluten från att delta i debatten. Ett effektivt sätt att kunna behålla eller snarare återvända till den tid då media kunde basunera ut vad som helst utan att behöva drabbas av mothugg från sina läsare. Man skulle ju kunna tro eller i varje fall hoppas att journalister och media skulle slåss för yttrandefriheten, men denna förhoppning har visat sig vara felaktig.

I Tyskland har man gått ett steg längre och på samma sätt som i Kina krävt att bloggare måste träda fram med sitt namn. I Italien har man behandlat ett lagförslag som innebär att bloggare ska bli tvungna att registrera sig hos regeringen.

Tongångarna är sålunda desamma i EU och Sverige som i Kina, men naturligtvis uppmärksammas detta inte alls av Rapport. Vi är ju så mycket bättre än de där kineserna, eller?

Det viktiga i sammanhanget är att rätten till anonymitet på nätet – som redan skadats genom bland annat IPRED och inom kort DLD – inte urholkas ytterligare. På SvD Brännpunkt förklarar Peller Snickars och Jonas Andersson varför det är viktigt att slå vakt om anonymiteten på nätet.

"Alla kan komma till tals, och nätgemenskaper håller också (i viss mån) ordning på sig själva. Några missköter sig, och webben kan vara lika cynisk som dagspressen. Men förhandsgranskning och övervakning av det fria informationsutbudet online kan aldrig vara vägen framåt. Öppenheten bör vara maximal utan påtvingade regleringar."

Läs också: Asiennyheter, Peter Harold (om bloggcensur i Australien)

Intressant?

EN VECKA KVAR TILL 1984

Riksdagens justitieutskott har nu klubbat igenom betänkandet som bereder vägen för att genomföra direktivet för datalagring i Sverige från den 1 maj i år. Betänkandet kommer upp till debatt och beslut i riksdagen under nästa vecka. Samtidigt är samtliga partiers ungdomsförbund motståndare till att direktivet införs som lag i Sverige.

En genomgång av de sedvanliga bloggarna och internetsidorna visar att det råder en tydlig generationsklyfta mellan de etablerade partierna och deras ungdomsförbund. Medan partiledningarna är varma förespråkare för att införa det totala Övervakningssamhället kämpar ungdomsförbunden emot. Stöd ungdomsförbunden genom att mejla till riksdagens ledamöter. Du hittar deras mejladresser HÄR.

Förespråkarna för den totala övervakningen av alla medborgare brukar hävda att datalagringen är nödvändig för att bekämpa den grova brottsligheten. Detta argument föll dock platt till marken när datalagringsdirektivet utvärderades våren 2011. Utvärderingen visade däremot att direktivet på ett antal punkter hade klart negativa effekter som utgör brott mot den personliga integriteten. Dessutom visade utvärderingen att de lagrade uppgifterna används för en rad andra ändamål än de uppgivna. På samma sätt som med FRA-lagen hade ändamålsglidningen snabbt infunnit sig. Detta bevisar faran med masslagring av information om alla medborgare, sådan information kommer alltid att missbrukas. Det handlar bara om tid.

Med datalagringsdirektivet som lag kommer myndigheterna att ges möjlighet att kartlägga alla dina kontakter, dina politiska åsikter, dina sjukdomar och krämpor. Varje intim del av ditt liv kommer att hamna i händerna på anonyma tjänstemän och politiker. Och detta utan att det finns något som helst belägg för att att masslagringen har någon som helst betydelse för kampen mot grov kriminalitet. En Tysk undersökning visade att lagringen endast gjort skillnad i 0,002% av brottsutredningarna. Vi tar det igen; 0,002 procent. Påståendet att datalagringen skulle ha effekt för brottsbekämpningen går alltså inte ens att statistiskt säkerställa, något som kommissionär Cecilia Malmström också tvingades erkänna vid den presskonferens som hölls i samband med utvärderingen av direktivet.

Så varför vill då politikerna pådyvla oss detta direktiv? Tja, ibland hänvisas till att Sverige tvingas betala böter till EU pga att vi inte infört direktivet som lag. Men sanningen är att kostnaden för att genomföra direktivet är långt högre än de böter Sverige får betala. Man kan dock gissa att kostnaden kommer att hamna i knät på landets alla abonnenter. Inte ens Stasi lyckades kläcka idén att låta medborgarna själva betala för att bli kränkta och övervakade.

