EMR och rättssäkerheten

I ett par tidigare inlägg har jag uttalat mig kritiskt och även återgett hovrättslagmannens Håkan Lavéns kritik mot den s.k. EMR-reformen. Denna reform innebär bl.a. att den som är åtalad för brott inte ens har rätt att yttra sig när målet prövas i hovrätten.

Nu hoppar hovrättspresidenterna Gunnel Wennberg och Fredrik Wersäll in i debatten till försvar för EMR-rättegången. Wennberg och Wersäll är som hovrättspresidenter de högsta domarna på våra båda största hovrätter. Därför är det särskilt oroande att läsa när de skriver att en av reformens största fördelar skulle vara att "brottsoffer" samt "misshandlade och våldtagna kvinnor" slipper att på nytt konfronteras med "gärningsmännen".

Jag oroas eftersom målen ju inte är slutligt avgjorda när de prövas i hovrätten ändå tycks hovrättspresidenterna redan i förväg ha beslutat sig för att målsäganden är ett brottsoffer och att den tilltalade är gärningsman. Med en sådan förutfattad mening hos de högsta domarna undrar man om den som är misstänkt för brott har en chans att få en rättvis prövning i våra hovrätter.


Läs även andra bloggares åsikter om brottmål, hovrätter, tingsrätt, rättssäkerhet, domstolar, rättsväsendet