KINESISK NÄTCENSUR INTE SÅ OLIKT SVERIGE

SVTs Rapport berättar idag om att de kinesiska myndigheterna inför en ny lag som kräver att bloggare måste ange sitt verkliga namn. I reportaget framhålls bland annat att rätten till anonymitet är en viktig beståndsdel för den fria och demokratiska nätdebatten. Ett intressant reportage som sätter ljuset på hur motsvarande frågor behandlas i Sverige och EU. Denna vinkling missar Rapport dock helt, för här i trygga Sverige är väl allt i sin ordning?

I den svenska debatten hör man ofta att det politiska etablissemanget anser att nätanonymiteten bör avskaffas. I bräschen för denna debatt går de stora kvällstidningarna som i flera fall har avskaffat rätten till anonymitet i kommentarsfälten. I Aftonbladet måste man dessutom vara registrerad på Facebook för att kunna delta i debatten, dvs på en sajt som är känd och ökänd för att samla och spara mängder av information om användarna. Vill man inte bli kartlagd så är man också effektivt utesluten från att delta i debatten. Ett effektivt sätt att kunna behålla eller snarare återvända till den tid då media kunde basunera ut vad som helst utan att behöva drabbas av mothugg från sina läsare. Man skulle ju kunna tro eller i varje fall hoppas att journalister och media skulle slåss för yttrandefriheten, men denna förhoppning har visat sig vara felaktig.

I Tyskland har man gått ett steg längre och på samma sätt som i Kina krävt att bloggare måste träda fram med sitt namn. I Italien har man behandlat ett lagförslag som innebär att bloggare ska bli tvungna att registrera sig hos regeringen.

Tongångarna är sålunda desamma i EU och Sverige som i Kina, men naturligtvis uppmärksammas detta inte alls av Rapport. Vi är ju så mycket bättre än de där kineserna, eller?

Det viktiga i sammanhanget är att rätten till anonymitet på nätet – som redan skadats genom bland annat IPRED och inom kort DLD – inte urholkas ytterligare. På SvD Brännpunkt förklarar Peller Snickars och Jonas Andersson varför det är viktigt att slå vakt om anonymiteten på nätet.

"Alla kan komma till tals, och nätgemenskaper håller också (i viss mån) ordning på sig själva. Några missköter sig, och webben kan vara lika cynisk som dagspressen. Men förhandsgranskning och övervakning av det fria informationsutbudet online kan aldrig vara vägen framåt. Öppenheten bör vara maximal utan påtvingade regleringar."

Läs också: Asiennyheter, Peter Harold (om bloggcensur i Australien)

Intressant?

SPRÄNG INTERNET

Kjell Häglund skriver bra och insiktsfullt om den kommande amerikanska SOPA-lagen som kommer att spränga internet och ta död på såväl Youtube som Facebook i den skepnad vi idag känner.

Mest anmärkningsvärt är uppgiften om hur upphovsmaffians företrädare Michael O’Leary lovordar internetcensuren i Kina och det till applåder från ledamöterna i amerikanska representanthuset.

Detta är farligt långt farligare än alla andra integritetskränkande lagar som stiftats. Bomba amerikanska kongressen och senaten med krav på att lagen inte skall godkännas. Notera dock att lagen redan en gång har gått igenom under total tystnad,och att den bara är tillfälligt stoppad på grund av en enskild senators initiativ.

Här uttryckte jag viss entusiasm och tillförsikt inför det faktum att Youtube hade inlett förhandlingar med filmbolagen om att streama filmer. Jag inser nu att dessa förhandlingar endast var försteget till den kommande SOPA-lagen. Det största hotet för upphovsrättsmaffian är att de har förlorat greppet om nöjeskonsumenterna som ju lika gärna roar sig med en privatinspelad film på Youtube som med en Hollywood-producerad storfilm. Detta har varit en huvudvärk för profithungern, men nu har man kommit på lösningen. Förbjud all konkurrens. Och politikerna hänger med som lydiga hundar.