Läs mer hos Piratpartiet, SVT, DN, Mikael Persson, HAX, Lake

EU-DOMSTOLEN SKA PRÖVA ACTA

Eu-kommissionär Karel De Gucht har meddelat att kommissionen enats om att ACTA ska prövas av EU-domstolen. Prövningen ska ske mot grundläggande fri- och rättigheter som tillförsäkras varje medborgare, meddelar Karel De Gucht.

Kommissionen har tidigare varit ovillig att ens tillstå att det skulle kunna finnas frågetecken kring Acta. Kovändningen som det nu meddelade beskedet innebär kan inte uppfattas på annat sätt än de massiva demonstrationerna runt om i Europa har gett tjänstemännen kalla fötter. Att man nu går till EU-domstolen är ett tydligt tecken på att kommissionen söker legitimitet för det monster man har skapat tillsammans med upphovsrättslobbyn bakom låsta dörrar.

Även upphovsrättslobbyn tycks känna att marken gungar under deras fötter. I ett mejl som ställts till samtliga EU parlamentariker försöker upphovsrättslobby än en gång att i hemlighet påverka politikerna att ställa sig på deras sida. Noterbart är att mejlet har påtecknats av samma organisationer som i hemlighet förhandlade fram Acta bakom låsta dörrar utan insyn från allmänheten eller media.

Jag ser dock en fara i att EU-domstolen nu ska pröva Acta. Förvisso finns problem med Acta även i dess nuvarande lydelse, även att de värsta skrivningarna togs bort innan Acta tilläts nå offentligheten.

Dock är Acta i dess nuvarande utformning försåtlig. Acta uppställer en rad minimikrav men få tvång. Klart är dock att de som har förhandlat fram Acta kommer att vara lojala mot avtalet och väl överskrida miniminivåerna. Men i EU-domstolen är det miniminivåerna som kommer att prövas och jag tror det är stor risk att domstolen inte kommer att anse att dessa miniminivåer är särskilt kontroversiella.

I EU-domstolen torde inte heller prövas om det är förenligt med demokratiska värden att avtal med lagstifningskaraktär förhandlas fram i hemlighet med inbjudna lobbyister. Inte heller lär EU-domstolen pröva det rimliga i att makten att i praktiken genomföra förändringar av detta lagstiftande avtal läggs i händerna på en kommitté som inte lyder under demokratiskt ansvar. Domstolen lär inte heller pröva de risker avtalet innebär för tredje världen och generiska läkemedel.

Jag ser därför en klar risk att EU-domstolens utslag inte kommer att bli särskilt kritiskt och att lobbyister samt kommissionen därmed kommer att få den legitimitet de så desperat söker efter. Detta trots att de grundläggande problemen med Actas tillkomst, utformning och tänkta tillämpning kvarstår.

Till syvende och sist är det dock våra politiker som kommer att fälla avgörandet. I parlamentet är det främst de mäktiga grupperna från socialdemokrati och liberaler som ännu står och vacklar. Högergrupperna är i huvudsak förlorade till upphovsrättslobbyn. Men socialdemokrater och liberaler kan alltjämt förmås lyssna till sakliga argument.

Det är därför viktigt att opinionstrycket hålls uppe även nu när EU-domstolen ska göra sin prövning.



Läs också: HAX, Carl Sclyter, DN,Christian Engström, Europaportalen

Share
|

FRI KOMMUNIKATION Vs. PIRATJAKT

DOMEN I FULLTEXT

EU-domstolen: Ägaren av en plattform för socialt nätverk på internet är inte skyldig att inrätta ett system för filtrering av information som lagrats på bolagets plattform, för att på så sätt förhindra att filer som innebär upphovsrättsintrång hålls tillgängliga på plattformen.

Rechtbank van eerste aanleg te Brussel, Belgien, har begärt förhandsavgörande av EU-domstolen. Begäran avser tolkningen av direktiven 2000/31/EG om elektronisk handel, 2001/29/EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, 2004/48/EG om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, och 2002/58/EG om integritet och elektronisk kommunikation.

Begäran har framställts i ett mål mellan Belgische Vereniging van Auteurs, Componisten en Uitgevers CVBA (”SABAM”) och Netlog NV.

SABAM är en upphovsrättsorganisation som företräder upphovsmän, kompositörer och utgivare av musikaliska verk.

Netlog är ett socialt nätverk som huvudsakligen används av ungdomar.. Den som registrerar sig på Netlog får tillgång till en egen profil. Användaren kan själv fylla sin profil med innehåll, och profilen är åtkomlig i hela världen. Plattformen används dagligen av tiotals miljoner människor. I sin profil kan användarna bland annat föra dagbok, redovisa sina fritidssysselsättningar och preferenser, visa vilka vänner de har samt visa personliga foton eller filmklipp.

Enligt SABAM ger emellertid det sociala nätverk som Netlog driver alla internetanvändare möjlighet att via sin profil använda musikaliska och audiovisuella verk i SABAM:s register, genom att allmänheten ges tillgång till dessa verk på ett sådant sätt att andra användare ges tillträde därtill. Detta sker utan SABAM:s medgivande och utan någon som helst ersättning från Netlogs sida.

Målet hos Rechtbank rör frågan om Netlog är skyldigt att inrätta ett system för filtrering av information som lagrats på bolagets plattform, för att på så sätt förhindra att filer som innebär upphovsrättsintrång hålls tillgängliga på plattformen.

EU-domstolens svar är synnerligen intressant, särskilt med tanke på att Högsta domstolen nyligen avslog TPB-pojkarnas begäran om förhandsbesked och samtidigt avslog begäran om prövningstillstånd.

Domslutet:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (direktivet om elektronisk handel), Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter,

- jämförda med varandra och tolkade mot bakgrund av de krav som följer av skyddet av de tillämpliga grundläggande rättigheterna - ska tolkas så,

att de utgör hinder för att en nationell domstol förelägger en värdtjänsteleverantör att införa ett system för filtrering

- av den information som användarna lagrat på värdtjänsteleverantörens servrar,

- som tillämpas utan åtskillnad i förhållande till samtliga kunder,

- i förebyggande syfte,

- på värdtjänsteleverantörens egen bekostnad, och

- utan begränsningar i tiden,

och vilket kan upptäcka elektroniska filer innehållande musikaliska eller audiovisuella verk samt filmverk, till vilka den som har yrkat föreläggande gör anspråk på att inneha de immateriella rättigheterna, i syfte att blockera tillhandahållandet till allmänheten av sådana verk som innebär upphovsrättsintrång.


På vanlig svenska innebär detta alltså att det inte är tillåtet för en domstol att förelägga ägaren till en internetplattform att införa och tillämpa en generell filtrering för att upptäcka eventuella upphovsintrång.

Det är sålunda tydligt att EU-domstolen ännu en gång har gjort en intresseavvägning mellan dels upphovsrättsindustrins intressen mot intresset av fri kommunikation samt yttrandefrihet. Än en gång har EU-domstolen slagit fast att rätten till fri kommunikation väger tyngre än upphovsrättsindustrins profitintresse. Svenska domstolar ska vara EU-konforma vid sin rättstillämpning. Jag ifrågasätter om Högsta domstolen har iakttagit denna skyldighet när man avslog TPB-pojkarnas ansökan om prövningstillstånd. Inte heller lagstiftaren verkar ha intresseavvägningen för ögonen när man i rask takt inför nya och integritetskränkande lagar på beställning från upphovsrättsindustrin. Det ska bli intressant att följa upp om EU-domstolens avgörande får genomslag även i Sverige.

Share
|

POLITIKERNA HAR SKRIVIT PÅ ACTA I SMYG

Lite fredagstrött tänkte jag avsluta kvällen med att surfa in på de sedvanliga bloggarna för en uppdatering. Till min bestörtning läser jag att Acta har påtecknats i smyg. Detta fördrag som har omgärdats av hemlighetsmakeri har nu krönts av ytterligare hemlighetsmakeri. Allt naturligtvis med förhoppningen att de mindre vetande väljarna inte skulle hinna reagera innan det var för sent.

Låt inte politikerna lyckas med att knivhugga väljarna i ryggen. Surfa genast in på Avaaz och skriv på uppropet mot Acta.

Läs sedan Christian Engström och låt dig inspireras av rapporteringen om den polska befolkningens uppror.

Emma och Beelzebjörn ger tips om hur just du kan använda din röst för att protestera.

