tisdag 2 mars 2010

Författningsdomstol underkänner datalagringsdirektivet

Rubriken är något missledande. Men enligt ett pressmeddlande från Piratpartiet har nu den tyska författningsdomstolen förklarat att datalagringsdirektivet strider mot Tysklands författning.

Beskedet är glädjande eftersom det kommer från en av de mäktigaste statern i EU. Särskilt som EU inom kort skall utvärdera datalagringsdirektivet.

Farmor Gun undrar om svensk grundlag erbjuder samma skydd som den tyska konstitutionen. Svaret är nej.

Enligt 11 kap 14 regeringsformen föreskrivs förvisso: "Finner domstol eller annat offentligt organ att en föreskrift står i strid med bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning eller att stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid dess tillkomst, får föreskriften icke tillämpas. Har riksdagen eller regeringen beslutat föreskriften, skall tillämpning dock underlåtas endast om felet är uppenbart."

Det sista ordet i lagtexten är viktigt. Begränsningen till fall som är "uppenbara" innebär att lagstadgandet sällan har tillämpats.Vi kan därför inte förlita oss på att myndigheterna och domstolarna kommer att underlåta att tillämpa datalagringsdirektivet pga av att den implementerade lagen skulle strida mot Europakonventionen eller vår grundlag.

Jag har dock pekat på att det finns andra vapen att ta till mot storebror. Grupptalan är ett utmärkt sätt för att bekämpa en stark motståndare. Den talan som nu har prövats av den tyska författningsdomstolen fördes också som en grupptalan.

Det kan också förtjäna att nämnas att regeringen Persson under 2004 lämnade utredningsdirektiv som blev startskottet för den s.k. Grundlagsutredningen. Av direktivet framgår bl.a. att utredningen skulle se över dels domstolarnas normprövningsrätt samt huruvida det fanns behov av en författningsdomstol i Sverige.

Grundlagsutredningen lämnade sin slutrapport i december 2008, vari bland annat föreslås att det ovan nämnda uppenbarhetsrekvisitet skall tas bort. Om betänkandet leder till lagstiftning skulle domstolarna därför ges möjlighet att i flera fall kunna vägra att tillämpa lagar som strider mot grundlagen och/eller Europakonventionen. Något förslag om att instifta en svensk författningsdomstol lämnades dock inte.

Av intresse blir också bestämmelsen i 10 kap 5§ regeringsformen. Av denna grundlagsbestämmelse följer bl.a. att riksdagen kan avhända sig bl.a. sin lagstiftningsmakt till EU under förutsättning att "att fri- och rättighetsskyddet inom det samarbetsområde till vilket överlåtelsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna".

Jag har ännu inte hunnit djupknäcka de rättsliga konsekvenserna av denna lagbestämmelse. Men lagbestämmelsen skulle kunna uppfattas som så att riksdagen har möjlighet att vägra att implementera direktiv - exempelvis datalagringsdirektivet - som strider mot Europakonventionen.

Kanske är det ändå hög tid för Miljöpartiet att omvärdera huruvida det är rätt taktik inför valet att bedra och svika sina väljare?!

Fler kommentarer i ämnet HÄR och HÄR.

UPPDATERING: Mark Klamberg tipsar om en artikel i Spiegel. Författningsdomstolen har tydligen inte helt kasserat den tyska datalagringslagen, men krävt omfattande ändringar innan lagen tillåts träda ikraft igen. Domstolen har också beslutat att all data som hittills har lagrats skall förstöras.

Pingat på intressant.se

4 kommentarer:

  1. Jag tror att man ska vara noga med att påpeka att endast den tyska implementation och inte direktivet som sådant har prövats. Enligt vad jag förstår är det inte uteslutet att Tyskland kan undvika att bryta mot grundlagen genom implementera det på ett annat sätt. Men beslutet är naturligtvis ändå väldigt välkommet eftersom det ger eldunderstöd till oss som integritetskämpar.

    På tal om grundlagsprövning så tänkte jag att jag skulle ställa en fråga om en artikel på grundlagsutredningens hemsida. Tyvärr märkte jag att den ligger nere, vilket kanske är symptomatiskt. Hur som helst, artikeln av Maciej Zaremba går fortfarande att hitta i Google-cache. Här är ett brottstycke ur den:
    "Till hans förvåning svarade åklagarna att de skulle skjuta sig själva i foten om de inför svensk domstol åberopade grundlagen.

    Att i rättsprocesser hänvisa till paragrafer i grundlagen uppfattades av svenska domare närmast som en rättshaveristisk argumentation och som demeriterande för den juridiska framställningen, skriver Rothstein. Domarna skulle bli irriterade om grundlagen nämndes och de skulle se det som en svaghet i den juridiska argumentation snarare än som en styrka. Det var enligt åklagarna inget fel på paragrafen ifråga, problemet var att den stod i grundlagen. Hade den stått i brottsbalken hade det gått bra. Men som grundlagsregel var samma text oanvändbar i den praktiska juridiken. 'Inför mitt påpekande att man faktiskt kan anse att brott mot vad som stadgas i grundlagen är särskilt allvarliga, ställde sig de båda tämligen frågande. Åtminstone menade de att för den svenska domarkåren var detta inte ett giltigt argument.'"


    Jag tänkte höra med dig om detta är någonting som du känner igen? Om det är en gängse uppfattning finner jag det ganska skrämmande.

    SvaraRadera
  2. @Tor: Att författningsdomstolen har underkänt implementeringen innebär att domstolen samtidigt har förklarat att direktivet som sådant strider mot den tyska författningen. Det handlar om rätten till privat kommunikation. Givetvis har däremot domstolen ingen befogenhet att att upphäva direktivet som sådant utan får naturligtvis begränsa sig till den nationella implementeringen. Frågan blir nu om kommissionen skall våga ge sig på Tyskland på samma sätt som Sverige, dvs stämma landet infor EG-domstolen. Mitt tips är att detta inte kommer att ske.

    Nu till din fråga: Ja, jag känner verkligen igen beskrivningen av att den jurist som åberopar grundlagen i en rättssal kommer att uppfattas som en rättshaverist av domstolen.

    Samma gällde för oss som för sisådär 10 år sedan åberopade Europakonventionen. Vi möttes av fnysningar, huvudskakningar och sågningar i domskälen. Idag har vi dock fått kvitto på att vi hade rätt genom flera avgöranden från Högsta domstolen.

    Domstolarna ser ofta som sin roll att försvara staten och statens intressen. Den lilla människan är mindre intressant. Men som advokat företräder man i regel den som befinner sig i underläge mot staten. Och då gäller det att hålla fast vid sina principer och våga hävda vad som är rätt även om det kan medföra obehag för den egna personen.

    SvaraRadera
  3. @Kalle; Det är ju bra att ni vill ha en diskussion kring datalagringsdirektivet. Men den rödgröna uppgörelsen innebär att direktivet skall implementeras efter valet. Eller har du mandat att lova - inte på politikervis utan verkligen lova - att direktivet inte kommer att implementeras som lag i Sverige vid en rödgrön vinst i valet?

    SvaraRadera
  4. En mycket intressant genomgång! Tack för det.

    SvaraRadera