Frågan om samlagskontrakt och samtycke har åter aktualiserats.
Frågan är återkommande och jag har tidigare analyserat och gjort en kommentar.
Samtyckesrekvisitet är ett monster som tveklöst skulle leda till en omkastad bevisbörda i brottmål. Samtyckesrekvisitet är dessutom helt onödigt eftersom bristande samtycke redan idag är tillräckligt för att våldtäktansvar skall kunna utdömas, se NJA 1988 s. 40, vari Högsta domstolen uttalar:
"I frågan om det skett under sådana förhållanden som grundar ansvar för våldtäkt är att beakta, att lagstiftningen om sexualbrott bygger på att önskemål av en kvinna om att inte ha samlag ovillkorligen skall respekteras i varje situation (NJA II 1984 s 145). Det krävs inte ett fysiskt motstånd om kvinnan på annat sätt gör klart att hon motsätter sig mannens önskan eller avsikt."
Eftersom uteblivet samtycke kan konstituera straffansvar redan idag blir det uppenbart att det förnyade kravet på ett samtyckesrekvisit endast har sin grund i en önskan att omkasta bevisbördan i brottmål. Därmed sätts också den grundläggande principen om presumtionen för den misstänktes oskuld ur spel. Vi släcker då en av de mest framträdande garantierna för rättssäkerheten inom straffrätten. Dvs inom det område där staten utövar den yttersta maktbefogenheten, att beröva någon dennes frihet. Allt för att tillfredsställa en skränande skock av feminister!
I det nu aktuella lagstiftningsarbetet har uttalats att lagen främst skall vara "normgivande", dvs syftet skall vara att sända en signal. Hur många oskyldigt dömda och ödelagda liv är vi beredda att offra för en princip? Jag har hört berättas att Hitler lär ha sagt " Att det är bättre att döma 10 oskyldiga än att låta en skyldig smita undan". Huruvida detta är sant eller ej vet jag inte, men klart är att det är under denna paroll som dagens förespråkar för ett samtyckesrekvisit har samlats. Det är alltid skrämmande när staten blir ond. Och nu visar staten verkligt prov på ondska!!
Andra i samma ämnde:
Sagor från livbåten
Erik Laakso
Aktivarum
Intressant
BRB
-
Okej, den här bloggen har varit i vila ett tag, vilket de flesta som
brukade besöka den redan lär ha listat ut.
Det finns flera orsaker till att jag inte...
11 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar