UPHOVSRÄTTSMAFFIAN FORTSÄTTER ATT BRYTA MOT UPPHOVSRÄTTEN

Företrädare för upphovsrättsmaffian tenderar att gråta ut på exklusiva restauranger i sällskap med politiker som låter sig bjudas på fina middagar. Temat är återkommande, de hemska piraterna måste bekämpas med alla medel. Att yttrandefrihet och personlig integritet kränks blir liksom bara en bonus tänker politikern samtidigt som han tuggar i sig sin chateaubriand. Okunniga och rädda väljare är enklare att hantera.

Men nu kan vi se att så snart företrädaren för upphovsrättsmaffian och den korrupte politikern har torkat tårarna ur ögonen så tenderar de själva hänge sig åt piratnedladdningar.

Den franske presidenten är en av de hårdaste förkämparna för upphovsrättsmaffian, men så är han ju också gift med upphovsrättslobbyisten Carla Bruni. Likväl kan Torrentfreak nu avslöja att det piratnedladdas friskt från det presidentens residens.

På samma sätt har den amerikanska antipiratorganisationen RIAA blivit ertappade med att piratnedladda för allt vad tyget håller.

RIAA försvarar sig med ett känt argument:

RIAA spokesman Lamy had an explanation for that that implies that a third-party vendor was responsible for the downloads.

Se där sänkte upphovsrättsmaffian själva IPRED-lagen. Här tillstår man det som vi kritiker hela tiden har hävdat, nämligen att en IP-adress är ett osäkert bevismedel. Ändå är det just IP-adresserna som har lagts till grund för de tusentals hotbrev som har tillställt barnfamiljer och ungdomar. Kan dessa personer nu kräva sina pengar åter?

Med detta tillönskar jag er alla en riktigt God Jul!

DIKTATURKRAMAREN WIEHE VILL FÖRBJUDA SATIR

Sångaren Mikael Wiehe är känd för att krama kommunistiska diktaturer. I sådana diktaturer är som bekant inte samhällskritik och parodi ett uppskattat inslag.

Nu verkar det dock som att Wiehe har för avsikt att implementera sina fascination för diktaturer här i Sverige. Det handlar om att Sanna Rayman och Peter Santesson spelade in Mikael Wiehes sång "Mitt hjärtas fågel", men med en ny och satirisk text om att bevara slussen.

Wiehe har genom sin representant i upphovsrättsmaffian, United Stage krävt att de ”omedelbart tar bort detta från er hemsida och alla andra eventuella sammanhang”. United stage har även hört av sig till bloggar som har länkat till låten och krävt att de tar bort länkarna. Kom då ihåg att det inte handlar om en olaglig kopia eller ens en cover, utan en satirisk version.

Wiehe och United Stage har sannolikt inte hört talas om Streisand effekten. För att påminna dem och för att motverka Wiehes försök att tysta debatten länkar jag till videon.



Läs också: Mark Klamberg, Frihetssmedjan, Isobel, Johan Folin, Felten Fabulerar, Iconomi

FORDRINGAR MOT FILDELARE AUKTIONERAS UT

När Ipred-debatten var som hetast lovade antipiraterna att deras höga moral och etik skulle förhindra att hotbrev skulle sändas ut till barnfamiljer. Löftet sveks dock ganska snart.

I Tyskland är situationen dock ännu värre. Där jagas 100 000-tals människor varje månad av företrädare för upphovsrättsmaffian. Vanliga familjer mottar hotbrev med uppmaningar om att betala in summor på mellan € 300-1200 per delad fil. Några bevis för att en olovlig fildelning ägt rum behövs inte och många faller till föga inför hotet att bli stämda vid domstol av en ekonomiskt betydligt starkare företrädare för upphovsrättsmaffian.

Men nu har upphovsrättsmaffian tagit ett steg längre. Den tyska advokatfirma Urmann - som företräder flera upphovsrättshavare - har beslutat sig för att auktionera ut fordringar mot barnfamiljer och andra misstänkta fildelare om tillhopa € 90 000 000. Notera att i villkoren för auktionen finns inget krav på att budgivaren ska bedriva en laglig verksamhet, inte heller att budgivaren ska stå under tillsyn av någon myndighet. Överhuvudtaget är det sålunda möjligt för ryska maffian eller andra företrädare för den organiserade brottsligheten att lägga bud. Upphovsrättsmaffians metod "betala eller annars" har plötsligt fått en ny dimension.

Det ska nu bli intressant att se om upphovsrättsmaffians företrädare i Sverige och Norden följer de tyska kollegornas exempel.

Intressant

IPRED SÄNKT - ELLER?

Ephone-målet tuffar på. Som ni kanske minns biföll tingsrätten en begäran från upphovsrättsmaffian om att få ut abonnentuppgifter. Hovrätten avslog dock ansökan eftersom det inte ansågs att sannolika skäl för upphovsrättsintrång hade visats. Efter överklagande till Högsta domstolen begärdes förhandsbesked från EU-domstolen i vissa

En av de frågor som omfattades av Högsta domstolens begäran om förhandsbesked var huruvida Datalagringsdirektivet hindrade att abonnentuppgifter lämnades ut till annan än myndighet. Jag kan redan nu avslöja att denna fråga sannolikt inte kommer att behandlas av EU-domstolen.

Häromdagen kom så generaladvokaten Nilo Jääskinens förslag till avgörande. Det bör noteras att förslaget inte är bindande för EU-domstolen, men det ger ändå en god indikation på hur domstolen kan förväntas döma.

Avgörandet är inte lättillgängligt och de berörda parterna har tolkat avgörandet på olika sätt och till sin egen fördel. Här tar exempelvis Antipiratbyrån ut segern i förskott. Men även Ephones ombud tolkar avgörandet till egen fördel.

Nå, hur ska då generaladvokatens förslag förstås? Jag gör inte anspråk på att ha rätt men här kommer min tolkning.

Först klistrar jag in beslutsförslaget i fulltext:

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät och om ändring av direktiv 2002/58/EG är inte tillämpligt på behandling av personuppgifter för andra ändamål än dem som avses i artikel 1.1 i detta direktiv. Följaktligen utgör nämnda direktiv inte hinder för att en nationell bestämmelse tillämpas enligt vilken en domstol – inom ramen för ett civilprocessuellt förfarande och i syfte att identifiera en viss abonnent – kan förelägga en internetleverantör att till en upphovsrättsinnehavare, eller till den som utövar rätten i dennes ställe, lämna ut uppgifter om identiteten på den abonnent som internetleverantören tilldelat en viss IP-adress som påstås ha använts för att göra intrång i den berörda upphovsrätten. Dessa uppgifter måste dock ha lagrats just i syfte att kunna lämnas ut och användas för detta ändamål, i enlighet med detaljerade nationella lagbestämmelser som antagits med iakttagande av unionsrätten angående skydd av personuppgifter.

Den fetstilsmarkerade texten anser jag är av primärt intresse för tolkningen i det aktuella målet.

Sålunda; Om Ephone i enlighet med uttryckliga nationella lagregler hade sparat abonnentuppgifter i syfte att de skulle kunna lämnas ut för att bekämpa olaglig fildelning så hade inget hinder för sådant utlämnande förekommit.

Men,i det relevanta fallet har abonnentuppgifterna inte sparats i sådant syfte. Inte heller finns det i Sverige några lagregler som ger ISP'ernarätt eller skyldighet att spara abonnentuppgifter i ett sådant syfte. Jag är därför benägen att dela den tolkning som Ephones ombud gör gällande. Nämligen; "Huvudregeln är att personuppgifter inte får användas för andra syften än de syften som uppgifterna är lagrade för. Det innebär att ePhones uppgifter inte får lämnas ut till Ljudboksförlagen eftersom de inte är lagrade i syftet att lämnas ut."

Nu ser jag med spänning fram mot Högsta domstolens avgörande. Kan detta vara slutet för IPRED-terrorn? Innan vi hoppar för högt av glädje skall vi dock minnas att arbetet med IPRED-2 har påbörjats.

Se också Upphovsträtan och Christian Engström