I ett av mina tidigare inlägg belyste jag att Acta i flera avseenden kunde komma i konflikt med de fri- och rättigheter som garanteras genom Europakonventionen. En anonym kommentator kritiserade mig och konstaterade att Acta inte skulle innehålla något nytt jämfört med svensk lag.

Jag delar inte kommentatorns uppfattning.Bland annat finns skrivningar som förstärker IPRED-lagen samtidigt som denna direktivgrundade lag ifrågasätts av höga EU-jurister. Sannolikt anade politikerna oråd och oroades de över att den av kompisarna i upphovsrättsmaffian specialbeställda lagen skulle sänkas. Kanske var det därför det plötsligt blev så bråttom att i hemlighet hasta igenom en påteckning av avtalet?

Men som HAX påpekar är påtecknandet mest en symbolhandling. Så än finns det tid för protester. Agera nu!

Läs också DN.

EU OCH DEMOKRATIKRISEN

Denna blogg liksom många andra har ofta uppmärksammat EU:s bristande respekt för demokrati och respekt för den personliga integriteten.

Utvecklingen mot en än mer utbredd utarmning av demokratiska principer går dock snabbt. Ett av de länder som har gått längst i denna kräftgång är Ungern som nu hotas av att EU-kommissionen pga landets demokratifientliga lagar.

Inom kort förväntas nu även Kroatien att träda in som nytt medlemsland. Kroatien genomförde nyligen en folkomröstning som gav resultatet att 66% av de röstande var positiva till ett medlemsskap. Notera dock att endast 42% av den röstberättigade befolkningen deltog i omröstningen. En stor tyst majoritet existerar sålunda och det finns skäl till att befolkningen inte visar tilltro till den demokratiska processen.

Jag vistas ofta och minst 5 veckor per år i Kroatien. Landet är egentligen två länder. Ett som ligger vid den smala kustremsan, där allt är putsat och vackert för turisterna. Ett annat Kroatien finner man dock i det övriga landet med undantag för Zagreb. Detta andra Kroatien är förfallet och präglat av utbredd korruption samt en arbetslöshet som i normalfallet ligger runt 20%. Nationalismen är starkt förankrad och utbredd. Då inte i någon positiv form utan i dess mest otrevliga avarter.Befolkningen är lågavlönad, en normal månadslön ligger sällan över 400 Euro.

Det är dessa forna östeuropeiska stater som i snabb takt breder ut sig bland EUs medlemsländer. Samtliga dessa nya medlemsnationer kännetecknas av en tveksam hållning till demokrati och öppenhet. Minns att det inte är länge sedan Kroatien skyddade efterlysta krigsförbrytare. Än värre lär det bli om Serbien får bifall till sin medlemsansökan. Om jag berättade om mina erfarenheter från detta land skulle jag säkerligen beskyllas för diverse saker så jag avstår. Men jag kan citera en av landets mer kända journalister som sa att; "Det enda Serbien kan förväntas exportera till omvärlden är organiserad kriminalitet". Landet präglas också av utbredd ultranationalism och förtryck av den stora romska befolkningen.

För att bryta den negativa utvecklingen är det därför viktigt att demokratikravet inskärps hos de nya nationerna och att en uppföljning sker i syfte att kontrollera att demokratiska principer och rättigheter upprätthålls. Men vad kan då EU göra för att inskärpa dessa principer?

Inte mycket men Paragraf 7 i Lissabonfördraget ger ändå EU viss makt. Paragraf 7 kallas emellanåt för EUs atombomb. Enligt denna bestämmelse kan ett land som allvarligt åsidosätter grundläggande värden i EU (frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna) temporärt fråntas sin rösträtt.

Ett obetydligt maktmedel kan tyckas, men den politiska valören torde vara betydande. Att ett land som kränker de grundläggande värdena blir en medlem utan inflytande torde knäcka även den mest intolerante och styvnackade politikerna samt kunna väcka politisk opinion inom medlemslandets gränser. Som maktmedel betraktat skall därför paragraf 7 inte föraktas.Jag kan även se att en tillämpning av bestämmelsen borde övervägas även gentemot vissa av de äldre medlemsstaterna, men mer om detta i ett annat inlägg.

2011 - EN TILLBAKABLICK

2011 har varit ett turbulent år. Protester har spridit sig över världen och kulmen såg vi i Nordafrika där den Arabiska våren ledde till att flera diktaturer störtades. På ytan kan man därför förledas till att tro att 2011 var det år då friheten och demokratin skördade nya framgångar.

Men hur gick det då sedan? I både Algeriet och Egypten skördade Muslimska Broderskapet och anknutna Al-Nahda stora valframgångar. De största nationerna i Nordafrika styrs nu alltså av islamistiska partier. Kan vi lita på att dessa partier har för avsikt att vårda och försvara den nyvunna demokratin?

Det finns mycket som talar för att så inte är fallet. Den norsk-irakiske författaren Walid al-Kubasi granskar i dokumentären Frihet, likhet og Det muslimske brorskap det muslimska broderskapets agenda och syn på demokratiska samt mänskliga rättigheter. Budskapet från ledningen för broderskapet förfärar.

Höga företrädare för Muslimska Broderskapet tvekar inte att öppet uttala att demokratin är ett djävulens redskap som man endast avser att nyttja för att vinna makt. Ett annat budskap är att Europa skall erövras genom barnvagnen och demokratin. Och nej, detta är inte någon islamofobi från min sida, utan orden kommer direkt från ledande företrädare för det Muslimska Broderskapet. Precis som alla andra partier och organisationer med stort inflytande och politisk makt ska även denna organisation granskas oberoende av religiös tillhörighet.

Jag rekommenderar var och en som är intresserad av demokrati- och frihetsfrågor att titta på dokumentären som sändes i Svensk TV den 23 december 2011. Bilda er egen uppfattning och fundera över om det finns anledning att glädjas eller förfäras över resultatet av Frihetsåret 2011:

FRA, NORGE OCH TERRORHOT

Emma skriver insiktsfullt om det alla vi som protesterade mot FRA hävdade. Nämligen att masspaningen och informationsinsamligen riktad mot vanliga privatpersoner inte skulle förhindra terrorbrott. I Norge kunde en ensam extremist utföra ett storskaligt terrorangrepp som planerats under flera år utan att vare sig svenska eller norska underrättelsetjänsten hade en aning.

Trots detta har befogenheterna att få nyttja sig av signalspaningen utökats till att nu omfatta även SÄPO, något som bl.a. jag skrev om redan i december 2009. Jag undrar vad dessa utökade befogenheter skall tjäna för syfte mot bakgrund av att vi nu vet att FRA inte förmådde hindra hemskheterna i Norge.

En annan tendens jag tycker mig ha kunnat skönja i efterdyningarna av terrorangreppet i Norge är att främst vänsterdebattörer kräver att fokus för terrorbekämpningen nu skall inriktas mot högerextrema grupper.

Att terrorangreppet i Norge förvisso utfördes av en högerextremist har dock inte förändrat hotsituationen i Europa som sådan.

Europol konstaterar att oberoende av händelserna i Norge så är hotet som absolut störst från islamister och separatister. Av Europols årsrapport framgår dessutom att under 2010 utfördes 45 terrorangrepp av vänsterextremister men inte ett enda av högerextrema. Samma år genomfördes endast 3 terrorangrepp av islamister, men å andra sidan greps 179 islamister för förberedelser till terrorbrott.

Låt oss därför inte tappa fokus på det som utgör det verkliga hotet. Låt gärna polisen ha ögonen på högerextrema organisationer, men glöm för den skull inte bort de vänsterextrema och islamisterna.

Många skribenter har också tagit upp hatets retorik som en orsak till händelserna i Norge. Mycket av detta hat florerar hos högerextrema, men även hos vänstern florerar samma hatiska retorik och som framgår av Europols årsrapport resulterar detta också i flera terrorangrepp.

Att hatet och oförsonligheten mellan meningsmotståndare leder till våld och övergrepp är självklart helt oacceptabelt. Men hur skall vi då komma till rätta med problemet utan att samtidigt beskära yttrandefriheten och inskränka internet? Jag har inga tydliga eller klara svar på dessa frågor. Däremot fruktar jag att händelserna i Norge har spelat de krafter i händerna som vill utöka övervakningen på nätet och beskära rätten till att fritt och anonymt kunna uttrycka sina åsikter. Samtidigt ser vi - som togs upp inledningsvis i detta inlägg - att en utökad övervakning inte förhindrar terrorangrepp. Sådan övervakning tenderar endast att drabba vanliga och helt fredliga medborgare.

En öppen dialog är nog den enda vägen att gå. Sluta med att stigmatisera SD och deras anhängare. Ta dialogen med dem. Låt dem förklara sin politik och sina åsikter, bemöt dem sakligt utan åthävor eller invektiv. Samma gäller för extremisterna både hos islamister och vänstern. Bemöt dem sakligt. Erkänna att det finns problem när sådana faktiskt existera, sluta med att sopa problemen under mattan. Blunda inte för att muslimska föreningar låter sin verksamhet finansieras av tyranner som Khadaffi eller av fundamentalistiska diktaturer.. Endast genom en saklig och fri debatt kan vi försvara demokratin och de grundläggande principer som skall vara styrande för ett demokratiskt samhälle. Ökad övervakning leder bara till inskränkningar av dessa principer utan någon motsvarande effekt på de extrema krafter som finns både hos högern, vänster och islamisterna.

Politiker förtjänar inte vår respekt

Idag kan vi läsa hur media förvånas över att ungdomar inte tycker att demokrati är så viktigt och att ungdomar tycker att diktatur vore Ok.

Själv är jag inte så förvånad. Ungdomar har förmågan att se hur politiker beter sig. Att politiker endast agerar för att maximera sin egen makt, att politiker ser till sin egen lycka hellre än till befolkningens, att politiker ljuger och ständigt sviker. Detta gäller politiker oberoende av politisk blocktillhörighet. I min egen helt ovetenskapliga undersökning härintill har 52% svarat att de inte litar på politiker, oavsett blocktillhörighet.

Här är ett par kommentarer från de som röstat:

"Gång på gång har jag varit naiv och trott på att politiker menat vad de sade. Aldrig mer. De har bevisat att ett politikerlöfte inte är värt någonting."

"Politikers mål är makt. Oavsett priset."

"Finns ingen politiker som skulle låta bli att ljuga om denne skulle tjäna på det."

Jag har alltid fått lära mig att respekt får man inte det förtjänar man. Enkelt uttryckt kan jag inte förstå att någon politiker har agerat på ett sådant sätt att de förtjänar de ungas respekt. Resultatet av den nu aktuella undersökningen är därför inte särskilt förvånande.

Fler i samma ämne:

Beelzebjörn

Tokmoderaten

Unni Drougge

Scaber Nestor

Intressant?

Omval och demokrati på drift

Få kan väl ha missat att det igår var omval i Västra götaland och i Örebro. Inte heller har väl missat att Socialdemokraterna slår sig för bröstet i anledning av vad som påstås vara en framgång.

Själv ser jag omvalet som ett demokratiskt misslyckande. I Örebro förorsakades omvalet av Socialdemokratiskt valfusk. Tyvärr är detta en kär gammal socialdemokratisk tradition. Redan 2002 dömdes Socialdemokratiska valarbetare för valfusk och samma sak hände återigen i nästa val 2006.

Denna återkommande och bristande respekt för de demokratiska spelreglerna borde få Socialdemokraterna att skämmas, särskilt när fusket nu var så allvarligt att ett val fick göras om. Istället jublar man. Valfusket kommer i förlängningen att minska engagemanget och valdeltagandet, vilket också visade sig i Västragötaland med ett valdeltagande om endast 43,1 procent. Beelzebjörn har räknat ut att detta innebär att endast 15% röstade på Socialdemokraterna. Kan detta verkligen uppfattas som en framgång?

Valkampanjandet har dessutom varit smutsigt. Rapporter har förekommit om att Piratpartiets valaffischer täcktes över av Socialdemokraterna och att Moderaterna har delat ut flygblad med osanna argument. På samma sätt har vänstern skjutit prick mot Fas3 utan att berätta vad man vill ha istället och man påstår osant att barnfattigdomen har ökat trots att sanningen är att den har minskat jämfört med när Socialdemokraterna lämnade över makten 2006 mitt i brinnande högkonjunktur.

Det demokratiska föraktet tycks alltså förekomma hos alla gammelpartier, men kanske är det värst hos Socialdemokraterna som ju i val efter val ertappas med att valfuska. Väljarna tappar tilliten och valdeltagandet minskar samtidigt som populistiska partier ges inflytande och vågmästaroller. Finns det verkligen anledning att i en sådan situation tala om framgångar och Juholteffekter? Enligt mitt förmenande borde politikerna skämmas!